Ett fritt kulturarv – vad skulle det kunna medföra?

I helgen har jag varit jurymedlem i Hack4Europe. Ett hack i Stockholm arrangerat av Europeana i samarbeta med Riksantikvarieämbetet. I många av de samtal som jag fört under helgen har handlat om kulturarv, licenser, fritt material, digitalisering och API. En enkel sammanfattning skulle kunna vara att många samtal landat i samma slutsats nämligen att kulturarvet bör vara fritt, för det är vårt. Det är vårt gemensamma, låt det vara tillgängligt fritt och vårt gemensamma att dela, att förvalta, att bearbeta och att sprida.

I min värld ska behöver kulturen vara fri, för att vi ska kunna skapa utifrån den, och det som vi kalla kulturarv, är vårt gemensamma, något som vi som samhället, kultur, människor äger gemensamt, det förvaltas av oss gemensamt, men samtidigt är det så lite som vi får sprida, jämfört med vad som finns. Varför är det så?

Varför ska kulturarvet vara så fritt som möjligt?

Utan att påstå att mina bilder ens kan jämföras med ”kultur” eller  ”kulturarv” vill jag ändå låta mina bilder stå som exempel till varför jag tycker att kulturarvet bör vara fritt. Under 2011 tar jag en bild om dan, på en eller flera plastfigurer, som tillhör min son. Mina bilder är av varierande kvalité och mitt fotoprojekt är mycket av en lek och ett sätt att lära mig mer om fotografi. Sedan delar jag mina bilder under Creative Commons, under licensen Erkännande, Icke Kommersiell, Dela Lika. Och jag delar mina bilder på Flickr, och det är därifrån, som de sedan sprids, inte av mig utan av andra användare som bloggar, re-bloggar, och gillar mina bilder, ofta utan att jag ens vet om det. Bilden nedan är hämtad från en Tumblr som någon reagerat på 220 gånger.

Det är kanske inte så mycket, men det visar på potentialen i att dela material fritt på nätet.

Utifrån mina bilder skapas mer än gillande och bloggposter. Det skapas dikter, vilket gör mig stum. Det finns bilder som jag tagit som fungerar som illustrationer till andras texter, presentationer (den här hade jag inte sett (rörd)) och i filmer. Varför och hur? Jo, genom att jag tillåter andra använda, bearbeta och dela dem.

Jag tänker om mina bilder, i mitt lilla fotoprojekt, kan fungera som inspiration och sprids så som de gör, vad skulle då inte kunna hända med vårt gemensamma kulturarv? Hur skulle inte bilder, filmer, material kunna bearbetas spridas och få vingar om det digitaliserade kulturarvet är så fritt, som möjligt och tillgängligt så att vi skulle kunna fritt få skapa, bygga vidare och bearbeta det fritt. Helt plötsligt skulle bilder från då och nu kunna mötas och nya relationer skulle kunna uppstå.

Ja tänk, om … Tänk om…

Läs även Håkan Dahlströms inlägg på Creative Commons Sverige som berättar om möjligheterna med Creative Commons i inlägget Creative Commons är ett fantastiskt bra sätt att få sina bilder publicerade

12 reaktion på “Ett fritt kulturarv – vad skulle det kunna medföra?

  1. Pingback: Rolf Källman

  2. Pingback: Byggnadsvårdsbloggen

  3. Pingback: .SE

  4. Pingback: KristinaAlexanderson

  5. Pingback: Torbjörn Jerlerup

  6. Pingback: Sven Rentzhog

  7. Pingback: Ann Markström

  8. Pingback: Annika Dzedina

  9. Elisabeth

    Jag delar denna grundinställning, men så kommer vi till frågan vad våra konstnärer ska livnära sig av. Att vara duktig på att fotografera, skriva,designa är idag levebröd för många. Det krävs stor talang och ofta flera års utbildning för att bli en duktig konstnär. Vad händer om vi släpper verk helt fritt på nätet? Vilka lösningar kan tänkas finnas här?

  10. Pingback: Pingvin på äventyr | Christermagister

Kommentarer inaktiverade.