WikiPedia och källkritiken

I'm afraid of the droids we're looking for av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

I några dagar har jag suttit och funderat kring WikiPedia som källa, varför den väcker så mycket åsikter, tankar och föreställningar. Varför är WikiPedia kontroversiell? (om det nu är sant).

Jag återkommer till Amy Bruckmans inlägg Should you belive WikiPedia? Ett grymt inlägg som visar vikten av att vi som ska granska WikiPedia behöver just kunskaper om hur WikiPedia fungerar, att vi behöver titta på vilken artikel vi vill använda, om den uppdateras, om innehållet diskuteras, eller inte? Att artiklar i WikiPedia inte är enhetliga, eller ens likvärdiga, vi kan inte behandla WikiPedia som en källa utan vi måste titta på varje artikel för sig. Vi behöver titta på historik, redigeringar och ta del av diskussionen, om det finns en sådan för att vi ska kunna göra en första bedömning om vi kan använda just den här artikeln som källa, eller om vi bör söka andra, mer uppdaterad, mer granskade källor.

Amy Bruckman diskuterar vikten av att arbeta nära källan, med källan och ha kunskap om hur källan skapas i ett arbete med källkritik. Amy Bruckman skriver bland annat:

One of the things I like about Wikipedia is the fact that the articles don’t remain static. We teach a course called Theory of Knowledge at our school, where the purpose is to help kids understand “how we know things.” The fact that Wikipedia changes, and sometimes rapidly enough for a class to dissect on the moment, suggests that knowledge is not an immutable thing, that it a dynamic growing endeavor.

Sedan avslutar hon med det som gör att det är så svårt med källkritik och varför det är så svårt att lära ut, det är inte statiskt, det är inte enhetligt, och det finns inte en sanning utan många perspektiv som kan ge en bild av vad som kan vara rätt. Hon sammanfattar så här:

It’s not surprising that people are confused about whether to believe Wikipedia–the truth is complicated. I believe today we have a crisis in epistemology–no one knows what to believe any more. But it’s also a teachable moment. A moment to teach students about peer review and the importance of references and how to think critically about the reliability of everything they read.

Så låt oss se möjligheterna med källorna, och låt oss använda möjligheterna för att tänka kritiskt.

 

16 reaktion på “WikiPedia och källkritiken

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

    1. Bertil Törestad

      Om man tar källkritik allvarligt så kan WikiPedia helt fördömas som informationsbas.
      Börjar man diskutera källkritik i detta sammanhang har man inte förstått vad källkritik innebär, helt enkelt.
      Förlåt om jag låter elak, men jag blir trött på dessa flaxiga och onödiga dikussioner på nätet. Tack!

      1. frekar06

        Bertil. Nu är du helt fel ute. Wikipedia är en källa precis som vilken som helst och måste således granskas kritiskt.

        Skillnaden mellan Wikipedia och andra webbsidor är att Wikipedia har inbyggda funktioner för att källkritiskt granska materialet. Det är det inte många andra sidor som har (se länk till video nedan).

        Det finns en del lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia. Då är man ute på mycket hal is. Det är mycket tveksamt om man kan anse att ett sådant agerande ens är förenligt med de styrdokument vi har i skolan och än värre är det när man blockerar Wikipedia, då är det frågan om man bryter mot Yttrande- och tryckfrihets grundlagarna. Jag kommer använda Wikipedia och Wikis i min undervisning, något jag anser mig ha fullt stöd för i läroplanen.

        https://wikimediasverige.wordpress.com/tag/wikipedia-i-skolan/
        http://www.almhult.se/download/18.6c603f99112b8bcbfe6800014041/Kallkritik6.wmv

  2. Pingback: Dan Engström

  3. Pingback: Kolla källan

  4. Pingback: KristinaAlexanderson

  5. Pingback: .SE

  6. Pingback: Christer Holmqvist

  7. Pingback: Joey Hofwander

  8. Cecilia Johansson

    Intressant artikel du refererar. En reflektion bara; visst måste alla källor värderas och arbetas med, men själva poängen med ett uppslagsverk är ju att en stor del av det jobbet är gjort. Man ska snabbt kunna få fram pålitlig information om allt mellan himmel och jord.

    Det som är fantastiskt med Wikipedia är, som många redan har sagt, att det fungerar. Normen för hur ett uppslagsverk ska vara bärs upp av det stora kollektiv som producerar och använder Wikipedia varje dag över hela världen. Informationen är tillräckligt korrekt och relevant för att vi ska uppleva det som meningsfullt att använda verket. Det framgår ju också av artikeln du hänvisar till.

    Men artikeln väcker också andra tankar. Jag tror att det finns flera sätt att arbeta källkritisk med Wikipedia än att bara granska fakta. Det vore spännande att studera den tendens som liksom finns inbyggd i hela verket. En kraftig slagsida mot det som en västerländsk (svensk) medelklassnorm upplever som intressant just nu. Vad skrivs det mycket om och vad skrivs det ingenting om? Vilka ämnesområden eller domäner blir reducerade till ett antal stubbar år efter år? Jag tror att vi kan synliggöra vår självbild med hjälp av Wikipedia och att det finns en stor pedagogisk potential i det.

    Den enkla lilla jämförelse som jag och mina elever påbörjade mellan Diderots encyklopedi och Wikipedia är ett exempel. Den visade mycket tydligt att hantverk av olika slag är lågt prioriterat. Vill du veta något om skomakeri eller snickeri får du leta någon annanstans. En intressant ingång till en diskussion i klassrummet om hur yrken värderas i Sverige idag.

    Oj vilken lång kommentar det blev. Men det är något visst med Wikipedia, eller hur?

  9. Pingback: En skola för 2000-talet (del 6/14): En wikibaserad undervisning | My Blog

Kommentarer inaktiverade.