månadsarkiv: juli 2011

Egenskaper- vad är en bra lärare?

Fick på Twitter idag en ny följare ”Egenskaper” som som byline ställer frågan ”Vad är en bra lärare?”. Personligen slogs jag av att tänk att ha det twitternicket ”egenskaper” häftigt, sedan började jag fundera ”Vad är en bra lärare?”

Frågan är stor och kanske till och med felställd. Måste vi värdera lärare som bra eller dåliga? Gör vi det med andra tjänstemän? Byråkrater?  För lärare är väl tjänstemän, eller som min handledare under min lärarpraktik sa vi är ”närbyråkrater”, så vad kännetecknar en bra tjänsteman, en bra närbyråkrat?

Svaret finns kanske delvis i Maria Kruse och David Öqvist C-uppsats Vad kännetecknar en bra lärare. Kanske finns det en rad egenskaper som en bra lärare bör besitta, så som twitter-kontot Egenskaper antyder. Kanske är det så att den gode lärare har är den som är engagerat rättvis, kunnig och kan lära ut (eller snarare skapa förutsättningar för att elever ska vilja lära sig själva). I intervjuer med fd elever säger de att:

Några faktorer som ansågs viktiga var bl.a. lärarens engagemang och att alla behandlades lika, att läraren var rättvis. Mindre än hälften av de tillfrågade ansåg lärarens ämneskunskap som den enskilt viktigaste faktorn, lika viktigt ansågs förmågan att förklara och lära ut. Lärarens sätt att bemöta sina elever beskrivs som någonting som påverkat de f.d. eleverna under hela livet – här framkommer tydligt vikten av lärarens sätt att uppträda och de värderingar denne förmedlar, t.ex. sin människosyn

Jag tror det sista är avgörande i alla möten, alla lärande situationer, vilka värden vi bär med oss och vilka värden vi förmedlar, och där är läroplanen vår bästa vägledare.

Men frågan kvarstår finns det fler egenskaper som kännetecknar en bra lärare?

Internet i skolan, lärare och elever – några reflektioner

Almedalsveckan har gått och jag har deltagit i några seminarier som framför allt berört skolan och digitala medier. En sak som slår mig i de seminarier som jag deltagit i som berört skolan och internet, eller datorer, eller sociala medier. Är att det alltid kommer en fråga som bygger på en föreställning om att alla unga kan allt om internet, om teknik och om sociala medier bara för att de är unga och växer upp med datorer, internet och sociala medier.

I seminarium efter seminarium hör jag frågor till de deltagande lärarna av karaktären:

– men eleverna kan ju det här med datorer/internet/sociala medier hur förhåller du dig till det?

Men, men är inte frågan felställd. Borde inte frågan handla om hur datorn, internet, sociala medier kan hjälpa elever att nå målen lättare? Bättre?

Läraren är en katalysator för att hjälpa eleverna att nå målen, som finns i kursplaner och läroplanen. Sedan har elever kunskaper om tekniken, men hur de använder internet, datorn, sociala medier som lärande verktyg är något som elever tillsammans med sina lärare behöver utforska, lärare behöver också utforska det tillsammans med kollegor med hjälp och utgångspunkt från kursplaner och läroplanen.

Men annan sak som diskussionen måste ta i beaktan är att alla elever kan inte, vill inte, gör inte bara för att de växer upp i internet-eran, de är inte internet-experter, teknik-experter, sociala medier-exepert bara för att de växer upp i en tid där dessa är en naturlig del av vardagen. Det finns många frågor och aspekter som lärare tillsammans med sina elever behöver utforska kring mediet, tekniken. Och jag önskar att det gjordes mer här…

Modebloggerskorna förändrar sättet att konsumera media

I samtal kring Internet och unga i och utanför skolan möter jag ofta föreställningar om vad unga kvinnliga modebloggar tillför eller inte tillför till sina läsare. Kontentan är att modebloggar inte tillför något, att deras bloggar är ytliga, självupptagna och spinner vidare på en föreställning om att kvinnor är objekt. I andra samtal förfasas vuxna över språket och tonläget i dessa bloggar.

Jag vet inte om vi har rätt att göra så, men samtidigt tror jag att alla generationer har gjort så gentemot den uppväxande generationen tittat på den med frågande ögon och avfärdat deras beteende som något som vi inte förstå och något som är märkligt samt vi förfasar oss över dem.

‘Times are bad. Children no longer obey their parents and everyone is writing a book.’ –Cicero, circa 43 BC

Men jag tror att vi behöver titta på dessa modebloggar med andra ögon, se vad de tillför, hur läsare och skribent samspelar, hur samtalen ser ut. Hur unga läser, konsumerar och skapar media tillsammans. Precis som MTV förändrade vårt sätt att konsumera media, så förändrar modebloggar, dagens ungas sätt att konsumera media och se på media samt hur de vill förhålla sig till media, skribenter etc.

Jag undrar kort och gott när vi, vuxna i och utanför skolan, de stora mediehusen kommer att ta till sig modebloggarna, se på dem med öppna ögon, förstå att de förstår mediet (internet/bloggen) och sina läsares beteende för att möta den unga publiken och ta till sig modebloggerskornas sätt att förhålla sig till media. När kommer sociala medier att bli medier som vi tar på allvar? När kommer ungas mediebeteende att förändra vårt sätt att se på media? När kommer vi att ta unga kvinnor och unga män på allvar?

Läs mer om Blondinbellas tänk i en tidigare bloggpost om modebloggar

Creative Commons -vad är det?

Det är en fråga som jag sällan ställer mig som skolombudsman för Creative Commons Sverige, men jag inser att det finns många som kanske undrar. Ett svar är:

-Det är en nödvändig kunskap i en digital vardag.

Men vad är det jag behöver kunna? Vad är det jag behöver förstå? I en digital vardag är det massor som man behöver kunna, förstå och kunna hantera, men en pusselbit är Creative Commons.

– Varför då säger du?

I en digital vardag är vi aktiva på nätet, inte bara som de som tar del av kunskap utan även som personer som delar kunskap, erfarenheter, bilder, musik, filmer och annat material som vi skapat eller som andra har skapat. I en digital vardag är det lätt att själv publicera sig, vi behöver bara kunna fylla i ett formulär för att kunna starta ett Facebook konto, eller ett twitter-konto. Och det är många, som gör det via Facebook, twitter och andra sociala medier.

I en värld där alla publicerar sig på nätet, behöver också alla kunskaper om upphovsrätten

Det märks om inte annat i att vi ständigt möter ord som:

Denna bild kan vara skyddad av upphovsrätten.

Och som en tumregel kan vi dra slutsatsen att de bilder, den musik, de verk som vi hittar på nätet är skyddade av upphovsrätten om de inte är licensierade under Creative Commons.

Upphovsrätten innebär att vi för att få använda, sprida, visa, dela med oss av dessa verk måste ha tillstånd, eller ha köpt rättigheterna från den som har upphovsrätten. Det är här som Creative Commons kommer in som en möjlighet, inte bara för den som vill dela sitt skapade så att andra får använda, sprida, kopiera och dela det med andra lagligt, utan även för oss som vill använda andras bilder, musik, filmer i vårt skapande, i presentationer i bloggposter, eller i våra statusuppdateringar på t.ex. Facebook.

Creative Commons bygger på upphovsrätten och bygger på att den som har upphovsrätten till ett verk genom en Creative Commons licens ingår ett avtal med den/de som vill använda verket, under olika villkor.

Vardagen på nätet, den digitala vardagen blir enklare med Creative Commons, som är ett licenssystem som möjliggör för de som skapar att dela sitt skapande med andra lagligt. Och Creative Commons är stort, mycket större än vad vi tror, titta bara på den här grafen som publicerades på Creative Commons blogg, men för att göra skillnad behöver Creative Commons bli en kunskap som finns hos alla, hos gemene man, så att säga.

WikiPedia – och tankar kring WikiPedianerna

Jag skrev ett inlägg häromdagen om WikiPedia och källkritiken och fick en spännande kommentar av Cecilia Johansson som prata om vikten att analysera WikiPedia kritiskt från olika aspekter och ställde frågan om det inte kan finnas en tendens inbyggd i verket. Hur speglas den historien på WikiPedia? Och vilken historia dokumenteras…

Hennes kommentar visar på WikiPedias potential:

Jag tror att det finns flera sätt att arbeta källkritisk med Wikipedia än att bara granska fakta. Det vore spännande att studera den tendens som liksom finns inbyggd i hela verket. En kraftig slagsida mot det som en västerländsk (svensk) medelklassnorm upplever som intressant just nu. Vad skrivs det mycket om och vad skrivs det ingenting om?

Det fick mig att tänk på ett roligt och underhållande klipp om just WikiPedianer, som kan vara utgångspunkt för just ett samtal kring tendens, kunskapssyn och innehåll i åtminstone den amerikanska delen av WikiPedia.

Jag gillar den delen mest som handlar om WikiWars och vad det grälar om…
Men den här lilla videon väcker många frågor kring vem är det som redigerar, skapar och bygger WikiPedia samt hur det påverkar innehållet.
Jag vill tipsa om Olof Sundins rapport om Wikipedianer i svenska WikiPedia som han pratade om på Framtidens lärande, jag skrev om det i inlägget Wikipedianerna är WikiPedias hemmafruar