Internet i skolan, lärare och elever – några reflektioner

Almedalsveckan har gått och jag har deltagit i några seminarier som framför allt berört skolan och digitala medier. En sak som slår mig i de seminarier som jag deltagit i som berört skolan och internet, eller datorer, eller sociala medier. Är att det alltid kommer en fråga som bygger på en föreställning om att alla unga kan allt om internet, om teknik och om sociala medier bara för att de är unga och växer upp med datorer, internet och sociala medier.

I seminarium efter seminarium hör jag frågor till de deltagande lärarna av karaktären:

– men eleverna kan ju det här med datorer/internet/sociala medier hur förhåller du dig till det?

Men, men är inte frågan felställd. Borde inte frågan handla om hur datorn, internet, sociala medier kan hjälpa elever att nå målen lättare? Bättre?

Läraren är en katalysator för att hjälpa eleverna att nå målen, som finns i kursplaner och läroplanen. Sedan har elever kunskaper om tekniken, men hur de använder internet, datorn, sociala medier som lärande verktyg är något som elever tillsammans med sina lärare behöver utforska, lärare behöver också utforska det tillsammans med kollegor med hjälp och utgångspunkt från kursplaner och läroplanen.

Men annan sak som diskussionen måste ta i beaktan är att alla elever kan inte, vill inte, gör inte bara för att de växer upp i internet-eran, de är inte internet-experter, teknik-experter, sociala medier-exepert bara för att de växer upp i en tid där dessa är en naturlig del av vardagen. Det finns många frågor och aspekter som lärare tillsammans med sina elever behöver utforska kring mediet, tekniken. Och jag önskar att det gjordes mer här…

6 reaktion på “Internet i skolan, lärare och elever – några reflektioner

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Pingback: Mats Lindholm

  3. Inga Johansson

    Sant det du skriver. Man blir inte expert bara för att det finns datorer omkring en. Jag kan inte allt om bilar bara för att jag växte upp i en miljö där bilen användes en hel del. Men det trodde kanske min mormor, som växte upp i bilens barndom. Ibland är det för mycket prat om tekniken. Som lärare är det hur man kan använda tekniken som är det viktiga.

  4. Pingback: Håkan Andersson

  5. Plura

    Om datorer bara skulle handla om teknik var det bara grabbar och tjejer som sitter och håller på bits and bats. Men så är det inte. Det var bar under den eran jag växte upp och gick på KTH. Inte bara hur elekroniken fungerade utan också hur man programmerade dessa tingest så de gjorde det man tänkte sig att de skulle göra. Allt detta är borta idag.

    Idag är det snarare hur använder verktygen för att få bättre dialog och kommunikation. Förståelsen att t ex Facebook är ett gignatiskt cocktailparty där du kan träffa de du vill bli vänner med och där du klistra etiketten på alla dina vänner. Sådan han man inte med i den fysiska världen på cocktailpartyn. Det är väl bara vanföreställningsar hos en generation vuxna vad datorer är och nyttan av dem. Det är tråkigt.

    Sammtidigt tycker jag har hört liknande frågor i andra teknikera. Man ska intemödvändigt vis vet hur tekniken funkar för att kunna utnyttja den.

  6. Björn Sennbrink

    Föreställningen om att unga idag ens vet vad Twitter är kan vara överdriven. Jag har knappast empiriskt underlag för att uttala mig generellt, men 90% av de skolbarn jag kört (taxi) och som jag frågat ”använder ni Twitter kompisar emellan?”, har svarat ”nej, vi skickar sms till varandra”.

    Kan tillägga att jag i min C-uppsats 2005 tog fram och mätte internetanvändning hos högstadieungdomar. Finns säkert anledning till att följa upp vad jag lärde mig då 🙂

Kommentarer inaktiverade.