Dagsarkiv: 04 januari 2012

De kreativa tomrummet…

Vad får oss att skapa vara kreativa? Att tänka nytt, i nya banor? Vad föder kreativitet? En bild som återkommer är att kreativiteten föds i tomrummet, i stillheten, tanken som får vandra… John Cleese uttrycker det så här:

“We get our ideas from what I’m going to call for a moment our unconscious — the part of our mind that goes on working, for example, when we’re asleep. So what I’m saying is that if you get into the right mood, then your mode of thinking will become much more creative. But if you’re racing around all day, ticking things off a list, looking at your watch, making phone calls and generally just keeping all the balls in the air, you are not going to have any creative ideas.” ~ John Cleese

Samma tanke finns hos Jonah Lehre som i en telefonintervju med Nick Bilton säger:

that our brains often needed to become inattentive to figure out complex issues. He said his book discussed an area of the brain scientists call “the default network” that was active only when the rest of the brain was inactive — in other words, when we were daydreaming. Letting the mind wander activates the default network, he said, and allows our brains to solve problems that most likely can’t be solved during a game of Angry Birds.

Jag tror att kreativitet föds delvis i tomrummet, men med behöver påfyllning i vardagen, i kunskap, i erfarenheter, i inspiration från andras skapande och de får vi inte alltid i fantasin, dagdrömmarna, drömmarna. Tomrummet hjälper till att förlösa kreativiteten, får hjärnan att se nya banor, lösningar. Det stämmer nog, men samtidigt behöver kreativiteten input…

Personligen funderar jag mer på vad som hämmar kreativa tankar, om det är stressen, eller arbetet, eller vardagen eller tekniken eller åldern eller kanske är det bara självcensuren. Jag börjar mer och mer luta åt självcensuren. Kreativitet föds i tomrum, i att tankar får utrymme att vandra, men många gånger tror jag att de kreativa idéen dör i självcensur, i mötet med den ”goda smaken”, i mötet med tanken ”vad ska andra tänka” och där försvinner den kreativa idéen.

Hur kommer man förbi det?

Skolan och barns integritet på Internet – hur gör man?

Integritetsfrågorna är bland det svåraste svåra när det kommer till Internet. Vi är inte riktigt medvetna om effekterna av all den information som vi lämnar ut om oss själva. Vi vet att vi har behov av olika ”jag”, vi vet att vi troligen inte vill att ”alla” ska veta allt, och på internet är det svårt, om inte omöjligt att veta vem som tar del av det du skrivit, facebookat, bloggat, twittrat, g +:at. Det gäller att tänka efter före, men när gör vi det? Frågan är så komplex och svår, men hur ska vi förhålla oss till den? Hur ska skolan förhålla sig till integritetsfrågan?

Naturligtvis finns det många sätt, många olika lösningar.

I mitt arbete med att stötta elever och lärare i deras arbete med att använda Internet i skolan möter vi många frågor som rör integritet och unga. Hur ska skolan förhålla sig till Internet som medium? Hur ska elever/lärare arbeta med Internet i skolan? Vad ska Internet vara i skolarbetet? Hur ska skolan förhålla sig till de kommersiella tjänsterna som alla är ”gratis”? Kan skolarbete ske på facebook? Ska elever publicera sitt skolarbete på Internet?

Personligen tror jag att kunskap om Internet får vi genom att använda mediet. Jag tror på att digital kompetens får du genom att arbeta i de digitala medierna. Jag tror att vi behöver kunskaper och vägledning i förhållande till de tjänster som finns på Internet. Jag vet att integritetsfrågorna är komplexa svåra och att tjänster på Internet som Facebook eller Google gör det svårt för oss som användare att förstå vad vi ger upp av vår integritet, av vår information. Det är svårt att förstå affärsmodellerna bakom gratis…

If you are not paying for it, you’re not the customer; you’re the product being sold.

Skolan roll? Internet är inget för skolan? Men hur ska vi kunna bli medvetna internetanvändare om vi inte lär oss använda och skapa på Internet?

Jag tror att Internet ska användas i skolan. Jag tror att vi behöver lära oss att förhålla oss kritiska gentemot det digitala medielandskapet. Skolan roll i den digitala vardagen kan inte vara att säga Nej, ni får inte, utan den måste vara en annan.