Sociala medier i undervisningen – korta reflektioner kring två föreläsningar

Jag har under dagen haft två föreläsningar en om källkritik och digitala medier samt en kring sociala mediers roll i undervisningen. Så här på kvällen vill jag stanna av för att reflektera kring sociala medier och hur pedagoger kan förhålla sig till dem, att vi behöver fundera kring hur tekniken och teknikens funktioner styr oss och vårt beteende. Vi bör vara medvetna om att teknikens syfte och semantik styr vårt sätt att kunna använda den samt hur vi använder den. När de sociala medierna är de pedagogiska verktyg som vi ska använda och när de inte är rätt pedagogiska verktyg.

Jag anser att man behöver titta på de sociala mediernas roll och syfte innan vi väljer vilket vi ska använda för vilket syfte. Den första frågan som varje lärare som vill använda sociala medier i skolan behöver ta ställning till är om en lärare kan ställa krav på att eleverna ska ingå ett avtal med tredje part för att de ska kunna redovisa sitt skolarbete.

Sedan behöver den lärare som vill arbeta med sociala medier fundera kring hur de sociala medierna fungerar för att ta ställning till vad och hur ett socialt medium som Facebook kan eller ska användas. Följande citat tydliggör vår roll i förhållande till ”gratis”:

If you are not paying for it, you’re not the customer; you’re the product being sold.

Ett pedagogiskt samtal kring sociala medier behöver ha sin utgångspunkt i vad vi kan använda dessa tjänster till samt hur. Vilken är användarnas roll och hur hanterar vi det? Jag tycker personligen att det här väcker många intressanta frågor som en pedagog kan diskutera tillsammans med elever.

Våra realtioner i sociala medier behöver vi prata kring. Vi behöver vara närvarande i de sociala medierna, delta i samtalen, ta samtalen, prata med elever kring hur de värden som vi gemensamt formar vår vardag kring. Det som i skolan kallas värdegrundsfrågor, sociala medier och olika ”fall” är alltid bra utgångspunkter för att prata kring värdegrundsfrågor. Jag tog upp några exempel i min föreläsning.

Sedan tycker jag att vi behöver titta på och fundera kring semantikens roll och hur den styr vårt sätt att vara i dessa sociala medier. Det är frågor som vi kanske inte funderar så mycket på men som styr vårt sätt att samspela med andra i dessa forum. Semantiken spelar roll på gott och ont. Idag har vi en hel Facebook-mänsklighet som ”like-ar” saker, alla som känner till Facebook vet vad det innebär att ”gilla” eller ”like-a”. Har du ställt dig frågan, vad du gillar och om knappen hetat, rekommendera, hade du rekommenderat samma saker som du ”gillar”?

Sedan måste varje pedagog fundera kring hur denna semantik påverkar lärandet och vilken information samt vilka källor som vi tar del av i sociala medier. Jag tycker att diskussionen kring privat och offentlig behöver stuvas om. Vi är inte privata i medier som bygger på att du ska dela och bearbeta andras material. Sociala medier är publiceringsplattformar, där du kan styra mer eller mindre vilka du vill dela information med, men du kan inte alltid styra vem eller vilka som delar din information.

Sociala medier kan fungera som ypperliga verktyg för lärande, för samtal, samarbeten, för att bryta kunskaper tillsammans, reflektera tillsammans, för att dokumentera lärande, för att lära av varandra, men det kräver en pedagogisk tanke och en pedagog som vet hur han eller hon vill använda verktygen samt för vilket syfte, och där tog jag några exempel från min egen undervisning samt från Webbstjärnan, för att belysa hur du kan arbeta med bloggar som pedagogiska verktyg.

Jag hann inte riktigt avsluta, men jag vet att det enda sättet att lära sig att hantera sociala medier är genom att använda, reflektera, och försöka förhålla sig kritiskt. Jag brukar avsluta så, prova, var inte rädda, ge er hän.

7 reaktion på “Sociala medier i undervisningen – korta reflektioner kring två föreläsningar

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Pingback: Annika Aspling

  3. Pingback: Jacob Möllstam

  4. Pingback: Jonas Forsberg

  5. Pingback: Roslagslinks

  6. Bertil Törestad

    Att förhålla sig kritisk är inte bara att lära sig ta avstånd utan att också att ta i beaktande att man som människa är som mest sårbar när man är som mest ouppmärksam. Det låter som en paradox men är dock sant. Reklambudskap i tv har troligen störst genomslagskraft när vi tänker på annat, talar med andra, och bara observerar med ena ögat och ena örat. Då är nämligen det kritiska tänkandet bortkopplat och budskapen går rätt in i vår hjärna. Det låter obehagligt och är kanske det. Det här ligger ju nära subliminala (under medvetandets tröskel) budskap, som ibland använts i tv-videor. Jag har själv sett det i Michael Jackson-videor.

Kommentarer inaktiverade.