månadsarkiv: april 2012

Internet i skolan – varför och hur då? #SETT

Preparing

Preparing by Peter Alexanderson CC (by, nc)

Jag har föreläst på SETT, på temat Internet i skolan. Frågan som alla behöver ställa sig är: Varför? Varför är det viktigt att vi arbetar med Internet i skolan? Spelar det någon roll om skolan arbetar med Internet eller inte?

Jag tror personligen inte att ett arbete med Internet påverkar barns och ungas vardagsanvändande av Internet i stort. Barn och ungdomar kommer att använda Internet på sin fritid vare sig skolan arbetar med Internet eller inte. Barn och ungdomar kommer att fortsätta att använda Internet för att spela och för att kommunicera, söka fakta och information. Skolans roll är inte att visa på att Internet finns, eller att eleverna kan använda Internet. Min upplevelse är att skolan ska arbeta med Internet för att det är ett otroligt viktigt kommunikationsmedel. Idag kan du inte klara din vardag utan att behöva hantera Internet.

Min upplevelse är dessutom att elever i skolan behöver hjälp att lära sig förstå hur Internet fungerar. Har du ställt dig frågan: Vad Internet är? Varför Internet finns, eller vem eller vilka som bestämmer över Internet? Det har jag, kanske inte så konstigt eftersom jag arbetar på Stiftelsen för Internetinfrastruktur .SE och där kommer man i kontakt med sådana frågor. Men ställer skolungdomar dessa frågor? Får de svar i skolan? Pratar elever om Internet och hur Internet fungerar i skolan?

Jag vet att detta är stora och komplicerade frågor, kanske ska vi inte börja där, med att ställa frågan om vem/vilka som bestämmer över Internet, utan ett arbete med Internet i skolan kanske ska börja på en mer jordnära nivå. Det blir lättare då, det är enklare att ta sig vidare då. Jag är chef för det område som vi på .SE kallar Internet i skolan, och där tar vi oss an just frågorna kring hur lärare tillsammans med sina elever kan arbeta med Internet. Vårt arbete med webbstjärnan, handlar om att konkretisera Internet. Vi tänker oss att genom Webbstjärnan kan elever få svar på frågan: vem/vilka är det som skapar innehållet på Internet? Hur skapas källor? Hur gör man en webbplats? Vi låter lärare tillsammans med sina elever arbeta med att lära sig skapa innehåll på Internet, genom att de inom ramen för Webbstjärnan kan skapa en webbplats, med en valfri .SE-adress, kostnadsfritt.

Det vi ser att lärare tillsammans med sina elever säger att de lär sig är:

-hur innehåll skapas på Internet (webbpublicering)
-hur man får använda andras innehåll på Internet (upphovsrätt/CC)
-hur en webbplats fungerar
-hur man kodar eller hur wordpress fungerar
-hur man skriver för externa mottagare
-hur man ska värdera information som man hittar på Internet

Sedan lär de sig så klart annat också, men dessa områden kommer elever och lärare tillbaka till och säger att de lärt sig mer om. I och med att dessa elever och dessa lärare arbetar med Internet i skolan kommer de också in på frågor som rör, vem som bestämmer, vad man får och inte får.

Min presentation kan du ta del av här:

Den första kärleken, den glömmer jag aldrig #creativecommons

Jag minns det så väl när jag såg den första bilden av Stéfan. Jag minns det som att det var ”Trooping in the rain”, som jag föll för. I minnet så mötte jag bilden som en illustration till en bloggpost, när jag var på jakt efter ”bra” bilder samt information om hur man erkänner upphovsmannen som licensierat sitt material under Creative Commons (bilden låg under Creative Commons då, även om den inte gör det idag).

Jag njöt, tittade länge på bilden, tänkte ett ögonblick att det var vuxna män, men paraplyet, känner vi alla igen, ett pappersparaply, och sedan droppen, som ligger precis i luften. Kärleken, förälskelsen var omedelbar, och sedan dess har jag varit fast.

Med Stéfans bilder som utgångspunkt lärde jag mig att det finns massor med goda fotografer som delar sitt arbete under Creative Commons. Att det är relativt enkelt att erkänna en upphovsman som valt att licensierat sina verk. Jag lärde mig mer om licenserna, bestämde mig för att kanske skulle någon vilja använda mina bilder såsom jag använde och använder Stéfans och resten är en annan historia.

Jag återkommer ofta till min första förälskelse, till Stéfans bilder, för att inspireras, för att skratta, för att njuta, för att minnas. Jag återkommer också till den första förälskelsen, till själva bilden i mitt eget fotograferande. Jag tycker om att fotografera i regnet, spännande, svårt, roligt och utmanande. Mitt senaste försök gjorde jag när jag utnyttjade tövädret och gjorde ännu ett försök till att skapa en replik till Stéfans Trooping in the rain. Den första förälskelsen glömmer man aldrig.

don't look now but I think we're under attack

Don’t look now, but I think we’re under attack av Kristina Alexanderson cc (by,nc, sa)

 

Ett bildprojekt som ger mersmak

104/366 (För K) av nefasth (c)

Jag följer några fotoprojekt på flickr, ett som jag hittade genom mitt intresse för lego är Nefasth. Han gör under 2012 ett grymt spännande 365-projekt som bygger på den enkla idéen att ha ska ta en bild om dan på ett lego-bygge som han har gjort med samma lego-set. (LEGO 5549 set).

Enkelt kan ju tyckas, i min värld är det en STOR utmaning. Varje dag ett nytt bygge, nya former, nya uttryck. Idéen är underbar, utmanande och otrolig. Jag följer hans projekt på flickr, det är spännande att se vad som kommer härnäst. Idag var det bild 104 och den är för K 🙂

Thanks for the great pic, Nefasth, I love your project 🙂

Bilden är publicerad med tillstånd av upphovsmannen.

Hur väljer du profilbild, vilken livsstil ställer du ut med hjälp av sociala medier?

Jag ägnar en del av min fritid åt att fotografera. Jag tar bilder eller göra bilder ofta repliker av bilder som jag tycker om.

Mitt bildintresse har också fått mig att fundera mycket på vilken bild vi ger av oss själva genom sociala medier. Hur väljer vi att skildra oss själva? Vilken bild vill vi ge av oss själva som person? Hur väljer vi avtar/profilbild? Vad vi vill säga med den avtar/profilbild, som vi väljer? Jag undrar ofta om valet av avtar/profilbild handlar om att den beskriver oss som vi är eller så som vi vill vara? Eller det vi vill förknippas med? Jag funderar också mycket kring hur ofta olika personer byter profil/avatar, samt varför? Jag undrar lika mycket över de som aldrig byter profilbild/avatar, förändras de aldrig?

Hur väljer du avatar/profilbild? Vad vill du säga med din avatar/profilbild?

Sedan undrar jag såklart över vilka bilder delar vi i sociala medier, vad vi dokumenterar och varför? Varför dokumenterar vi den mat vi äter? Det kaffe vi dricker? Våra barns uppväxt, framsteg? Jag tror att Mathias Klang är inne på ett spår när han säger att sociala medier handlar om en preformance lifestile, att sociala medier inte handlar om att koppla ihop oss med vänner utan att vi genom de sociala medierna ställer vi ut en oss själva och den livsstil som vi vill förknippas med. Vi vill leva bra, genomtänkta liv, ge en bild av oss själva som unga vackra, glada och lyckliga.

Men jag har också funderat mycket kring hur semantiken i sociala medier påverkar vad vi ställer ut av våra liv, för vi vill bli gillade på Facebook. Vi vill att våra bilder ska bli uppskattade, bli favoriter. Frågan jag ställer mig är om det gör att vi publicerar, ställer ut det liv som vi tror att andra kommer att uppskatta, eller om vi ställer ut det som retar andra, eller vilka motiv som finns bakom det vi publicerar. Vilken bild vill vi ge av oss själva och varför?

Väljer vi en profilbild som andra kan gilla, som andra vill följa, eller väljer vi en bild som illustrerar bilden av oss själva? Ingen vill följa ett ägg (twitters default-avtar) eller? Sedan är frågan hur långt vi går i denna vilja att ställa ut vårt liv, vår livsstil och jag undrar ofta om inte detta publika liv också gör att normerna blir än snävare och hårdare, att vi blir än mer inskränkta. Vi kommer att dela, visa det av våra liv som vi tror att andra kommer att uppskatta, vi vill ju att många ska uppskatta oss och utställningen som sker i sociala medier av vårt publika liv.

”det är spännande det där med Internet – du har liksom varit där”

Jag fick äran att prata om Creative Commons och om mitt fotografi på Tekniska Museets Nördcafé. Vilket var grymt kul, utmanande och svårt. Jag pratar ofta om mina bilder, men inte om mitt fotografi, eller om mitt fotoprojekt (det har jag bara gjort på Studiobronx tidigare). Jag tar bilder, använder bilder och jag pratar ibland om Creative Commons. Men att prata om mitt fotoprojekt CClones och betydelsen som Creative Commons har för mitt fotoprojekt är en utmaning, svår men rolig.

Igår tog jag mig an den, och resultatet kan du ta del av på Bambuser.

Det blev nog mest om bilderna  men också om Creative Commons betydelse för projektet. För hur jag än vrider och vänder på saken är Creative Commons helt avgörande som verktyget/redskap för att mina bilder skulle få vingar och spridning.

Personligen tar jag med mig Nils Olanders, som är ansvarig för Nörd-kaféet, sammanfattning:

”det är spännande med Internet – du har liksom varit där”

De orden kommer jag att bära med mig. Internet är spännande, otroligt utmanande och möjligheterna är stora och jag har inte bara varit på Internet, jag är på Internet. Det är även mina bilder och de sprids med hjälp av Creative Commons.

Så skapas en relevant skola

Hon är så klok Christina Löfving (allas vår itmamman) och generös. Det är bara att läsa hennes blogg, ta del av hennes erfarenheter och tips, som hon så generöst delar med sig av.

Christina Löfving har just kommit ut med sin bok om Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen. Hon har just lämnat

orden till dig. Om du vill. Gör vad du vill med dem och införliva och omvandla dem tillsammans med ditt och dina kollegors tänk. Det är då det blir bäst.

Jag fick hennes bok i brevlådan igår. Så just nu ligger den bredvid mig, jag har bläddrat och läst, strukit för, tänkt efter. Bläddrat igen, läst nya avsnitt och min bild av Christinas bok är att det här är bok skriven av och för varje pedagog. De lyser av pedagogens tankar, vardag och världsbild. Det är en bok för alla lärare, till alla lärare. Det är en riktig råg i ryggen bok. Det är en bok som gjuter mod, som lyser av en pedagogs kärlek till sina elever, till lärande och lärarens kunskap och vardag. Det är en bok skriven av en lärare till en lärare. Det är en pedagogisk handbok såväl som en tankebok, en bok vars ambition är att:

ge dig redskap att verk i en skola som är relevant. En skola som är en del av världen och som rustar våra elever för den tid de lever i nu och den tid som kommer. Jag vill ge dig redskap att verka i en skola där lärande leder till förståelse som innefattar, men inte stannar vid, fakta. En skola där taket för lärande är bottaget och där motivation och kreativitet får genomsyra verksamheten. Där du som pedagog är oerhört viktig och där eleverna vet att de i dig har en tydlig ledare. En som inte lämnar sina elever ensamma i sitt kunskapande, utan som hjälper dem vidare.

När jag stannar av och läser olika avsnitt så slås jag av flera saker om och om igen, sånt som kännetecknar Christina och hennes tänk. Hur motiverar vi skolarbete? Hur motiverar vi eleverna? Hur utmanar vi dem? Hur tar vi till vara på deras kunskaper, deras vilja och deras nyfikenhet? Varje pedagog som läser Christina Löfvings bok kommer att få hjälp, stöd i sitt arbete med just dessa frågor, samt tips, hjälp att använda digitala verktyg för att nå de målen som finns i läroplanen Lgr 11.

Och Christina (för jag hoppas att du läser det här) tack för de fina orden om mig

”som hjälpt mig att förstå det här med Creative Commons och mycket annat i livet”

Om Creative Commons och mina bilder på tekniska museet #nördcafé

Du kanske är påskledig och har vägarna förbi Tekniska museet? Jag har fått äran att bli inbjuden att tala om Creative Commons och mitt fotoprojekt. Så imorgon på nördcaféet så ska jag berätta lite mer om CC och mitt bildprojekt.

Det är en berättelse om att bli förälskad, att försöka förstå Creative Commons samt att vilja få ta del av Internets möjligheter, samt väldigt mycket nörderi….

Välkomna klockan 18.00

Hur använder du Creative Commons i skolan?

Jag blir som skolombudsman för Creative Commons väldigt glad när lärare kontaktar mig för att berätta om hur de arbetar med Creative Commons. Det kan vara berättelser kring hur lärare arbetar med Creative Commons tillsammans med sina elever. I helgen fick jag ett underbart mejl från en lärare, en gymnasielärare som heter Per Leijonhufvud och som använder Creative commons för att sprida sitt undervisningsmaterial. Jag bad Pär skriva om sitt beslut att dela med Creative Commons och resultatet blev ett omtänksamt inlägg om hans val, att använda CC (läs det genom att klicka på länken).

Pärs val handlar om att hjälpa en kollega, en nyexad lärare, en som behöver en idé, ett material, ett kompendium. Jag tänker att det finns säkert massor med lärare som gör som Pär, men som jag inte känner till. Du kanske är en…

Om du är en, eller känner till en… kan inte du skicka ett mejl till mig och berätta, hur använder du använder Creative Commons i din undervisning, är det för att dela ditt undervisningsmaterial, eller för att skapa undervisningsmaterial, eller kanske både ock? Snälla berätta, så vi kan sprida er användning av Creative Commons i skolan.

Diskuterar du den övervakning som sker på nätet?

I diskussionen kring övervakningen på nätet foksueras debatten ofta på statens övervakning, storebror ser dig, genom lagstiftning som FRA-lagen och datalagringsdirektiven. Det är en viktig diskussion, som alla behöver föra. Men min bild av debatten kring statens övervakning av oss på nätet är att den förs mest av aktiva på nätet, jag undrar ofta varför.

I samtal kring diskussionen om statens övervakning är i min värld det viktiga hur en allmän övervakning av alla medborgare påverkar vårt sätt att se på varandra. Jag anser inte att staten ska behöva övervaka sina medborgare bara för att de kan. Visst, övervakning ska kunna ske om misstankar finns om att jag begår brott då kan jag förstå att jag blir övervakad, men annars inte.

I debatten kommer ofta ett argument fram om att har vi inte gjort något orätt så spelar det inte så ingen roll, för då har jag ingen anledning att vara orolig. Men det spelar roll, för hur staten, myndigheterna och medborgarna ser på andra medborgare.

Kanske har Jan Kallberg rätt när han säger: Det spelar ingen roll om staten samlar all denna data om oss för staten har ändå inga resurser att bearbeta den. Men det spelar roll, för vilket samhälle vi blir/är och hur det samhället ser på sina medborgare och deras frihet.

Frågan jag ställer mig är: Hur ser vi på våra medmänniskor i ett samhälle där vi måste övervaka alla?

Källkritik på Internet – en ny Internetguide

Den är ute!!!! #ftw
Du kan läsa den online!
Du kan beställa den!
Du kan ladda ner den!
Du kan bearbeta den (texten är under CC (by))!
Du kanske kan lära dig lite genom att läsa den.
Du kan göra övningar i källkritik på Webbstjärnan (för skolan).
Du kan dessutom ladda ner övningar kopplade till guiden skapade speciellt för lärare som vill arbeta med källkritik i skolan.

Läs min guide Källkritik på Internet.