månadsarkiv: maj 2012

Maktförhållanden på Wikipedia kan de påverka innehållet?

Jag träffade som sagt två grymt spännade män häromdagen för att prata om Wiki-skills. Vi kom att prata en hel del kring Wikipedia och vilka kunskaper som du som medborgare behöver för att hantera Wikipedia, jag skrev om mitt perspektiv på samtalet i en bloggpost på temat wikipediakunskap medborgarskap häromdagen.

En annan fråga som vi också närmade oss var frågan kring makt, vem som har makt över innehållet på Wikipedia, är det vi som användare, eller de som aktivt redigerar, bygger och skapar innehåll på Wikipedia? Visst båda grupperna beror av varandra, utan användare har inte de som skriver på wikipedia lika mycket makt. Men onekligen har de som bidrar mer makt över innehållet än jag som bara redigerar i mån av lust och tid. Så frågan vi måste ställa oss är vilka är det som redigerar Wikipedia och varför? Vad krävs för att man ska kunna bli en aktiv del av Wikipedia? Är det lätt eller svårt att bli en aktiv, och vad krävs det för kunskaper eller egenskaper?

Jag tror att det är viktigt att belysa maktfrågan stort, för det är bara när fler blir medvetna om att det är en liten, ganska homogen grupp [yngre – män -medelklass] som aktivt skapar och underhåller Wikipedia. Jag tror att det är viktigt att prata om att det kan troligen har betydelse för innehållet, och för återväxten av nya wikipedianer. I synnerhet när Wikipedia är en så självklar del av vår vardag på Internet.

Sedan undrar jag ofta om inte tröskeln ökar för de som vill bli en del av projekt Wikipedia, jag bär på en känsla av att de enkla artiklarna redan är skapade, och då blir svårigheterna: Var ska jag börja? Hur börjar jag? I vilken ände. Wikipedia säger börja som användare – sedan i sandlådan, jag säger i din vardag. Bidra med kunskaper, med innehåll och utgå från din vardag, börja med att skapa artiklar som du känner till, det som brinner för och ta hjälp av de befintliga strukturer och wikipedianer [de är vänliga].

Jag vet att Wikipedia och Wikimedia Sverige arbetar med att få in andra grupper som redigerare, och som bidragsgivare till Wikipedia. Jag vet att vi har ett gemensamt ansvar, men för att det ska ske någon förändring krävs det att vi agerar.

Kunskap om hur Wikipedia fungerar är makt. Här kan skolan göra skillnad. Min största rädsla är att maktförhållandena på Wikipedia förstärker de rådande maktstrukturerna och vårt traditionella sätt att se på kunskap, och vad som är viktigt eller vem som är betydelsefull. Internet och kunskap kring Internet, samt vilken kunskap och perspektiv som delas ska inte begränsas till en liten grupp som tidigt sett fördelarna med att engagera sig i att skapa vår gemensamma encyklopedi, på Internet.

Crowdfounding och Creative Commons i skön förening…

Jag brukar ofta utgå från mitt eget fotoprojekt för att visa på Creative Commons möjligheter, men mitt fotoprojekt ligger i lä jämfört storyn om Hanna Sköld och hennes debutfilm. Hon gjorde debut med sin första film Old Nasty people 2009. Den startade med en idé, ett banklån på 100 000 kr och en vilja att göra en film, som Hanna Sköld släppte under Creative Commons och distribuerade via Pirate Bay. Och hennes filmprojekt blev en succé. En framgångshistoria för Hanna och hennes konstnärskap men även för möjligheterna som Internet kan skapa för konstnärer.

Hanna håller just nu på att Crowdfounda sitt nya filmprojekt. Du kan liksom jag gjorde stötta hennes projekt ända fram till på fredag och när man tittar på räknaren så ser man hur nära hon är, hon behöver ditt stöd.

Filmprojektet heter Granny is dancing on the table – a Granny – invasion. Hanna Sköld har skrivit om projektet i en gäst-post på Creative Commons. Där presenterar hon även sitt manifest, och vad hon vill uppnå. Stötta henne…

 

Är Wikipedia-kunskap viktig medborgarkunskap?

Jag har idag haft ett grymt spännande och givande möte med Per Falk och Leo Valentine. Vi möttes för att prata kring ett projekt som Wikimedia Sverige håller i kring wiki-skills. Samtalet kom att handla om stora och små frågor, kring wiki, som publiceringsplattform, kring wikipedia, kring hur kunskap skapas men mest kring vilka färdigheter som en medborgare på Internet behöver, kring vilka färdigheter som elever behöver för att kunna vara medborgare på nätet.

Har du funderat kring vilka färdigheter som elever får genom att arbeta med wikisar eller bloggar, eller med Google eller andra webbbaserad verktyg i skolan? Har du funderat kring vilka färdigheter som eleverna kan få genom att arbeta med wikipedia? Har du funderat kring vad vi behöver för att kunna agera som fria, demokratiska medborgare på nätet och i livet?

Per Falk som är väldigt klok, sa något som jag inte riktigt tänkt på tidigare. Han menade att Wikipedia, genom sitt innehåll, sin funktion och sin placering i en sökning via Google (i stort sett alltid bland de tio första träffarna), så är webbplatsen en grundpelare i vår infrastruktur på Internet. Wikipedia är många gånger den första källan, kanske den enda, och vem ansvarar för denna grundläggande infrastruktur, för Wikipedia?

Det fick mig att fundera kring Wikipedia i ett nytt ljus. En grupp frivilliga bidragstagare, som gör ett grymt arbete, men vilka är de? Vilka är de så kallade wikipedianerna och hur speglar innehållet i Wikipedia de som redigerar och skapar artiklar på wikipedia? Har du tänkt på det?

Om du liksom jag tycker att Per har en poäng i att Wikipedia är en grundläggande del av vår infrastruktur på nätet, har du inte liksom jag ett ansvar för att åtminstone ha grundläggande kunskaper kring Wikipedia. Du behöver kunskaper kring

  • hur artiklar i Wikipedia skapas
  • hur du kan redigera och skapa artiklar
  • hur du kan använda material som ligger på Wikipedia
  • under vilka villkor som du bidrar med innehåll,
  • vilka licenser som gäller på wikipedia,
  • de grundläggande värderingarna som styr innehållet.

Sedan tänker jag att om det är sant det som Per säger då är det väl inte bara de frivilliga krafterna som har ett ansvar för innehållet, utan även våra gemensamma resurser, gemensamma institutioner som har ett ansvar för att uppdatera och dela med sig av sitt innehåll på Wikipedia.

Till min lycka sker ett fantastiskt samarbete kring ABM-sektorn och Wikimedia Sverige. Kolla in deras fotosafaris, deras senaste initiativ med en handbok för ABM-sektorn, arbetet med att låta kulturarvssektorns material tillgängliggöras genom Wikipedia under fria licenser. Angående fria licenser kommer vi på Creative Commons tillsammans med digisam ha ett halvdagsseminarium kring det den 13 juni, i Stockholm, på .SE. Och ni är välkomna. Det är gratis och öppet för alla.

Geek Girl Meetup – ett vackert äventyr på temat Beautiful Data

Jag befinner mig ofta på konferenser för att delta som talare, men även som besökare, för att bli berikad, få input och utvecklas. Olika konferenser berikar på olika sätt Geek girl Meetup, som gick av stapeln under helgen på temat beautiful data, var en enorm kick.

Geek Girl Meetup är en okonferens som arrangeras en gång per år, med olika teman. Ett konferens som riktar sig till kvinnor, men män kan följa konferensen via webben.

Årets Geek Girl var en succé av många skäl: inte bara för att jag fick lyckan att göra ett ”data-quiz” med Linda Sandberg (@copylinda), inte bara för att jag fick ta del av min kollegas Pernilla Rydmarks spännande presentation kring .SE:s projekt med Crowdfounding, inte för att jag själv hade nöjet att prata på temat fri data och fri kreativitet, inte för att vi var på Tekniska museet utan tack vare alla möten, alla inspirerande kvinnor som pratade om det de brinner för. Tack vare alla andra fantastiska sessioner som pågick, kring SEO, kring infografics, kring Linkedin, kring hur fotboll låter och mycket mer som hur man kodar en App till en smartphone, hur webben låter etc.

Min helg har varit fylld med skönhet, fylld med spännande möten, fylld med insiktsfulla talks av kvinnor som alla är geeks. Jag längtar redan efter nästa GeekGirlMeetup, som det ryktas kommer att ha temat Rymden. Jag säger bara Cyberspace, Stjärnornas; det är rymden.

Mitt talk kring fri data och kreativitet sändes via Bambuser och du kan ta del av det i efterhand, här nedan om du vill, till det finns mina slides, också bifogade.

Men alla andra talks som webbsändes finns också att ta del på Bambuser så botanisera, berika dig och njut! Av alla dessa kvinnor som pratar kring Beautiful Data.

Att välja Creative Commons licens… ett hjälpmedel

Att välja hur du vill dela ditt material på webben är inte det enklaste. Jag har aktivt valt Creative Commons som verktyg för att dela det jag skapar, bilder, texter, filmer etc.

Vi på creative commons Sverige har tillsammans med .SE tagit fram en enkel affisch som förklarar och ger dig vägledning i valet av licens.

Den kostar inget att ladda ner och du kan också beställa ett ex genom att skicka ett mejl med din adress samt uppgift om att du vill beställa affischen som hjälper dig att välja rätt CC-licens till publikationer@iis.se.

Lärarens röst – mötet och insikten #lärartycket

Lärarrösten! Det är något speciellt med att möta rösten av en annan lärare. Det är något i tonfallet som får mig känna igen mig. När jag frågar en lärare om något som jag inte förstår så får jag alltid en röst tillbaka som vill att jag ska förstå, som vill att jag ska lära, få insikter, färdigheter som jag söker.

En lärares röst är som en utsträckt hand som vill ta mig från en plats till en annan. Till en ny värld, en plats där lärande sker, där frågor väcks och där frågor kan hitta svar, skolan är för mig en plats där frågor och nyfikenhet har sin självklara plats.

I alla lärare finns den här rösten, så min uppmaning till dig som är lärare är att du tar möjligheten och deltar i Anne-Marie Körlings bloggstafett och att vi tillsammans samlar hundra starka lärarröster om läraryrket.

Internet som utgångspunkt för det goda samarbetet #internetiskolan

I många sammanhang beskrivs skolan som en plats som ”tekniken glömde”. En plats där uppkopplingarna inte fungerar, där modern teknik gör sitt intåg med barnens ålder och mognad. En plats där lärare arbetar som ”de alltid” har gjort. Bilden förstärks ofta genom undersökningar om antalet datorer i skolan, genom tala om hur stor datortätheten är bland lärarna etc.

Men samtidigt arbetar jag med ett område som heter Internet i skolan. Och jag ser en annan värld. Jag ser lärare, skolor som aktivt arbetar med tekniken, med Internet, med webben, med sociala medier. Men det har fått mig att dra slutsatsen att teknisk tillgång  (en dator, en ipad) i sig inte förändra skolan eller lärandet. Jag tror det behövs flera delar i denna ekvation, tekniken är en, uppkopplingen en annan, pedagogen en tredje, men det behövs bra pedagogiskt material och massor med kunskaper också. Mina erfarenheter säger det.

I skolan arbetar lärare ofta med pedagogiskt anpassat material. Det är på många sätt lärarens trygghet i synnerhet i ett klassrum där vad som helst kan hända. Vi utgår från övningar, arbetsuppgifter som andra lärare prövat och som vi vet fungerar. De är skapade på beprövad erfarenhet.

Jag vet att vi på Webbstjärnan med vårt material har enkla sådana uppgifter (exempel), för att hjälpa till på vägen med att arbeta med Internet som ett verktyg i undervisningen. Att vi har stöd. Våra lärarguider och våra övningar är en start, våra utbildningar är en annan start. Vi bygger upp dem kring idéen att lärare ska lära lärare. Men i år har vi sett andra samarbeten som det på webbplatsen ipadpanelen där lärare och elever i olika delar av Sverige samarbetar för att lära, utveckla, utvärdera ipaden som läroverktyg tillsammans.

Jag drömmer om att inom ramen för Webbstjärnan skulle det vara fler lärare som är med och driver och skapar goda exempel, så att vi kan bygga upp en än större bank, med fungerande pedagogiska exempel, som lärare kan bygga vidare på, allt med syftet att stödja lärare. Det drömmer jag om.

Den digitalt föränderliga vardagen och skolan…

Fick via Per Falk en intressant bloggpost: The unbearable lightness of beeing …digital. Det är en betraktelse kring det digitala livet som skapas och upprätthålls i en verklighet som befinner sig i ständig förändring.

Du vet aldrig vem som är närvarande, vilka samtal du kommer att hamna i, när tjänsten du använder kommer att förändras etc.

Det digitala livet är:

Sometimes this digital identity stuff gets overwhelming.

Not the thinking and the research. The living it.

The Learning Curve: Digital Identity & Sociality Mean Constant Sensemaking & Wayfinding
Connect, filter, engage, share, participate, curate, perform, strategize, relate, produce, add value: these are some of the verbs and phrases affiliated with identity in the age of social media.

I think “locate and tether” need to be added to the list.

Poängen är inte att det digitala livet eller den digitala identiteten skiljer sig från sk ”riktiga livet” men att i den analoga världen finns det fasta objekt som vi ordnar vår föränderliga vardag kring. I bloggposten är det kylskåpet som blir metaforen för den trygga punkten i den röriga morgonrutinen.

Det fick mig att fundera mycket kring vilka kylskåp som finns i skolvardagen. Kanske är det läroboken, kanske är det de fasta undervisningsformerna, kanske är det något annat.

Webben ger möjligheter för det vidgade textbegreppet i skolarbetet

Det här blogginlägget ingår i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati. Mer information om bloggstafetten och fler blogginlägg hittar du på Centrum för lättlästs hemsida.

När jag fick frågan om jag kunde vara med i bloggstafetten kring språk, makt och demokrati så var svaret ett enkelt ”ja”. Sedan har dagarna gått och jag har funderat kring hur ska jag närma mig temat. Vad är centralt när det kommer till allas förutsättningar för att få tillgång till litteratur, nyheter och information var och ens förutsättningar?

Mina tankar far genast till de möjligheter som webben kan ge till barn, unga, vuxna att använda det vidgade textbegreppet för att ta del av information. Webben ger oss som skribent möjlighet att använda flera olika medier för att förmedla mitt budskap, allt från talsyntes till film, till ljudfiler till bilder.

I mitt arbete med Internet i skolan och Webbstjärnan ser jag många lärare som tillsammans med sina elever använder webbens möjligheter för att göra skolarbetet tillgängligt för var och en utifrån deras behov. Vi ser klassbloggar med talsyntes, texttolkningar med hjälp av bilder, elever som illustrerar sina texter med egen skapade bilder, filmer och animationer, allt för att göra skolarbetet tillgängligt för alla och på allas villkor.

I mitt arbete på Stiftelsen för Internetinfrastruktur är det viktigt att den information som vi skapar kan nå så många som möjligt, så att alla kan få kunskaper om hur information på Internet skapas, därför har vi aktivt fattat beslut om att tillgängliggöra vår kunskap via olika medieformer såsom text, bild, film. Allt är dessutom tillgängligt under Creative Commons så att andra kan bearbeta och sprida vidare informationen. Kunskap är en förutsättning för demokratin.