Är Wikipedia-kunskap viktig medborgarkunskap?

Jag har idag haft ett grymt spännande och givande möte med Per Falk och Leo Valentine. Vi möttes för att prata kring ett projekt som Wikimedia Sverige håller i kring wiki-skills. Samtalet kom att handla om stora och små frågor, kring wiki, som publiceringsplattform, kring wikipedia, kring hur kunskap skapas men mest kring vilka färdigheter som en medborgare på Internet behöver, kring vilka färdigheter som elever behöver för att kunna vara medborgare på nätet.

Har du funderat kring vilka färdigheter som elever får genom att arbeta med wikisar eller bloggar, eller med Google eller andra webbbaserad verktyg i skolan? Har du funderat kring vilka färdigheter som eleverna kan få genom att arbeta med wikipedia? Har du funderat kring vad vi behöver för att kunna agera som fria, demokratiska medborgare på nätet och i livet?

Per Falk som är väldigt klok, sa något som jag inte riktigt tänkt på tidigare. Han menade att Wikipedia, genom sitt innehåll, sin funktion och sin placering i en sökning via Google (i stort sett alltid bland de tio första träffarna), så är webbplatsen en grundpelare i vår infrastruktur på Internet. Wikipedia är många gånger den första källan, kanske den enda, och vem ansvarar för denna grundläggande infrastruktur, för Wikipedia?

Det fick mig att fundera kring Wikipedia i ett nytt ljus. En grupp frivilliga bidragstagare, som gör ett grymt arbete, men vilka är de? Vilka är de så kallade wikipedianerna och hur speglar innehållet i Wikipedia de som redigerar och skapar artiklar på wikipedia? Har du tänkt på det?

Om du liksom jag tycker att Per har en poäng i att Wikipedia är en grundläggande del av vår infrastruktur på nätet, har du inte liksom jag ett ansvar för att åtminstone ha grundläggande kunskaper kring Wikipedia. Du behöver kunskaper kring

  • hur artiklar i Wikipedia skapas
  • hur du kan redigera och skapa artiklar
  • hur du kan använda material som ligger på Wikipedia
  • under vilka villkor som du bidrar med innehåll,
  • vilka licenser som gäller på wikipedia,
  • de grundläggande värderingarna som styr innehållet.

Sedan tänker jag att om det är sant det som Per säger då är det väl inte bara de frivilliga krafterna som har ett ansvar för innehållet, utan även våra gemensamma resurser, gemensamma institutioner som har ett ansvar för att uppdatera och dela med sig av sitt innehåll på Wikipedia.

Till min lycka sker ett fantastiskt samarbete kring ABM-sektorn och Wikimedia Sverige. Kolla in deras fotosafaris, deras senaste initiativ med en handbok för ABM-sektorn, arbetet med att låta kulturarvssektorns material tillgängliggöras genom Wikipedia under fria licenser. Angående fria licenser kommer vi på Creative Commons tillsammans med digisam ha ett halvdagsseminarium kring det den 13 juni, i Stockholm, på .SE. Och ni är välkomna. Det är gratis och öppet för alla.

22 reaktion på “Är Wikipedia-kunskap viktig medborgarkunskap?

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Pingback: Susanne

  3. Pingback: Cecilia Bengtsson

  4. Pingback: Mattias Aspelund

  5. Pingback: Per Falk

  6. Pingback: Ylva Pettersson

  7. Pingback: Sara Bergström

  8. Pingback: Andreas Wåhlström

  9. Pingback: Lars Gunther

  10. Ylva Pettersson

    I Finland har man på regeringsnivå slagit fast att träning i att använda källmaterial på nätet, och sociala medier, i skolan är en medborgerlig rättighet. I Sverige har undersökningar visat att Wikipedia är den källa som flest ungdomar använder som uppslagsverk i sina grundskole- och gymnasiestudier – en stor grupp skolelever använder Wikipedia dagligen. Själv tillbringade jag flera år som gymnasielärare med att skaka ett varnande finger åt eleverna när det gällde Wikipedia. Jag var, som många med mig, tveksam till uppslagsverkets trovärdighet och övergripande kvalitet. Jag insåg efter ett tag att jag begick ett kardinalfel – jag bedömde en källa utan att ha försökt göra en egen utvärdering av den. När jag bestämde mig för att sätta mig in i hur Wikipedia egentligen fungerar började jag med att läsa de artiklar jag själv var intresserad av. När jag snubblade över artikeln om Maria Stuart hade den en ful mall som efterfrågade källor. Jag insåg att jag hade bra sådana i bokhyllan och satte igång med att källbelägga artikeln. Det dröjde bara en liten stund så fick jag teknisk hjälp och hejarop från andra bidragsgivare. En fantastisk upplevelse. inte nog med att effektiviteten förvånade mig – känslan av bekräftelse var enorm! Jag insåg snart hur otroligt användbart detta kunde vara i undervisningen. Tre år senare har mina elever skapat hundratals artiklar på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia. Vi har källgranskat hundratals fler. Vi har tagit bilder, laddat upp och licensierat, vi håller för fullt på med att spela in ljudfiler som vi hoppas kunna använda i artiklar nästa år, vi har planer på att med hjälp av lokala historiker och museet försöka utveckla vår stads artikel till Utmärkt kvalitet nästa år. Elevernas utvärderingar talar sitt eget språk: ”Jag visste inte förut att jag kunde göra något så här svårt – jag är jättestolt över mig själv”, ”Jag är Wikipedia-miljonär!” (Efter att elevens artikel nått över 2 miljoner visningar) ”Det var fantastiskt att kunna både välja det ämne jag var mest intresserad av, jobba med bilder och lay-out, tänka källkritiskt och känna att man gör andra en glädje- att man kan dela med sig”, ”Nu vinner jag över mamma när hon försöker säga att man inte kan använda Wikipedia”… Förlåt att jag tar upp så mycket plats på din blogg – men det här ämnet är så himla viktigt. Inte bara kan Wikipedia erbjuda ett forum för elever att skapa, att utvecklas, att engagera sig i socialt entreprenörskap – Wikipedia kan också få dem att förstå *på riktigt* att kunskap är makt, och att ny kunskap uppstår i mötet med andra människor!

  11. Axel Pettersson

    Det här var tamigtusan finare än det jag hörde på konfirmationen.

    Kloka ord från kloka människor och det känns som att vi är på rätt väg. Från samarbeten med enskilda arkiv och museer som banat väg till en avsiktsförklaring med Centralmuseernas samarbetsråd och från att träffa enskilda skolklasser (som har kloka lärare nog att bjuda in oss) till att driva ett projekt som syftar till att höja den allmänna wiki-kunskapen på en annan nivå i förmedlingskedjan.

  12. Axel Pettersson

    En sak till förresten.

    Till Pers punkter vill jag lägga att veta var och hur diskussioner sker på Wikipedia. Både för enskilda artiklar men också till exempel på bybrunnen, artiklar föreslagna för radering och hur relevanskriterierna förändras.

    I Projekt Stagnelius som Per hade med en klass diskuterade klassen på sin blogg varför artiklar raderades och wikipediagemenskapen på ett helt annat ställe…

      1. Axel Pettersson

        Jag vet inte hur jag fick det till att vara Pers punkter. Miss från min sida!

        http://stagnelius.wordpress.com/2010/11/12/tjafs-pa-wikipedia/ står det att Ymer har halverat artikeln och lite kommentarer kring det, men det står ingenting på artikelns diskussionssida, http://sv.wikipedia.org/wiki/Doodle_Jump.

        Artikeln om Boo FF (http://sv.wikipedia.org/wiki/Boo_FF) har diskuterats och överlevt en raderingsbegäran, men vad jag kan se har artikelskaparen bara skrivit om det på http://stagnelius.wordpress.com/2010/11/07/wikipedia-artikelns-liv/ och inte deltagit på diskussionssidan eller argumenterat för att behålla artikeln.

  13. Pingback: Emil Jansson

  14. Pingback: Magnus Blixt

  15. Pingback: Andreas Johansson

  16. Pingback: TeacherMe

  17. Pingback: Johan Carlström

  18. Pingback: Sex perspektiv på Wikipedia | | Pelle PedagogPelle Pedagog

Kommentarer inaktiverade.