månadsarkiv: juni 2012

Styrkan med sociala medier – möjligheten att få kunskap

Jag var i Göteborg och på Södra vägen får jag syn på en underbar häst. Den står där vacker som en dag och jag inser att jag bara måste dokumentera den.

Streetart-dala-horse

Street-art eller graffiti, är många gången en förgänglig konstform. Det som skapas, försvinner eller plockas bort och det man tycker om finns inte kvar om man inte dokumenterar det. Vilket jag gjorde, men jag ville dessutom dela min upptäckt, min upplevelse som jag hade i Göteborg, så jag lade upp mina två bilder på flickr. Delade dem på twitter och insåg att det inte bara var jag som gillade hästen.

Efter en efterlysning av @Beata_J så fick vi reda av Magnus Carlsson vem som kan vara den som skapat hästen. En konstnär vid namn Shai Dahan, kolla in hans webbplats. Det är häftigt, och jag undrar om det ens hade varit möjligt utan sociala medier.

Tekniken påverkar vårt sätt att kunna ta del av kunskaper, erfarenheter. Världen blir mindre, frågan jag ställer mig är om detta beror på vilket nätverk man har, eller om många svar kan vara bara en fråga, ett @-bort. Vad tror du?

Hittade via kontaktinformationen på Shai Dahans webbplats hittade jag hans fotoström och se vad hittade jag där om inte samma häst.

Rätten till en likvärdig utbildning äventyras den vid digitaliseringen av skolan?

Jag ska vara moderator på ett av Lärarförbundets och UR:s frukostseminarier i Almedalen och temat  handlar om ”Hur blir den digitaliserade skolan en skola för alla?” Frågan om elevers rätt till likvärdig utbildning engagerar mig. Det är viktigt att alla får samma möjligheter i skolan oavsett: bakgrund, bostadsord eller kön. Det är en viktig demokratifråga.

I Skolverkets rapport Likvärdig utbildning i svensk grundskola från 2012 slår Skolverket fast:

Skolverket bedömer att likvärdigheten i den svenska skolan har försämrats under den undersökta tidsperioden. Bedömningen bygger på det faktum att variationen i skolors genomsnittliga resultat har ökat kraftigt och att elevsammansättningen på skolorna betyder allt mer för elevernas resultat.

Kamrateffekter och lärarförväntningar spelar sannolikt roll, samt eventuellt även ökande kvalitetsskillnader mellan skolor. Sammantaget innebär detta att vilken skola en elev går i har fått ökad betydelse. Valfrihets- och decentralise- ringsreformerna i början av 1990-talet har med stor sannolikhet bidragit till denna utveckling även om andra faktorer också kan ha spelat en viss roll. Det är mycket tveksamt om den kompensatoriska resurstilldelningen har varit tillräckligt omfattande för att i någon större utsträckning ha kunnat motverka den negativa utvecklingen för likvärdigheten.

Rapporten bygger på empiri från både betygsdata från åren 1998 till 2011 samt internationella studier så som PISA, TIMSS och PIRLS. Frågan man kan ställa sig är om en digitalisering av skolan som sker olika i olika takt kan förstärka den försämring av likvärdigheten som finns i den svenska grundskolan.

UR och Lärarförbundet har bjudit in till ett frukostseminarium den 3 juli i frågan i Almedalen för att ge alla som vill möjligheten att diskutera frågan.

Jag har funderat mycket själv kring utmaningarna om de inte ligger på många plan,

-om elever socioekonomiska bakgrund och hur den kan påverkar elevers tillgång och kunskaper kring digitala verktyg, jag tror inte att barn eller elever per definition är digitalt infödda, eller digitalt kompetenta, men jag kan ha fel, en annan utmaning som framgår mer än tydligt i Svenskarna och Internet är att Internetanvändningen inte tycks ske i skolan, utan i hemmet och då lämnas kunskapsinhämtningen till informellt lärande och då blir elevers socioekonomiska bakgrund avgörande för tillgång och för vilken kunskap som föräldrar har kring digitala verktyg.

– om lärares kunskaper och användande av digitala verktyg i undervisningen. I digidels närläsning av Svenskarna och Internet sägs lärare som akademisk grupp står ut som en grupp med ickeanvändare eller svaga användare av Internet, hur påverkar det möjligheterna för elever att få kunskaper om digitala verktyg i skolan?

Lärarförbundet och UR har bjudit in mig som moderator och för att diskutera saken kommer följande vara med på frukostseminariet Erik Fichtelius VD för UR, Maj-Lis Sirén ordförande för lärarförbundet, Marie Andersson, lärare på Gotland, Christina Löfving lärare i Stenungsund samt Mimmi Garpebring ordförande för SVEA, elevkårsorganisation.

Vilka är mest inflytelserika i sociala medier?

I sammanhang där vi pratar om inflytande är det alltid intressant att fundera vad är det som skapar trovärdighet, vad gör att vi tror mer på en person framför en annan. Vilka vänner litar vi blint på och varför? Vet vi? Och hur vi ska förhålla oss till det. Maktförhållanden gör mig alltid nyfiken. När jag läste ”Facebook study reveals what makes someone a leader” om en studie som undersöker vilka som är ”mest” inflytelserika på Facebook.

Egentligen är jag inte så förvånad över resultatet: att män är mer inflytelserika jämfört med kvinnor att äldre är mer inflytelserika jämfört med yngre:

Analysing the results in combination with users’ Facebook profile data revealed a number of insights into which people are the most influential. Men are 49 per cent more influential than women, but women are 12 per cent less susceptible to influence than men, and they exert 46 per cent more influence over men than over other women. Influence also increases with age, with people over 31 being 51 per cent better at convincing their friends than those under 18.

De intressanta är vad man använder resultaten till? Jo, till att skapa bättre möjligheter att nå fram med annonser. Lite syniskt, men det är en del av sociala medier.  Personligen tycker jag att det är intressant att ställa frågan om varför vi tror mer på äldre än yngre, samt varför män har större inflytande jämfört med kvinnor… Och om det gäller inom alla områden eller bara när det gäller appar som vi ska installera på Facebook?

Och om vi känner till detta, hur förhåller vi oss till det? hur förhåller vi oss kritiska mot våra vänner, och vem har inflytande på de inflytelserika?

Sedan kan man också fråga sig hur metoden spelar roll för resultatet och mediet… Ja, vem litar vi egentligen på, och varför?

En personlig sammanfattning av Webbstjärnan så här långt

Hösten 2008 bestämde jag mig för att pröva något nytt. Jag skulle göra webbplatser tillsammans med mina elever. Det skulle vara lätt och jag hade bilden klar för mig. Genom mina elevers skolarbete skulle vi förändra sättet som man ser på Blackeberg. Jag gick på ett workshop på .SE om webbpublicering i skolan, för att lära mig hur man gjorde fick reda på att det vara en enkel match.

Det var inte riktigt så enkelt som jag trott, men med hjälp av .SE:s wordpressguide, Webbstjärnans erbjudande och med en grupp elever som arbetade med mig så gick det vägen. Lagom till jul, (tre månader efter jag lanserat idéen stod vi där med 10 webbplatser som handlade mer eller mindre om Blackeberg). Jag tror att det var det snyggaste skolarbetet jag sett. Det såg proffsigt ut, innehållet presenterades på webben, med bilder och massor med text.

Men en hel termin tog det, och det innebar massor med arbete, resultatet var snyggt, och det var ett gott skolarbete. Mina elever hade lärt sig massor kring webbpublicering. Hur en webbplats struktureras, skapas. Hur innehåll skapas på webben, samt att egentligen kan vem som helst skapa en webbplats. Vi hade varit tvungna att ställa frågor kring vilka vi var, samt varför andra skulle läsa det vi skrev, eller det vi publicerade. Vi hade lärt oss att en webbplats, gör ingen skillnad, vi hade inte ändrat bilden av Blackeberg, för det krävdes något mer, kunskaper kring hur Google fungerar. Vi hade lärt oss hantera wordpress, ett verktyg för att publicera skolarbete på webben. Mina elever hade lärt sig att upphovsrätten finns och spelar roll, vi fick inte använda vilka bilder vi ville och inte heller fick andra fritt använda våra bilder hur som helst.

Vi hade lärt oss saker som jag egentligen inte tänkt mig, och vi hade lärt oss saker som vi traditionellt förknippar med svenskämnet, som att läsa, skriva, tala och analysera text. Mycket av tiden hade vi ägnat oss åt att söka bli trovärdiga som skribenter, som publicister, för det som skedde när mitt och mina elevers skolarbete flyttade ut på webben var att det skulle ha möjligheten att möta många fler mottagare.

WordPress förknippas vanligtvis med att det är ett bloggverktyg, så väl klara med våra webbplatser bestämde jag att vi skulle testa att blogga. Om en blogg skulle kunna fungera som ett pedagogiskt verktyg i skolan. De frågor som jag ställde var: vad tillför bloggplattformen och bloggformatet till skolarbetet? Synliggör det elevers lärande?

Våren 2009 valde jag att låta mina elever blogga som en del av min undervisning. Mycket på vinst och förlust, utmaningen låg i att se om bloggen kunde vara ett pedagogiskt verktyg. Mina elever var skeptiska och frågade:

”ska vi bli Blondinbella, eller?”

Med bloggen som verktyg så fick jag ett pedagogiskt verktyg som gav mer än bara ett gott och snyggt resultat. Jag fick ett verktyg som fångade en process, mina elevers lärande, jag kunde följa den utveckling och process som skedde när de i grupp lärde tillsammans med hjälp av bloggen som ett verktyg för att föra samtal.

Det läsåret 2008-2009 hade jag inom ramen för Webbstjärnan 26 webbplatser, sammanlagt deltog ca 800 webbplatser. Jag minns hur stolt jag var att jag tillsammans med mina elever lyckas med bedriften att få ihop 26 webbplatser kring deras skolarbete. Jag fick till och med ett pris för mitt arbete juryns specialpris i Webbstjärnan 09 med motiveringen ”för ett beundransvärt lärararbete med acceleration från 0-100 på ett läsår”. När läsåret 08-09 var slut stod jag där med insikten om att jag som lärare fått ytterligare ett pedagogiskt verktyg.

I dagens blogginlägg på .SE-bloggen har jag just summerat årets version av Webbstjärnan den för läsåret 2011-2012 och vi har just avslutat ett rekordår. I år deltog hela 2135 webbplatser, vi delade ut 10 000 elevdiplom. När vi skulle summera året som var så frågade vi alla lärare varit med i Webbstjärnan varför de deltar i Webbstjärnan och 97% av de som deltog i enkäten sa att de använder Webbstjärnan och Internet för att de är bra pedagogiska verktyg. Jag inser att det inte bara är jag som ser vinsterna med att arbeta med Internet i skolan, genom att lära elever skapa innehåll på webben. Det är så coolt.

Jag har många att tacka för Webbstjärnans framgångar. Alla lärare som deltagit och genom sitt arbete med sina elever visat att Internet i skolan är ett bra och användbart pedagogiskt verktyg.

Men jag ska också namnge några av de som gjort det möjligt:

Therese Tjernström och Love Nyberg utan er hade vi inte kunna hjälpt alla de lärare som vill så mycket, Rebecka Gustafson, Gabriella Lönnroos, Jessica Bäck utan er hade kommunikationen aldrig fungerat. Pernilla Rydmark, du som trodde på att jag skulle kunna göra skillnad. Men jag vill även rikta ett speciellt tack till Ingela Clarin, Marie Andersson, Josef Sahlin och Christina Löfving för ert arbete och er insats att utbilda lärare i wordpress.

Vad krävs för stimulera lärares lärande?

Jag funderar mycket kring hur vi lär oss saker, vad som krävs för att nyfikenhet ska gro, vilken jordmån krävs, vilka förutsättningar behövs? I början av veckan var jag på en stor konferens i Ronneby kring lärande och skolutveckling ”learning is the shit”. I många av sessionerna fördes samtal kring lärande, kring förutsättningar för lärande, kring pedagogisk verksamhet i stort och smått.

Det var berikande, spännande och inspirerande. Många sessioner fick mig att stanna av och se om inte de gav några svar på mina frågor kring vad får oss att vilja lära, vad får nyfikenheten att vilja gro? Men jag undrade också kring frågor som vad får lärare att vilja lära, vilja växa, ta in nytt? Konferensen ”learning is the shit” som jag deltog i hade tänkt stort och nytt.

Vi, som deltog var utomhus i tält i Ronnebys brunnspark. Det lättade upp, ingen aula, inga elever, eller kvarglömda rester av skolarbete. De som arrangerade konferensen hade tänkt en hel del kring lärares lärande och vilja att ta in nytt, våga, vilja bli inspirerade… Personligen tror jag att omgivningen, rummet är en del av vilja att ta in nytt, viljan att lära… Men hur jag än ser på det så tror jag krävs många saker för lärande. Kanske är några av ingredienserna:

  • en lust, en vilja, något du önskar, behöver, drömmer om…
  • du behöver förebilder som du kan identifiera dig med…
  • du behöver en omgivning som ger dig stimulans att vilja/våga/kunna pröva…

Lärande behöver en jordmån där din lust, och din vilja, ditt behov kan förmå att gro. När är fortbildning som skapas för pedagoger en sådan jordmån? Vad tror du krävs?

Tack Ronneby för att jag fick vara med i ert arbete att ge lärare möjligheten att utvecklas och vilja lära.

Pedagogiska tips till lärare, som vill arbeta med bloggar i skolan

Jag fick frågan i förbigående av en lärare i Ronneby.
-Kan inte du sammanfatta dina bästa pedagogiska tips som en lärare kan lära av innan de börjar blogga tillsammans med sina elever. Jag funderade länge, har jag pedagogiska tips att ge? Ska jag ge pedagogiska tips?

När jag tittar tillbaka på mina egna erfarenheter så kan jag väl säga att mitt bästa tips till dig som pedagog är att vara närvarande i bloggandet. Du har som pedagog allt att vinna på att hjälpa eleverna och stötta dem i arbetet när de börjar arbetet med att kommunicera kring sitt lärande med hjälp av bloggar. Delta i bloggandet, delta i arbetet, stötta, läs, peppa.

Fler tips, våga ge dig hän, våga låta det ta tid. Titta på hur andra har gjort, hur lärare använder bloggar tillsammans med sina elever. Titta på:

ekilla9d1.se (en grym temablogg)
superstarmedia.se (en grymt enkel lösning på att samla elever texter på samma ställe)
detektivenemilochvi.se (en blogg om att läsa och analysera böcker tillsammans)
tegelbobarn.se (klassbloggarnas klassblogg)
ivårkikare.se (en klassblogg på temat NO)
romanbloggen1.attbesokaenroman.se (en blogg om att gemensamt läsa en roman)
lindasprojekt.se (en blogg som samlar elevernas bildprojekt)

Var inte blyg utan fråga om hjälp, fråga om input, be om hjälp. Och våga låta det bli fel, det är genom våra misstag som vi utvecklas, om vi bara tillåter oss. Det är genom övning som vi lär.

Kolla in fler sajter, kolla på Webbstjärnan så får du tips.

Vissa dagar är bättre, andra mindre bra…

Jag fick ett fint mejl, från PhotoPuddle, om en av mina bilder, som hon hade fotobloggat. I mejlet stod det följande:

Dear Kristina,

I have a personal blog which I am filling with photos that I love. I just wanted to let you know that I think your photo ‘Out on town‘ is fantastic. As it has the ‘blog this’ option on it I have had great pleasure in featuring it in my blog.

Best Wishes,
PhotoPuddle

Helt underbart fint, tack. Det är så roligt att få återkoppling, uppskattning och att andra använder det jag gör. Jag blir så glad!!! Tack! Jag är så glad att ni vill använda mina bilder. Det är därför jag aktivt valt att sprida dem under Creative Commons, så att PhotoPuddle och alla andra får använda bilden med hjälp av Creative Commons.

Det finaste är ändå följande citat från PhotoPuddles blogg:

I love this father and son picture. OK so I’ve never actually seen any of the orginal Star Wars films or know anything about Stormtroopers but I do know that this is really cute. It’s a brilliant idea that’s really well executed. And I really love the extra detail of the little teddy bear as it makes the picture even more sweet.

Det är fint. Tack.

Några tips till er som vill blogga tillsammans med era elever..

Jag ska hålla i en workshop i Ronneby kring WordPress som bloggverktyg, och i arbetet med att förbereda den så har jag tittat igenom alla mina gamla skolbloggar för att se vilka tips som jag gav mina elever.

Det första kravet som jag ställde på mina elever när de skulle skapa en gemensam blogg var att de:

När du ska börja blogga och då bör du börja med ett introduktionsinlägg som innebäratt du kort presenterar dig:

Vem är du?

Varför bloggar du här?

Vilka är dina erfarenheter av bloggosfären?

Vad vill du uppnå med ditt bloggande?

När jag läser det här inlägget så slår det mig finns det någon bloggosfär? Jag vet att det pratades om det 2009, när jag skrev detta inlägg, men hur är det idag?

I en annan skolblogg kom jag med följande goda råd, som jag tror kan vara användbara även idag om man som lärare ska blogga med elever:

Mina bästa bloggtips är att du

-länkar till de källor som du använder,

-gör rättvisa källhänvisningar,

-citerar och länkar till källan för att få stöd när det behövs

-inte använder material som andra skapat utan tillstånd

-förhåller dig kritisk/medveten i valet av källor

Sedan hade jag en idé om att det kunde vara svårt att blogga så i ett annat inlägg på samma blogg finns följande råd:

  • blogga om en sak i varje inlägg
  • gör korta inlägg och många
  • tveka inte och våga göra fel – det går att ändra, vi lär oss via våra misstag
  • hjälp varandra, kommentera det blir roligare då!

Sedan önskar jag att få lägga till ett tips idag 2012 till alla lärare som vill arbeta med webbpublicering, bloggar eller webbplatser i skolan. Kolla in Webbstjärnan, både vårt erbjudande och våra grymma filmer.

Världen genom sociala medier – hur filtreras den?

Vilken världsbild får vi genom sociala medier? Vilka sociala skildringar ges? Vilka nyheter sprids? Vems del av världen tar vi egentligen del av? En av de häftiga grejerna med Internet är möjligheterna att få ta del av andras perspektiv, andras verkligheter, andras kunskaper, all världens erfarenheter är bara ett eller några klick bort. Men vilken verklighet tar vi egen del av?

Jag vet egentligen inget om den verklighet som du tar del av, men jag vet en hel del om den jag själv tar del av. Jag tar del av en digital-social-medie-verklighet som i mångt och mycket förstärker min egen världsbild, mitt sätt att se på världen, som svensk, som västerlänning, som medelklass och som medelålders. Den världsbild som jag tar del av på Internet förstärker min bild av världen. Mina föreställningar. Jag kan med lätthet tro att den bild jag får är den som stämmer överens med din bild av verkligheten, men så är det bara till viss del. Eftersom sociala medier är styrda av användarna och deras preferenser, när det kommer till vänner och klick, så förstärks min världsbild av mina facebook-vänner [som jag valt], av de jag följer, på twitter, flickr etc men även med hjälp av tekniken hur sociala medier fungerar med de algoritmer som styr facebook, eller mina google sökningar. De bygger på det, som jag tidigare gillar, det jag tidigare tittat på, det jag tidigare klickat på. De annonser som jag tar del av beror på mitt tidigare beteende på nätet, genom de cookies som läser av mitt beteende på nätet.

Internet eller sociala medier utmanar sällan min världsbild, jag möter sällan de perspektiv som jag inte valt. Dels för att jag en gång i tiden valt bort dem, men också för att de sociala medierna styrs av mina tidigare aktiva val, att gilla eller inte gilla, att klicka eller inte klicka. Det som Internet skulle kunna ge mig i form av en palett av upplevelser av erfarenheter begränsas genom mina val och genom de sociala medierna till en verklighet som stärker mina föreställningar om hur och vad som är viktigt. Frågan vi måste ställa oss är hur hanterar vi det?

Om den bild av verkligheten som jag möter är personlig, styrd av mina tidigare val, hur och i vilken omfattning delar vi då verklighet? Och är det i sig ett problem?

Vill du lära dig mer om Internet? Använd .SE:s Internetguider

Igår var jag på Offentliga rummet för att prata om .SE och .SE:s Internetguider. .SE ger varje år ut ett antal guider som gör att vi som internetanvändare kan få mer kunskaper om Internet, hur Internet fungerar rent tekniskt, eller juridiska aspekter på Internet. Bland guiderna finns guider som hjälper dig att kunna publicera innehåll med hjälp av verktyg som WordPress, Mediawiki eller Joomla. Eller hur du kan hålla koll på olika flöden på Internet. Guiderna är alla gratis att ta del av. De finns att läsa online eller så finns det möjlighet att ladda ner dem som pdf-er online. Du kan också prenumerera och få ett ex hemskickat av nyutgivna guider.

Personligen tycker jag en av de finaste sakerna är att de är tillgängliga under Creative Commons licensen Creative Commons [Erkännande], vilket gör att du kan bearbeta innehållet och fritt sprida det vidare i det format, eller i den form som du vill. Du kan med lätthet plocka russinen i kakan och sedan sprida kunskapen vidare.

Igår fick jag en möjlighet att prata om bredden i Internetguidernas utgivningen, men även om .SE och vårt arbete, vår vision samt våra värderingar. I mötet med de som lyssnade insåg jag att det finns kanske fler som inte känner till .SE:s guider, och att jag inte kan ta för givet att alla vet att du med några klick kan ta del av guiderna och lära dig mer om Internet och hur Internet fungerar utifrån olika aspekter. Gör det, ladda ner, sprid, bearbeta, använd och lär dig mer om Internet med hjälp av Internetguiderna.

Min presentation finns att ladda ner på Slideshare, eller titta igenom inbäddad här nedan.