En iakttagelse – om ljuset och motivet

Jag gjorde tillsammans med Peter en utflykt till en övergiven färgfabrik, för att plåta för att se om vi kunde fånga det ljuva novemberljuset. Det är märkligt och häftigt att befinna sig i en övergiven fabrik, som naturligtvis inte är helt övergiven. En plats som inte längre används för vad den var tänkt för, står där och förfaller i väntan på att någon ska bestämma sig för vad som ska ske med tomten och huset.

Hela lokalen är fylld med taggar, klotter och street-art, det droppar från taket och i vissa rum finns provisoriska sängar. Och in genom de fönsterlösa fönstrena strömmar morgonljuset, en lokal som gjord för att fotograferas och fotografera i. Svårt, nästintill omöjligt, men också extremt utmanande. Jag vill gärna ta porträtt, med miljön som fond, men så fort jag får Peter att stå framför min kamera framför en fond som jag tror kan göra sig på bild händer två saker:

  1. jag fastnar för hur ljuset leker i hans ansikte eller skapar skuggor eller reflektioner i vattnet…
  2. sedan går jag närmare, tycker om bilder som skildrar ansikten, händer, fötter, nära och gärna än närmare…

Bakgrunden som jag valt som jag vill ha med i bilden, som en del av berättelsen, försvinner, kvar blir mitt motiv och mitt ljus… Platsen får mig att inse, vad som är centralt för hur jag fotograferar… ljuset och människan

 

 

En reaktion på “En iakttagelse – om ljuset och motivet

  1. Pingback: A place for a portrait – fd färgfabriken | Ser du mig?

Kommentarer inaktiverade.