att kommunicera med bilder – en kort reflektion

Överallt möter vi bilder, överallt tar människor bilder, som de delar som de sprider. En bild säger mer än tusen ord säger vi. Och tar ännu en bild som ska berätta allt som vi ser, allt vi upplever och allt vi vill berätta.

Bilder delas ofta med en kort text som sätter dem i sitt sammanhang, så att vi som ska läsa av bilden ska förstå deras sammanhang. Många gånger tycker vi att bilden är mer sann och verkligen tydligt avbildar verkligheten som vi upplever den. Så kan det naturligtvis vara, men liksom alla andra berättelser, skildringar av verkligheten är bilden vinklad, bär på ett budskap, beror av den som tagit den, och hur den sedan läses beror naturligtvis av den som tar del av bilden, vilken kontext som vi tar del av bilden i etc.

En bild som fått mycket kritik för den berättelse som den skildrar är bilden, av en liten pojke som kommer till ett flyktingläger i Syrien (se bilden i denna artikel i The Guardian). En skrämmande bild skildra ett perspektiv av historien. I artikeln i Guardian ser vi också en annan fotografs bild och då ser vi att pojken inte är ensam, och att den historia som den första bilden berättade inte var hela berättelsen. I en bildintensiv vardag är det viktigt att vi ställer frågor kring de bilder som vi ser, att vi diskuterar bild, lär oss hantera och analysera bild, samt har förståelse för att en bild i sig inte skildrar hela historien utan bara ett perspektiv av en historia. Vi behöver lära oss läsa bild så som vi lär oss läsa text.

En källkritisk analys kräver mycket kunskaper i en multimedial kontext som den på internet och i sociala medier, det är också viktigt att komma ihåg att även om den första bilden inte är hela sanningen, så är lidandet i syriska flyktingläger lika stort.