månadsarkiv: mars 2014

teknikskiftet med Internet och skolan – några korta reflektioner #blogg100

Jag läser Stig Roland Rasks krönika om Internets intåg i skolan och funderar på beskrivningen av detta teknikskifte.

Det är spännande att minnas när nätet kom till skolan. Inte minst är det intressant att notera hur anspråkslöst allting började. En morgon när man öppnade institutionens dator fanns det en ny ikon på skrivbordet. Man uppfattade den som ett nytt program som skolans tekniker hade installerat. Sakta förstod man att det var någonting annat. När man klickade på den öppnade sig inte ett datorprogram, utan hela världen. Taket på skolan lyftes av och väggarna raserades. Hela världen låg öppen och tillgänglig. En växande mängd information sökte sig in i skolans miljöer. Internet hade gjort sin entré.

Jag minns också teknikskiftet med internets intåg, som något fantastiskt. Att man kunde hitta information via datorn och det tycktes finnas oändligt med information och möjligheter.

Visst förändrade internet skolan vårt sätt att arbeta med källor, med att hitta information, men sedan har förändringen egentligen inte tagit fart, eller fått vingar. Jag skulle vilja säga att det som skedde med internet i skolan var att det blev ett sätt att enkelt tillgå digitala källor. Och det understryker även studiers som Skolverkets rapport ”It-användning och it-kompetens i skolan” eller vår (.SE:s) rapport Eleverna och internet. I skolan pågår verksamheten som förut och framför allt uppmanas skolan mäta vi lärande på samma sätt som förut, genom de nationella proven. Visst mäts kunskap på andra sätt, men skolan styrs genom de nationella proven som har en ohotad status för att ge en tydligt bild av hur mycket eleverna lärt sig och att de uppnått de nationella mål som skolan har.

Fantastisk infografik om söthet, men vilka är källorna? #blogg100

En av de illustratörer som jag jag ibland har lyckan att arbeta med heter Jesper Wallerborg, aka ”entapir”. Igår publicerade Jesper en fantastisk infografik om Tapirens söthet i jämförelse med andra djur. KOlla

"tapirer-infografik-1" by entapir   Attribution-NonCommercial-ShareAlike License

tapirer-infografik-1” by entapir
Attribution-NonCommercial-ShareAlike License

Den är underbar, kanske till och med sann, men vilka är källorna? Och vilka är kategorierna som definierar vad skönhet är och ormar, är de utrotningshotade? Jag tänker den här visar möjligheterna med att visa hur man kan presentera sanningar på ett schysst sätt. Om Jesper bara lagt till värden på axlarna är det utbredning kontra söthet, eller vad finns på x-axeln.

Och hur definieras söthet? Jag förstår att katter kanske slår allt på Internet, men tydligen inte tapirer, sedan skulle jag vilja veta hur undersökningen är gjord… Men med en snygg infografik kan man bevisa allt, eller?

Vilken roll har IT för skolans förändringsarbete? #blogg100

Jag tror inte att genom ökad tillgång till IT kommer per automatik ett förändringsarbete i skolan, jag tror att det behövs mer, en vision, en idé, som man kommunicerar och skapar strukturer för. Vi på Webbstjärnan har en idé, den kanske kan passa andra också. Bloggade om det på Stiftelsens blogg idag i bloggposten Lösningen på skolans problem stavas inte bara it. Jag tycker naturligtvis att du ska läsa den, för att locka dig ger jag ett smakprov:

I många skolor finns i dag datorer till varje elev, men det räckte uppenbarligen inte med att bära ut maskinerna för att skolvardagen skulle bli digital på riktigt. Skolchefer och andra står handfallna och funderar på vad de ska göra nu. När vi startade vår skoltävling Webbstjärnan gjorde vi lite samma tankevurpa. Vis av erfarenhet tänkte jag dela med mig av vårt framgångsrecept.

Läs fortsättningen på bloggen

Avslutat min första MOOC – en kort reflektion #blogg100

Du har säkert hur talas om de öppna, kurserna som finns på nätet som kallas för MOOC, vilket står för massive, open, online, courses.

storskalig öppen nätkurs, är en avgiftsfri distanskurs som kan läsas av tusentals kursdeltagare till liten lärarinsats. Förutom en omfattande mängd traditionellt kursmaterial för e-lärande såsom inspelade videolektioner, baseras moocar på interaktiva uppgifter som kursdeltagaren löser enskilt eller i grupp, och snabbt erhåller återkoppling på av varandra eller genom automaträttning.                                 (wikipedia)

Jag har just avslutat min första MOOC, i fotografi, arrangerad av ett australieniskt universitet. Kursen pågick under fyra veckor och kan ses som en introduktion till digitalt fotografi.

Jag vet inte riktigt hur jag ska sammanfatta upplevelsen. Att läsa på distans, via nätet kräver disciplin och att man tydligt ger sig själv uppgift att genomföra och ta sig tid att verkligen ta sig igenom föreläsningarna. Jag hamnade ganska snabbt på efterkälken och om jag inte haft en kurskollega tror jag inte att jag tagit mig igenom kursen. Lite pepp och stöd gjorde att jag tog igen det som jag låg efter och fick mig att känna mig trygg i att jag skulle klara språkbarriären. För även om jag dagligen läser engelska så finns det ett visst motstånd i att ta sig igenom en kurs som bara består av engelska quiz, föreläsningar och bredvidmaterial som var på engelska.

Kursen var en introduktionskurs, och med det kommer också att det var ganska mycket som jag redan kände till eller var bekant med, vilket gjorde innehållet bitvis kändes o-utmanande. Jag har insett att jag ska gå kurser som ligger i nivå med mina kunskaper 😉 Men även i en introduktionskurs får man ord för saker som man inte riktigt tänkt på och det är det roliga med att läsa, förkovra sig och växa med kunskap.

Min bild av MOOC:s är att den jag gick var fokuserad på mycket quiz och jag önskar att de uppgifter vi hade som handlade om fotografi, och att fotografera hade ingått i kursen, det gjorde de inte nu. Och jag önskar att mer av det fotografiska inspirationsmaterialet som kursen hänvisade till hade varit möjligt att visa i samband med föreläsningarna, eftersom det hade gjort det enklare, men upphovsrätten tillåter väl inte det. Och här ser jag en av de stora svagheterna med kurser som handlar om fotografi, konst eller andra konstnärliga uttryck där det finns immateriella rättigheter för det är så svårt att visa och prata om materialet när de skyddas av upphovsrätten.

Skulle jag rekommendera denna MOOC? Om du vill ha en enkel introduktion till fotografi, ja varför inte? OM jag skulle rekommendera dig att läsa en MOOC, självklart, men se till att ha en studiekompis eller två så att ni kan hjälpas åt i perioder då ni känner svackor.

Nationella prov, för vem och varför har vi det? #blogg100

De senaste åren har antalet nationella prov blivit fler i skolan. Elever har numera nationella prov i årskurs tre, sex, nio och på gymnasiet. På Skolverkets webbplats framgår det att syftet med nationella prov är:

-stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
-ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå

Sedan säger Skolverket att de nationella proven också kan bidra till:

-att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna
-en ökad måluppfyllelse för eleverna.

Jag vet att det pågår en debatt bland pedagoger kring den arbetsbörda som proven innebär, och att det troligen också pågår ett samtal kring deras funktion och deras värde för bedömning både summativt och formativt.

Min invändning mot de nationella proven är den kunskapssyn som ”prov i sig” förmedlar om att det finns ett ”rätt” svar, och det svaret är det som eleverna ska redovisa. Oavsett om proven tillåter flera olika lösningar eller flera utvägar så finns det i provformen som verktyg implicit en föreställning om att det handlar om ”rätt och fel” och inte eleverna förstår uppgiften ”rätt” så kan de inte heller komma till det rätta svaret, och jag skulle vilja att den skola som vi skickar våra barn till byggde på en annan kunskapssyn, en som handlar om att det finns flera svar, flera möjliga vägar till målet, flera möjliga tolkningar till uppgiften och hur den ska tolka och förstå uppgiften och dess funktion.  Jag tycker inte om ”prov” som verktyg för att styra skolan, eller skolans verksamhet. Jag tror inte på att prov ska användas som ett styrverktyg för att få skolan att göra ”rätt” saker. Och jag tycker att vi borde fundera en gång till på vilken kunskapssyn som vi vill förmedla till de barn som går i skolan.

Jag vill skriva om det som är viktigt, på riktigt! #blogg100

Den här veckan är det min tur att ta upp stafettpinnen på .SE:s blogg, och jag sitter och funderar på vad jag ska skriva om? Kan du hjälpa mig?

Ska jag skriva om vikten av att det finns en vision för skolan? En vision som är större än att få bättre poäng, resultat i PISA-tävlingen, eller ska jag skriva om hur vi på Webbstjärnan planerar för att skapa en ny utbildning för pedagoger som vill lära sig mer om att använda Internet i skolan? Eller ska jag nämna att vi kommer att ge ut en rapport framåt hösten om hur pedagoger och elever använder internet i skolan? Eller ska jag berätta om det fantastiska arbetet som sker i Webbstjärnan, alla dessa webbplatser och pedagogiska idéer som får sitt fäste på internet, och som jag och mina medarbetare är en del av?

Eller vad ska jag skriva om, jag vill skriva om något viktigt på riktigt? Kanske ska jag skriva ett inlägg om vårt spår på Internetdagarna som kommer att handla om digital kompetens, och vem, eller hur vi kan stimulera och skapa förutsättningar för att den ska gro, och få fäste i kommande generationer. Eller ska jag helt enkelt skriva om något helt annat, som varför vi använder Creative Commons som verktyg för att sprida våra kunskaper, vårt material och våra bilder?

Ja, vad ska jag skriva om? Hjälp mig för jag vill gärna skriva om något viktigt, på riktigt!

Var finns målbilden för digitaliseringen av skolan? #blogg100

eleverointernet560I digitaliseringskommissionens senaste betänkande om skolan konstaterar de att det finns teknisk utrustning i skolan. Det har även Skolverket slagit fast och vi på .SE med rapporten Eleverna och internet. I Skolverkets rapport om it- användning och it-kompetens i skolan så framkommer det att it främst används för att skriva uppsatser, söka information och för att göra presentationer. I Skolverkets rapport framgår det att i matematik använda it, minst.

Jag tror att en av anledningarna till att det är så att användningen är begränsad är för att det inte tydligt finns en målbild med vad en digitaliserad skolan innebär. Var finns de  effektivitetsvinster som pedagoger får genom att arbeta digitalt? Det intressanta är att när jag frågar pedagoger så beskriver de sällan effektivitetsvinster i ett initialt skede, de pratar om tröga system, som inte är anpassade för uppgiften.

Men jag undrar var finns den gemensamma målbilden beskriven? Vem beskriver den? Vad anser vi att elever behöver kunna? Och vilka verktyg använder vi för att lära elever dessa färdigheter? Tydliggör, och konkretisera vad de digitala verktygen ska användas till vid sidan av att söka information och skriva uppsatser? Vilka kompetenser, färdigheter utvecklar vi speciellt genom digitala verktyg?

 

Det är gratis – tänk vilken fantastisk affärsidé #blogg100

När jag pratar om internet i skolan, frågar lärare: är det gratis? Och jag säger nej, det är inte gratis, för det finns inget som är gratis. Det finns alltid en kostnad. Jag undrar ofta varför vi inte ställer frågan: varför är det gratis, eller än hellre frågan hur kommer det sig att de flesta tjänster på nätet inte kostar något att använda? Hur kommer det sig att Facebook är gratis, hur kommer det sig att Google är gratis…

Jag tycker att det är spännande med affärsmodellen ”gratis”, som så tydligt finns på nätet. Vi tycks få något och det kostar ingenting, bara lite reklam. Och det vi betalar med är lite data så att vi kan få relevanta annonser som passar oss och vår profil, vårt beteende på nätet. Det är i sig inget problem eller? Eller är det som Anne-Marie Körling en gång sa:

Risken med gratis är att man inte fullt ut uppskattar det stora man får. Man tar också en till för säkerhetsskull.

Att genom dessa gratistjänster bjuder vi på lite mer data än vi borde, eftersom vi överutnyttjar dessa tjänster, och vad innebär det? Att annonserna blir än bättre… Jag vet inte, jag tror att vi förlorar större delar av vår integritet än vi förstå, genom att vi använder dem lite mer, och vi uppskattar inte tjänsterna fullt ut.