Gör en kopia och se dig själv – kan det vara så enkelt?

Jag vet att vi lär genom att imitera, att försöka göra som de som kan, för att sedan få insikter om vad vi saknar för kunskaper. Samtidigt är det ”fult” att kopiera, du ska vara originell och om du ”lånar” av andra ska du uppge dina källor. Mitt liv är fullt av kopierande och imiterande, och jag kan tillstå att många gånger ”lånar” jag utan att ange att jag lånat.

Igår kväll avslutade jag en fotoutmaning, som handlade om att göra en exakt kopia av en annan fotografs bild. Jag valde en fotograf, som jag inte känner men som alla pratar om, som många, väldigt många har kopierat, jag absolut inte först och kommer troligen inte att vara sist. Min bild blev ingen exakt kopia, för jag kunde inte, mina kunskaper, min teknik och min förmåga räckte helt enkelt inte till att göra en ”exakt” kopia. Men jag gick från utmaningen rikare eftersom jag fick med mig orden:

-Mamma du kommer aldrig att klara av det, du kommer att göra en bild som är din, och som inte alls en kopia. Och det kommer att vara bra.

Och visst hade han rätt, pojken som så uppmuntrande såg min oförmåga. Min bild blev min egen och inte alls en kopia, inspirerad av förebilden och av HC. Andersen. Mitt försök fick mig att se mig själv, för det är allt det som finns i min bild som är jag…

Så låt oss kopiera mer, så vi kan se det som är vi och det som skiljer oss från det som vi försöker kopiera. Vill du se bilden? Läs om försöken kolla in stuckinplastic.com

homage to Vesa

homage to Vesa