månadsarkiv: maj 2017

Dagens insikt -lita aldrig på tekniken, eller det finns alltid en plan b eller plan c

Jag har varit hela dagen i Göteborg för att delta i en vetenskapsfestivalens lärardag kring digital kompetens. Jag hade följande arbetsrubrik på mitt föredrag ”Nyttan av digital kompetens – hur hanterar vi den digitala vardagen”. Min dag har varit fantastisk trots att tekniken inte riktigt var med mig idag.

Min taltid var 35 minuter och jag hade tiden precis innan lunch. Och vi var sena, pga av ett grymt bra startfält med talare. Väl på scen för att koppla upp så uppstår det första problemet:

1. det finns ingen HDMI-uttag, vilket är den port som finns på min adapter.

Jag blev lite stressad, men med ett upprop i publiken så kom Carl Heath ner med en adapter, men min adapter verkar inte fungera när det gäller HDMI-uttaget. Det fungerade alltså inte. Så lösningen blev att exportera filen till en USB-sticka. Då uppstår problem:

2. den exporterade filen innehåller inga av mina bilder och PowerPointen går sönder när teknikern försöker öppna den.

Jag tittar bara på skärmen och konstaterar jag pratar inte med stöd av den PowerPointen då kan jag lika gärna prata utan presentation. Och så börjar min föreläsning kring digital kompetens med en blå skärm som bakgrundsbild, och med stöd av min ord i PowerPointen.  Jag har väl pratat i sju minuter när jag inser att teknikern ligger på golvet och ansvarig för konferensen pratar med någon extern tekniker som undrar vad jag har för dator. Så vi tar en paus… för att exportera PowerPointen till pdf. Och samtidigt har de prisutdelning eller lotteri bland deltagarna.

3. min pp som pdf är helt knäpp eftersom formaten inte stämmer…

Lite stukad fortsätter jag föreläsningen och försöker låtsas som ingenting. Isch säger jag bara, vilken pers. Det är tur att alla göteborgare är så generösa och tålmodiga. Men man ska inte lita på tekniken som man inte själv vet något om hur den fungerar eller hur den är uppsatt.

Jag ska öva mer på att prata mer utan stöd av PowerPoint. Är du nyfiken så finns mina bilder nedan.

Världen är inte färdig än… och det är det viktigaste …

Det finaste jag ert någon säga om varför det är så viktigt med programmering kommer från Linda Liukas som sa:

Det viktigaste att i samband med arbetet med digital kompetens handlar om att få barn att förstå att världen inte är färdig än och de kan vara med och skapa och förändra den.

Ett centralt verktyg är dock att vi behöver också lära barn vad datorer är bra på respektive vad människor är bra på…

Datorer är input och output maskiner – och det handlar allt arbete med datorer på. Datorer kan  följa sekvenser av instruktioner – men de kan inte känna saker, och de kan inte tolka konst.

Kolla in hennes fantastiska bok Hello Ruby.

 

ABC of Programmering med Linda Liukas #vetenskapsfestivalen #digitalkompetens

Alice i underlandet fast i kodlandet det är min upplevelse av Linda Liukas fantastiska barnbok Hej Ruby om kod. Och nu fick jag höra henne prata på vetenskapsfestivalen.

Linda är en fantastisk talare, vem närvarande och underskön, och vilka fantastiska bilder slides och vilket uttryck. Jag är helt såld. Det finaste är dock att hon inte ser programmering som ett ämne som behöver vara så långt ifrån ett arbete kring språk. Hon pratar om kod som ett språk och ska vi lära ut det behöver lära ut det genom att lära ut hur barnen skapar poesi.

Jag älskar hennes idé om att skapa en historia där de digitala jättarna är fiktiva karaktärer hur skulle Apple vara som en karaktär i en saga? Stor, för sig själv som inte vill leka med andra kanske? Hur skulle Google vara? Överallt och en person som lägger sig i allt vi gör kanske?  Vi behöver flera olika digitala verktyg i undervisningen. Linda Liukas slutsats kring kod är enkel och något som ingen kan ifrågasätta (tror jag). Att lära ut kod i en värld fylld med kod borde vara lika självklart som att vi lär ut svenska i skolan. Ingen skulle hävda att våra barn kan allt om språket bara för att de befinner sig i ett svensktalande område. Det är samma sak med kod därför behöver vi arbeta med digital kompetens för barnen befinner sig i ett digital vardag varje dag.

Personligen skulle jag säga att Linda Liukas prat är fantastiskt hon säger grymt enkla sanningar som att programmering och kod är att ge specifika instruktioner till en dator. Men det handlar om flera delar 1. planera programmet, 2. skriva program och 3. testa programmet.

”the world is built with software. Those who understand what computers are, [and are] good at, have the power”

So en del av sin föreläsning låter Linda deltagarna programmera sin granne så att den som ”robot” kan borsta sina tänder. Och fråga sedan:

  • Hur många definiera en tandborste så att ”roboten” visste vad det var?
  • Hur många gjorde fel?
  • Hur många frågade om hjälp?
  • Samarbeta (samarbeta i par – en tittar på koden och en skriver koden)
  • Debugga (när programmet inte fungerar)
    • prata med kompisar (jämför fuska)
    • förklara i svenska

Datorer är gjorde av enheter som slås av och på… glöm inte det!

Förbered barnen för en värld med och av datorer…

Programmering blev inget eget ämne, för det handlar om digital kompetens

Jag sitter på vetenskapsfestivalen för att delta i en konferensdag kring digitaliseringen i skolan och dagen inleds av Skolverket som pratar om läroplansändringarna och jag får reda på att redan 2011 fanns nyckelkompetenserna inskrivna i läroplanen men det var för otydliga, så därför skrevs läroplanerna om…

 

Personligen funderar jag mycket kring varför programmering inte blev ett ämne… och plötsligt får jag svaret:

Det handlade om tolkningen av uppdraget som skolverket fick, som pratade om programmering som ett inslag i undervisningen. Det kunde tolkas som att det inte behövdes att programmering blev ett eget ämne. Sedan konstaterar Skolverket att om programmering blev ett eget ämne skulle det fokusera mer på kod än innehåll eller som skolverksrepresentanten uttrycker det ”det är svårt att programmera utan innehåll”

Ingen av förklaringarna som läggs fram handlar om de kostnader som det skulle innebära att inför ett nytt ämne, som det inte finns legitimerade lärare i ämnet, inte heller kommer förklaringen att den digitala världens språk är föränderliga och det kräver mycket av de pedagoger som ska vara programmeringslärare. Jag undrar mycket varför programmering som begrepp fick en så tydlig plats i läroplanen, varför valde de bort datalogisk tänkande, eller andra större vidare begrepp? Men det får jag inga svar på däremot får jag intressanta kunskaper som att skolverket har valt att inte definiera digital kompetens för att det är

skjuta på ett rörligt mål, tekniken utvecklas mycket snabbt, tekniken driver utvecklingen. därför är begreppet beskrivet så brett som möjligt.

 

Följande fyra aspekter av digital kompetens lyfter skolverket fram (del 1 i läroplanen)

  • förstå hur digitalisering påverkar individer och samhälle
  • använda och förstå digital teknik
  • förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt
  • lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Här fick jag fundera på om jag ska ändra min presentation eller inte… men jag bestämde mig för att köra på min linje 🙂

Nyttan av digital kompetens – vad är det?

Imorgon ska jag prata på vetenskapsfestivalen prata om nyttan av digital kompetens.

Jag vet att jag skrivit om digital kompetens tidigare och att jag tittat på begreppet, funderat på vad det innebär. Och i förhållande till mitt arbete är detta ämne än en gång hetare än någonsin, eftersom skolverket vässat skrivningarna i läroplanen kring digital kompetens och det arbetar vi med på IIS. Så än en gång försöker jag titta på begreppet och fundera på vad innebär det..

Jag tittar på Europaparlamentets definition:

innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Nyckelorden tycks vara:

-en säker användning
-en kritisk användning
-informationssamhällets teknik
-grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik

jag tänker att digital kompetens handlar om att ha kunskaper och att du inte kan vara kritisk mot något som du inte förstår eller kan något om. Sedan tänker jag att min presentation ska handla om nyttan av digital kompetens gör att vi förstå varför skeenden som ”fejk-news” och klick-bait uppstår… att vi kan problematisera frågor kring integritet och säkerhet på nätet. Digital kompetens gör att vi inte ta skulden för dåliga system utan ifrågasätter de som beställt dem… nyttan av digital kompetens gör oss till mer medvetna och kunniga internetanvändare helt enkelt.

Få förståelse för algoritmer genom IIS guide om Algoritmer

När allt på nätet handlar om de plattformar som vi använder och där vi tar del av information. Då är det viktigt att ha en förståelse för hur dessa fungerar och hur de styrs. I mars släppte IIS en av de viktigaste guider vi gjort Algoritmer, så påverkar de din vardag. Den tycker jag att du ska läsa, från pärm till pärm.

Jutta Haider och Olof Sundin gör en kritisk granskning av algoritmernas betydelse på webben. När du läst guiden kommer du förstå mer, och kanske till och med förstå lite bättre varför vissa plattformar fungerar så som de gör.

Ett besök på SETT-dagarna kan göra skillnad

I förra veckan 3-4 maj var jag liksom många andra som arbetar med skolan och skolans digitalisering på SETT-dagarna i Kista. Jag hade tvår föreläsningar, en om källkritik och en om informationssäkerhet, sedan gjorde jag en kort föreläsning för Lärarnas riksförbund om praktisk källkritik och då valde jag att prata om hur du granskar en webbadress.

Jag gick igenom alla delar av en webbadress, skillnaden mellan http:// och https://, hur man kan ta reda på vem som står bakom en adress och så vidare. För att vara extra tydlig hade jag valt “gratisiskolan.se” som exempel. En sajt som samlar gratis material, men som förra veckan inte hade någon om-sida utan endast en blogg. En blogg där alla bloggare tydligt presenterades, men vilken deras roll på sajten var, var mindre tydligt. och det framgick inte vem som egentligen står bakom webbplatsen för om-sidan saknades.

Så jag visade att jag med en enkel sökning på iis kunde se att det var en reklambyrå som heter Kunskapskraft och Media AB, som bakom sidan och som på sin egen webbplats marknadsförde de  sina webbsidor ”gratisiskolan.se” och ”värdegrund.se”. Och med utgångspunkt från det exempel valde jag att visa att det åtminstone är 10 000 personer som följer webbsidan på Facebook. Så avslutade jag med att ställa den retoriska frågan: har dessa 10 000 gjort sin grundläggande källkritiska granskning?

Var på jag öppnade för frågor, då en man i publiken viftade ivrigt och jag tänkte nu har jag sagt något fel, och han vet mer/bättre. Han presenterade sig och säger därefter:

-nej jag har inga frågor jag vill bara berätta att ”gratisiskolan.se” är min sajt.

-Åh svarar jag, va bra då kan du ju skapa en om-sida så att det är lättare att avgöra vem/vilka som är ansvariga för webbsidan och vilket ert syfte är med tjänsten.

Det dröjde bara en dag så fick jag ett mejl och nu har gratisiskolan också en om-sida. Ett roligt exempel på hur ett besök på Settdagarna kan göra skillnad.

 

Mina presentationer om källkritik och informationssäkerhet hittar du här  (informationssäkerhet och källkritik 🙂