Comments (6)

Av Kristina Alexanderson, 06 september 2010

Jag har haft en underbar lunch tillsammans med Per Falk idag, och han berättade om det projekt som han ska ha tillsammans med sin nya klass. Alla elever ska få adoptera en Wikipedia artikel, och tänk viken bra idé, rent ut sagt en grym idé. Då jag inte har någon undervisning det här läsåret så tänkte jag att jag hänger på och adopterar också en wikipedia artikel som en liten satellit till Pers klass, och följa den.

När resan är slut ska jag skriva en krönika utifrån artikelns perspektiv om livet på Wikipedia, vad händer under den tid då jag är artikelns beskyddare…

Nu när jag sitter här på kvällen och ska fundera kring vilken artikel jag ska adoptera om jag ska välja utifrån intresse eller kunskap. Ska jag välja en artikel som uppdateras ofta som diskuteras livligt, som är låst av en administratör eller inte? Hur mycket arbete innebär det att adoptera en artikel, och hur ofta måste jag titta till mitt skötebarn?

När jag sitter och funderar kommer jag fram till flera alternativa val:

• ta en slumpartikel (låt slumpen välja)
• ta en artikel som inte redigeras så ofta …
• ta Creative Commons artikeln, där hör ditt hjärta hemma
• ta en artikel vilken jag vill bättra på genom mitt brinnande intresse för frågan
• ta Enskilda Gymnasiet, den är liksom ändå redan din artikel

I valet och kvalet så föll jag ändå för Enskilda Gymnasiets artikel, det är en fattig artikel som jag tillsammans med mina kollegor borde kunna bättra på. Samtidigt har skolan en viktig plats i min passion till Wikipedia. Så härmed har artikeln för Enskilda Gymnasiet blivit adopterad av mig. I hemlighet har jag adopterat en annan artikel också, mest för att jag vill lära mig ett och annat om bilder och bildpublicering i Wikipedia, men om den får jag berätta mer senare. Nu ska jag dokumentera det som skett bakom ridån, och ändå inte på min nyligen adopterade artikel.

Du, kan väl också adoptera en artikel, Wikipedia behöver inte bara de som använder källan utan även de som tar hand om och sköter om de, du kan väl liksom jag bli förälder till en Wikipedia-artikel under en tid. Vem vet det kanske är skoj…

Häng på vet, ja!

Comments (24)

Av Kristina Alexanderson, 01 september 2010

Till Kolla Källans Wiki vill vi ha en lista över svenska museer som har material:

• bilder,
• ljud,
• filmer

som finns tillgängligt digitalt och som är licensierat under Creative Commons. Alltså bra intressant material som tillhör det svenska kulturarvet som vi i skolan kan använda för att lära elever Creative Commons eller som vi, lärare/elever i skolan, kan använda fritt för att de ligger är licensierade under Creative Commons.

Jag och Hanna (@hannabiblio) har påbörjat listan och än är den blygsam men med din hjälp kan den nog bli fyllig och omfattande. Den ser ut så här och länkarna går till de platser som museerna/arkiven/biblioteken valt att publicera bilderna under CC:

• Historiska museet, sök i samlingarna
  • Finns även på Flickr Historiska The Museum of National Antiquities (Sweden)
• Riksantikvarieämbetet, Swedish National Heritage Board (Sweden) /flickr/
• Spårvägsmuseet /flickr/
• Nordiska museet /flickr/
• Stockholms länsmuseum har CC-licensierat delar av sin bildsamling /Stockholms Länsmuseum/
• Kungliga biblioteket /Flickr/
• Regionarkivet i Göteborg /Wikimedia Commons/

Så om du känner till fler museer, arkiv, bibliotek (svenska) som har material som är digitaliserat och som är digitaliserat snälla berätta i kommentarsfältet, gärna med en länk, så lägger jag till dem.

Comments (9)

Av Kristina Alexanderson, 05 augusti 2010

Jag läser Mathias Klangs blogg Techrisk regelbundet, rekommenderar den för läsning! Häromdagen publicerade han ett inlägg som jag verkligen skulle velat skriva eller åtminstone fått publicera här! Jag är lite avis, jag erkänner!

Men eftersom Mathias blogg är licensierad under en Creative Commons licens:

• Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika förkortas by,nc,sa (BY (Attribution) [erkännande], NC (NonCommercial) [icke-kommersiell], SA (ShareAlike) [dela lika]).

Creative Commons licensen innebär att Mathias Klang har valt att låta mig eller dig för den delen få använda hans texter, bilder eller det material som han skapar fritt så länge jag följer de villkor som han har sagt att att han vill att hans verk ska spridas, bearbetas, kopieras vidare i. Visst är det fiffigt.

Men vad betyder det egentligen, kan man fråga sig? VAD får jag göra, eller snarare vad får jag inte göra med Mathias verk? Vad betyder villkoren? Vad betyder Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika?

• Villkoret Erkännande betyder att jag måste erkänna att det är Mathias Klang som skapat verket. Enligt Creative Commons bör jag göra enligt god sed, dvs såsom vi vanligtvis gör källhänvisningar:
  • jag bör ange upphovsmannens namn,
  • verkets titel och
  • sedan bör jag om möjligt länka tillbaka till Mathias blogg, där verket ursprungligen publicerades.
• Villkoret IckeKommersiell innebär att jag får inte ta betalt, eller tjäna pengar på verket. Om jag vill använda Mathias verk kommersiellt måste fråga honom om tillstånd. Jag tjänar inte en spänn på min blogg, så det är inget problem.
• Villkoret DelaLika innebär kort och gott att om jag i min tur sprider, publicerar, återger, delar, bearbetar Mathias verk så ska jag göra det på samma sätt som Mathias, nämligen med en Creative Commons licens, vilket jag naturligtvis gör

Som skapare ger Mathias mig som användare av hans verk mycket friheter, och jag behöver inte ens fråga honom om lov. Men det är en grej till som jag måste göra för att inte kränka Mathias upphovsrätt, jag måste enligt Creative Commons också ange licensen och sedan länka tillbaka till licenstexten.

Så jag har frihet att använda Mathias verk som ligger under Creative Commons men har ett ansvar för att:

• berätta vem som skapat verket
• följa de villkor som upphovsmannen satt upp
• ange licensen och om möjligt länka till licenstexterna

___

Inlägget som jag kommer att återpublicera är i stort sett bara en parafras över Dantes inferno, fast för internet. Äsch läs och kolla själva…

Dantes internet

Dantes inferno är en fantastisk skapelse där han placerade sina fiender och diverse människor han ogillade i olika nivåer av helvete – med diverse groteska straff. Om Dante hade varit online idag så…

(via Neatorama)

Skrivet av Mathias Klang publicerat på Techrisk under CC (by, nc, sa)

Sedan var jag tvungen bara för att se och kolla var bilden kom ifrån, och om den möjligtvis också var licensierad under Creative Commons och då hamnade jag i en kedja av inlägg som publicerat samma bild… hur spännande som helst kolla själva:

Techrisk-Neatorama-GearFuse-Forevergeek här slutar kedjan, eller kanske inte… Darcie de Cuba på ForEvergeek skriver:

”Dante’s Internet is one of the coolest thing I’ve come across recently, combining my love for literature with internet. Someone should make a poster of it.”

… men ingen Creative Commons ? så jag undrar jag…

Comments (1)

Av Kristina Alexanderson, 15 juni 2010

Återigen tisdag och idag avslutar jag vårterminens inlägg med ett inlägg om Källkritik, ett inlägg om en utgångspunkt för ett källkritiskt samtal. Och det är en bild över två kända varumärken märken. Ett litet smakprov från inlägget som handlar om trovärdighet samt hur man skapar det i ett blogginlägg:

Frågan som naturligtvis uppkommer är varför ska vi tro mer på den senare bloggens bild än den förras? Och det är en fråga som vi naturligtvis också måste diskutera. Vad skapar trovärdighet? Vad ska vi tro på och vilken historia är mest trovärdig samt varför?

Läs resten av inlägget Källkritik utifrån en bild på bloggen

Sedan vill jag passa på att berätta att Kolla Källans idélåda tar sommarlov och öppnar för hösten igen vecka 32.

TIll er som vill botanisera i källkritik kanske min presentation från gårdagen i Kungsbacka vara lite förströelse…

Kolla Källans idélådas redaktör säger i vilket fall som helst njut av sommaren…

Comments (3)

Av Kristina Alexanderson, 10 juni 2010

På Kolla Källan har de just en en serie artiklar om Källkritik i ämnet svenska skrivna av Filippa Mannerheim. Jag läste just igenom den första, Källkritik ett självklart perspektiv i svenskundervisningen, som handlar om hennes egen undervisning och tänker vilken underbar uppgift läs bara här:

En mer skojfrisk, men kanske också nyttig (?) lektionsövning jag gjorde en gång var att jag själv saxade stora delar ur mina elevers textanalyser: sju rader från Mia, åtta rader från Olle och tio rader från Erik och utifrån dessa byggde ihop min alldeles ”egna” analys som jag sedan glatt läste upp för klassen och sa att jag själv hade skrivit. Här blev det verkligen inga gråzonsdiskussioner om att ”visst kan man ta från andras texter men bara litet grand”. Mina elever var stenhårda. Detta var STÖLD! Hur kunde jag? Så nedrigt av mig att hävda att det var min egen text när det bara var hopplock från deras som de arbetat så hårt med under flera veckors tid! Källhänvisning tack, kära fröken!

När jag läser om Filippas lilla övning så ser jag henne framför mig med all energi och all lust, med ett litet finurligt leende på läpparna.

Nästa artikel handlar om det möten som Filippa haft med mig och Anne Marie Körling. Hon har nämligen intervjuat oss om hur vi arbetar med källkritik i ämnet svenska, ett litet smakprov även från artikeln Vem har skrivit texten? När och varför? få bli följande citat, som jag tycker fångar förklaringen till att jag ifrågasätta allt:

— Vilka källkritiska uppgifter kan du jobba med som svensklärare?

Varken Anne-Marie Körling eller Kristina Alexanderson förstår frågan. För dem båda är det självklart att källkritik inte handlar om separata moment eller specifika ämnesuppgifter utan mer om ett genomgående perspektiv som genomsyrar allt de gör i klassrummet.

— För mig personligen är det naturligt att ifrågasätta allt. Det har att göra med att jag har en sådan livlig fantasi. Allt blir så väldigt fort sant för mig och då måste jag granska och fundera över det mesta, säger Kristina Alexanderson och skrattar.

Det är en otroligt trevlig artikel om hur mig och Anne-Marie och vårt arbete med källkritik i svenskundervisningen. Läs den också!

Comments (2)

Av Kristina Alexanderson, 08 juni 2010

Jag har fått lyckan att intervjua Niklas Karlsson för ett inlägg i Kolla Källans idélåda, och han sa så mycket spännande saker att jag bara vill skriva inlägg på inlägg om honom och hans arbete. Det kommer att bli en liten serie om Niklas här på min blogg, lite mer intervjumaterial imorgon…

Idag berättar han in intervjun på Kolla Källan om sitt arbete med Diigo och sociala bokmärken. Det finns massor som jag bara vill citera, men ni får bara en teaser här sedan får ni som vanligt läsa inlägget på Kolla Källan. Så här beskriver Niklas målet med sitt arbete att skapa en gemensam kunskapsbank med hjälp av sociala bokmärken i Diigo

Mitt mål, fortsätter Niklas, är att jag vill att vi utgår från den information som elever och lärare tillsammans möter och att elever inte enbart ska möta den information som lärare presenterar eller har valt ut genom att välja lärobok.

Läs om hans arbete, och svara på hans uppmaning om att samarbeta kring kunskapande och sociala medier!

Comments (8)

Av Kristina Alexanderson, 03 juni 2010

Det var här om kvällen, Ship to Gaza var den stora frågan, den stora nyheten på Twitter, på radion, på TV:n i tidningarna. Jag följde de nyheter som kom via twitter och via etermedierna. Satt och skrev på ett inlägg för Kolla Källan när jag såg att @KajsaHartig Retweetade (RT) något som @kunglhovstat twittrat ut.

För er som inte twittrar, lite formalia att retweeta något, är att skicka ut samma meddelande (tweet) som någon annan skrivit, fast ut i mitt följe, så att de som inte följer den personen kan läsa det som han/hon skrivit. Min analys av det som retweetas på twitter är att:

• twittrare retweetar något de gillar,
• något som de vill kommentera,
• något som de vill att andra ska veta om.

Eftersom jag respekterar och lyssnar på @KajsaHartig så var det naturligt för mig att uppmärksamma tweeten, eller snarare retweeten som handlade om det kommande kungabröllopet och jag såg att avsändare var @kunglighovstat:

@kajsahartig”Politik? RT Alla pengar från försäljningen av folkets lysningspresent till Kronprinsesparet kommer gå till #ShiptoGaza #swedding”

men eftersom jag inte följer det som har med bröllopet att göra så reflekterade jag inte över tweeten, mer än att jag fick upp ögonen för att Kajsa antingen var rojalist eller inte. Vilket jag nog fundera mer på än vem som ursprungligen var avsändaren. Redan här borde jag naturligtvis insett det, men ja, ni vet hur det är. Det är inte min grej det där med bröllop, och kungar så jag reagerade först när @KajsaHartig kommer med tweeten:

@kajsahartig Hoppla det luktar fejk, fejk, fejk @kunglhovstat

Då insåg jag att här fanns en idé, en start till att faktiskt fundera kring hur jag ska kunna närma mig en bra källkritisk diskussion när det kommer till twitter (som jag lär återkomma till på Kolla Källan). Kajsa och jag kom att ha ett twittersamtal om vikten att lyfta frågan, om att jag borde dokumentera och följa upp, och jag gjorde naturligtvis så, fastnade mest för den här tweeten, avsändaren är @kunglhovstat

Än en gång så fick det mig att inse att det är viktigt för oss att vara källkritiska och att vara kritiska mot avsändarna i alla medier, sociala såväl som traditionella.På twitter vet jag väldigt lite om avsändaren, vem är han/hon? Är avsändaren den som han/hon utger sig för att vara, eller?

***

I mitt flöde har samtalet fortgått om vem som står bakom kontot, vi är alla eniga om att det inte är hovet, men det är ytligt sett inte helt lätt att avgöra. Det är tur att vi är många som hjälps åt, och det är tur att jag har sådana som Kajsa i mitt följe.

Comments (1)

Av Kristina Alexanderson, 01 juni 2010

Ännu en tisdag och vanan trogen så har jag ett citat från mitt inlägg på Kolla Källan som en liten teaser för er så att ni ska vilja läsa hela inlägget på idélådan. Idag handlar inlägget om informationssökning och min bekännelse om hur Olof Sundin hjälper mig när jag känner mig misslyckad…

Olof Sundin hjälper mig

Jag har haft elever som har kopierat hela artiklar från Wikipedia och lämnat in som sina egna eller de som bara lämnat in en länk till en artikel i NE, som svar på en skoluppgift. Att informationen är lättillgänglig och att tekniken gör att elever lätt kan klippa och klistra in texter är ett av de problem som vi i skolan måste hantera. Jag tycker att Olof Sundin har formulerat det så väl i Stefan Pålssons artikel på Sociala medier ändrar källkritiken (Kolla Källan)

En webbplats som Wikipedia, där alla kan bidra med innehåll, skapar andra förutsättningar än en där innehållet produceras av några få utvalda experter. Wikipedia är inte svaret på allt. Om det är svaret på allt, är det kanske snarare fel på frågan!

Läs hela inlägget Ge informationssökningen ett vidare syfte på Kolla Källan idélåda.

Comments (3)

Av Kristina Alexanderson, 25 maj 2010

Tisdag, och då bloggar jag för Kolla Källan, idag är temat upphovsrätt kanske inte så förvånande. Min utgångspunkt är ett påstående från en av mina elever om att de är läskigt att lägga upp grejer på nätet eftersom man då förlorar kontrollen över dem, och att vem som helst kan ”stjäla” det man gör, och det fick mig att undra:

får inte alla lära sig att det finns en upphovsrätt, som gör att upphovsmannen har rätt att bestämma hur deras verk får användas, och att den även gäller på nätet. Med det här inlägget vill jag uppmana alla mina kollegor, som arbetar med elever som använder internet i sitt skolarbete, att lära och uppmana sina elever att förhålla sig till upphovsrätten.

Uppmuntra dina elever att be om lov innan de använder andras bilder, texter, filmer som de hittar på nätet.

Läs hela inlägget på Kolla Källans idélåda

Comments (1)

Av Kristina Alexanderson, 18 maj 2010

Det är mycket som är spännande och svårt med sociala medier, en sak som är väldigt svår är att vet vad och vem man ska tro på. Idagens inlägg på Kolla Källan funderar jag kring Vad ska man tro på…

En litet smakprov på en av funderingarna i inlägget så får ni läsa resten på Kolla Källan…

Vad betyder gilla?

Nya frågor infinner sig: Vad betyder det att gilla i det här sammanhanget? Betyder det att man tycker att det är en viktig fråga? Eller att man håller med? Eller att man gillar Canons påstådda agerande? Jag antar att det handlar om att man gillar att det är en dålig idé. Men jag undrar jag…

Värt att fundera kring…