Kristina Alexandersons blogg

Vad betyder egentligen CC-villkoret Inga-Bearbetningar

Kristina Alexanderson — Tue, 07 Sep 2010 18:53:53 +0000

Min underbara kollega Rebecka Gustafson arbetar med Webbstjärnans webbplats, att redigera texter och lägg in bilder. Hon arbetar med att göra den aptitlig för ögat och göra innehållet mer lättillgängligt. Vi har bytt ut alla bilder på framsidans puffar, och se vilka bilder hon valt som den för seminarier eller den för lärare, en bild av Stéfan och vi ska inte prata om illustrationerna i artiklarna som den för regler. Titta på hennes val av bilder…

Jag tycker även att ni ska kolla in bilden som hon valt för att illustrera Webbstjärnans krav på en om-sida av Ferrari + caballos + fuerza = cerebro Humano och den här fantastiska bilden som illustrerar Creative Commons av qthomasbower. Den är fantastisk

I förra veckan beslöt vi oss för att byta ut bilden i den stora puffen och eftersom Rebecka älskar abakedcreations bilder så ville hon gärna ha en de underbara bilderna av muffins som Silvia har i sin fotoström (kolla!).

Men när vi stod där och pratade om hon vilka bilder hon skulle välja sa Rebecka: ”Det blir ingen muffinsbild” eftersom abakedcreation licensen (by, nc, nd) alltså erkännande-ickekommersiell-ingabearbetningar och för att vi ska kunna lägga upp den i puffen måste vi bearbeta bilden, beskära den, skala ner den, så lite bistert fortsatte Rebecka:

- Men jag vill ha en muffinsbild.
- Mejla och fråga fotografen då… Berätta vilka vi är och vad vi vill använda bilden till. Du ska se att det ska säkert gå…
- Jo, ja, det kan man ju göra, svarade Rebecka och skrev sedan ihop ett mejl…

Kring villkoret inga bearbetningar förekommer det en diskussion kring: Vad betyder inga bearbetningar?

Vi som använder bilder som är licensierade under Creative Commons vill gärna tolka det så vitt som möjligt för att en vid tolkning ger oss mer handlingsmöjligheter, men vad betyder det egentligen?

I min tolkning har jag gjort det enkelt för mig och min omgivning och brukar säga med myndig stämma: Att det betyder att den som har upphovsrätten till bilden säger att du kan använda den, sprida den, kopiera den men under villkoret att du inte bearbetar den. Dvs inte beskär, inte förändrar ljuset, färgerna och allt annat vi så enkelt kan göra med digital teknik. Villkoret säger att om du vill bearbeta verket så ska du söka tillstånd av upphovsmannen.

Och man kan alltid fråga! Det är inte så svårt och det värsta som kan hända är att man får nej.

Hur gick det för Rebecka och Webbstjärnans sajt? Det har varit en följetång med mejl fram och tillbaka: för vi fick ”JA”, men bilderna som ligger på Flickr är alltför små, för vår puff och då frågade Rebecka efter en ”större” och den kom imorse, så nu ska vi bara få till texten, men ni kan tjuvkika på hur det kommer att se ut, kika nedan.

Min tolkning av inga bearbetningar stämmer den med Creative Commons? Ja, vad säger Creative Commons FAQ om hur vi ska tolka villoret ”inga bearbetningar”:

What is a derivative work?

A derivative work is a work that is based on another work but is not an exact, verbatim copy. What this means exactly and comprehensively is the subject of many law journal articles and much debate and pontification. In general, a translation from one language to another or a film version of a book are examples of derivative works. Under Creative Commons’ core licenses, synching music in timed-relation with a moving image is considered to be a derivative work.

It’s important to note, however, that the Creative Commons licenses allow the user to exercise the rights permitted under the license in any format or media, even in the NoDerivatives licenses. This means that, under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives license, for example, you can copy the work from a digital file to a print file consistent with the terms of that license.

Det gör inte mig gladare, fokus tycks ligga på format, och form. Så jag kvarstår i mitt ställningstagande, tvekar du fråga om lov…

CC-villkoren är inte helt lätta att tolka, så för att inte göra någon besviken så föreslår jag att du faktiskt ber om tillstånd om du vill bearbeta en bild som ligger under inga bearbetningar. Det är ett väldigt ett enkelt sätt att berätta att du gillar bilden, musiken, filmen och du ger dessutom upphovsmannen ännu ett erkännande. Alla behöver få höra att det de gör (om det är bra) är uppskattat. Silvia (abakedcreation) blev väldigt glad och det är vi med.

Ni ska se vilken grym PowerPoint Rebecka satt ihop om Webbstjärnan. Den kommer publiceras i slutet av veckan, på Slideshare efter den kommer ingen (lärare/elev) kunna motstå att delta i Webbstjärnan.

Så ska jag passa på att säga Tack till Petter!

Lite handledning i WordPress, bara för att jag kan…

Kristina Alexanderson — Mon, 06 Sep 2010 20:55:32 +0000

Inser att det vore trivialt av mig att skriva ett inlägg när det finns en suverän guide som hjälper alla som vi arbeta med WordPress så jag puffar för den istället.

Den är nyligen uppdaterad och finns att ladda ner alldeles gratis på .SE:s webbplats.

Nu kan du dessutom ladda ner den hos mig. Här laddar du ner WordPressguiden. Med den som utgångspunkt började jag mitt liv som WordPress fantast och nu har den kärlek smittat till mina kloner

Jag har adopterat en Wikipedia artikel

Kristina Alexanderson — Mon, 06 Sep 2010 19:38:00 +0000

Jag har haft en underbar lunch tillsammans med Per Falk idag, och han berättade om det projekt som han ska ha tillsammans med sin nya klass. Alla elever ska få adoptera en Wikipedia artikel, och tänk viken bra idé, rent ut sagt en grym idé. Då jag inte har någon undervisning det här läsåret så tänkte jag att jag hänger på och adopterar också en wikipedia artikel som en liten satellit till Pers klass, och följa den.

När resan är slut ska jag skriva en krönika utifrån artikelns perspektiv om livet på Wikipedia, vad händer under den tid då jag är artikelns beskyddare…

Nu när jag sitter här på kvällen och ska fundera kring vilken artikel jag ska adoptera om jag ska välja utifrån intresse eller kunskap. Ska jag välja en artikel som uppdateras ofta som diskuteras livligt, som är låst av en administratör eller inte? Hur mycket arbete innebär det att adoptera en artikel, och hur ofta måste jag titta till mitt skötebarn?

När jag sitter och funderar kommer jag fram till flera alternativa val:

ta en slumpartikel (låt slumpen välja)
ta en artikel som inte redigeras så ofta …
ta Creative Commons artikeln, där hör ditt hjärta hemma
ta en artikel vilken jag vill bättra på genom mitt brinnande intresse för frågan
ta Enskilda Gymnasiet, den är liksom ändå redan din artikel

I valet och kvalet så föll jag ändå för Enskilda Gymnasiets artikel, det är en fattig artikel som jag tillsammans med mina kollegor borde kunna bättra på. Samtidigt har skolan en viktig plats i min passion till Wikipedia. Så härmed har artikeln för Enskilda Gymnasiet blivit adopterad av mig. I hemlighet har jag adopterat en annan artikel också, mest för att jag vill lära mig ett och annat om bilder och bildpublicering i Wikipedia, men om den får jag berätta mer senare. Nu ska jag dokumentera det som skett bakom ridån, och ändå inte på min nyligen adopterade artikel.

Du, kan väl också adoptera en artikel, Wikipedia behöver inte bara de som använder källan utan även de som tar hand om och sköter om de, du kan väl liksom jag bli förälder till en Wikipedia-artikel under en tid. Vem vet det kanske är skoj…

Häng på vet, ja!

Plagiat ett dilemma med att arbeta online

Kristina Alexanderson — Sun, 05 Sep 2010 08:43:48 +0000

En fråga som vi brottas med ständigt är hur vi ska hindra plagiat när vi arbetar online, i synnerhet då vi gjort det ett tag, för då finns ju alla svar redan på nätet, eller?

I inlägget plagiarism in asynchronous discussions ges några konkreta tips hur du kan undvika problematiken:

1. change questions every term

2. ask questions that do not have ”textbook” answers

3. require references to textbook AND to one other source that students locate online

4. require students to answer all additional questions I ask in the weekly discussion

5. require references to course readings in responses to classmates’ postings

6. include current events research and postings (no article can be older than the month the course begins)

Bra tips, och användbara! De fungerar även för de lärare som ännu inte tagit steget ut på den digitala arenan.

Att lära ut källkritik, får inte bli facitpedagogik

Kristina Alexanderson — Sun, 05 Sep 2010 07:22:46 +0000

Att lära elever att hantera källkritik handlar inte om att lära elever att det finns vissa ”rätta” källor. Utan det handlar om att lära eleverna bli medvetna i sitt val av källor. I ett arbeta med källkritik, handlar det som att först göra eleverna medvetna om att de måste förhålla sig till källorna. Kanske kan man se det som en stegvis kunskap.

1. berätta att du använder källor ”ära den som äras bör”
2. berätta hur du valde dina källor, i förhållande till den uppgift som du hade

Var nyfiken på vem som står bakom källan. Vem har skrivit gett ut materialet?

Lärare måste också se sig som källor i elevernas vardag, och berätta om vilka deras källor är. Vi kanske inte kan ange alla våra källor, som läroboken, handböckerna, uppslagsverken, artiklarna vi har läst, TV- och radioprogrammet vi tagit del av. Många av de källor vi tagit del av har vi glömt, men vi blir genom vår undervisning även en källa för våra elever och den ska vi lära våra elever att förhålla sig till. Vem är jag? Vilken är min yrkesroll? Vad är jag som lärare ålagd att förmedla? Berättar det för eleverna.

Mina elever brukar bli förvånade när jag säger att jag inte alls är neutral, utan jag har i mitt uppdrag en tydlig uppgift att förmedla de grundläggande demokratiska värdena. Jag kan inte välja att förmedla något annat jag är ålagd det i min roll som lärare, i de förordningar, enligt läroplanen.

Källkritik handlar inte om att hitta den ”rätta” källan, utan att vara medveten i sitt val av källor. Välja den källa som bäst passar för det syfte som den uppgift som du ska lösa. Källkritik handlar inte om att det finns vissa källor som är rätt, utan att du i valet av källor är medveten om vilka brister som finns i ditt val av källa, att kontrollera om det som påstås i källan är riktigt eller inte, att kunna belägga fakta och påståenden med andra källor. Att vara medveten om att det finns en avsändare, och vem han/hon är och vad han/hon står för, samt ha kunskaper och vara medveten hur man gjorde sina val.

Källkritik handlar om att skaffa sig en relation. Att ställa frågor att vara nyfiken… Att aldrig sluta undra, om vad och varför…

Tänk vilka ”luckor” eleverna har…

Kristina Alexanderson — Fri, 03 Sep 2010 17:39:23 +0000

Jag har haft en underbar eftermiddag fått prata kunskapssyn och människosyn. Jag har fått fundera kring de stora frågorna, som berör mitt yrke: frågor kring lärande, elever, kunskap och digitala medier. Jag har haft ett möte med några kollegor och vi har pratat kring alla föreställningar vi har kring lärande, och vad som styr vår sätt att se på lärande. Och jag måste tillstå att dessa samtal får mig att inse att även jag har en kunskapssyn. Det visste jag knappt.

I vårt samtal kom vi att prata om synsättet som finns på kunskap som förmedlas med uttalande som

”Mina elever har sådana luckor”

eller

”Det är så mycket som ska hinnas med”

Vad säger en lärare med uttalanden som att elever har luckor? Betyder det att eleverna saknar kunskaper i något område? Att vi som lärare genom vår undervisning kan fylla dess luckor. Vad förmedlar detta uttalande för kunskapssyn? Vilken syn har man på sin uppdrag? På sina elever? Och om uttalandet kommer i början av september efter att läraren haft sina ”nya” elever i två veckor, vad säger det om lärarens synsätt på sina elevers kunskaper och erfarenheter? Säger inte en lärare med dessa ord att ”Jag vet allt vad du behöver kunna lille vän, och det kommer jag att kunna förmedla.”

Det är så mycket som ska hinnas med? I ett uttalande som det finns det en föreställning om att det finns en given mängd kunskap, fakta som eleverna ska behärska. Men finns det en karta över vilka kunskaper som elever behöver? Kan vi veta? Samtidigt vet vi att det behövs kunskaper för att kunna hitta, för att kunna förhålla sig till fakta, för att kunna avgöra som källan är trovärdig eller inte.

Det där med kunskaper, och kunskapssyn är svårt och stort, men jag måste tillstå att jag är en lärare som har skapat luckor, genom att till exempel bara ägna en hel termin åt en roman, Låt den rätte komma in. När jag tillsammans med mina elever gjorde det valet så valde vi bort. Jag valde att inte förmedla ”alla” klassiska böcker som traditionellt ska behandlas, eller ”hinnas” med. Och varför? Jo, för att min upplevelse var att mina elever lärde sig mer, lärde sig mer om vi gjorde fördjupade oss i romanen, gick på djupet i stället för på ytan. Vi valde att bearbeta stoffet flera gånger för flera olika mottagare och medier.

Allt för att lära mer…

Hur mycket behöver man egentligen kunna?

Kristina Alexanderson — Thu, 02 Sep 2010 17:39:04 +0000

Våra barn behöver kunskaper för att klara sig i den verklighet som vi vet väldigt lite om, och frågan vi måste ställa oss är vad behöver vi kunna? Vad behöver vi kunna för att lära barnen det som krävs?

Vad kunde jag? Vad kunde jag när jag startade, mitt arbete med webbpublicering, sociala medier i skolan?

i stort sett ingenting
jag hade övat WordPress (ca 45 minuter)
- lagt upp en bild
- skrivit några rader
läst på lite om webbdesign

I blogginlägget ”What does it mean to be literat?” funderar bloggaren kring vad innebär det att vara läs och skrivkunnig i vår digitala vardag. Hon reflekterar kring just frågorna: vilka kunskaper krävs för att en lärare ska kunna förmedla de kunskaper som krävs för att eleverna ska bli läs och skrivkunniga i vår digitala värld…

Hon kommer fram till att:

Being able to read and write seems to remain as the same definition. What is changing, at a rapid speed though, is the medium we are reading in and writing with.

Det är samma färdigheter, men mediet har förändrats. I inlägget diskuteras sedan hur mediet påverkar oss att vi skriver inte längre i sanden, på en griffeltavla, på ett papper med en penna. Vad innebär det att vara läs och skrivkunnig på webben? Vilka färdigheter behöver man kunna, vilket språk behövs, vilka begrepp kommer med denna begreppsvärld? Vad behöver man kunna?

I Langwitches blog sammanfattas det på följande sätt:

/…/ we can’t just assume that every teacher is web “literate”. Before we start talking about how blogging can support 21st Century skills for your students, we need to step back and make sure that the teachers are literate (enough) to be able to read and write through this medium called a blog!

We need to start out by establishing a common vocabulary base and understanding how printed material differs from digital content. I ask teachers to start reading, reading, reading other blogs before attempting to blog with their own students. Basics, such as knowing how to search for blogs, recognize blog structures, searching within blogs, and experiencing the “mechanics” of how a blog platform operates are important “pre-reading and pre-writing” skills.

Jag funderar och funderar, tänker och tänker är det så det går till?

…

Vad tror jag behövs? Jag tror att man kan behöva erövra ett språk. Det kan behövas för att vi gemensamt ska veta vad vi pratar om, så att vi pratar om samma sak. Det blir lite lättare då. Men å andra sidan lär vi oss väl orden, begreppen på vägen, i äventyret, på resan, så vad behövs då?

Jag tror att det behövs är:

mod,
lust
nyfikenhet
ödmjukhet

Att våga är avgörande, att tro att det ska gå trots att man aldrig försökt, att tro på möjligheterna att vara lyhörd och ödmjuk inför det nya och tillsammans med eleverna ha öppna ögon för det som komma ska.

Jag tror nämligen att om jag kunde så kan du, med väldigt små medel.

Läs även Tysta tankars inlägg om literacy

Sökes! Fler svenska museer som använder Creative Commons

Kristina Alexanderson — Wed, 01 Sep 2010 20:01:20 +0000

Till Kolla Källans Wiki vill vi ha en lista över svenska museer som har material:

bilder,
ljud,
filmer

som finns tillgängligt digitalt och som är licensierat under Creative Commons. Alltså bra intressant material som tillhör det svenska kulturarvet som vi i skolan kan använda för att lära elever Creative Commons eller som vi, lärare/elever i skolan, kan använda fritt för att de ligger är licensierade under Creative Commons.

Jag och Hanna (@hannabiblio) har påbörjat listan och än är den blygsam men med din hjälp kan den nog bli fyllig och omfattande. Den ser ut så här och länkarna går till de platser som museerna/arkiven/biblioteken valt att publicera bilderna under CC:

Historiska museet, sök i samlingarna
- Finns även på Flickr Historiska The Museum of National Antiquities (Sweden)
Riksantikvarieämbetet, Swedish National Heritage Board (Sweden) /flickr/
Spårvägsmuseet /flickr/
Nordiska museet /flickr/
Stockholms länsmuseum har CC-licensierat delar av sin bildsamling /Stockholms Länsmuseum/
Kungliga biblioteket /Flickr/
Regionarkivet i Göteborg /Wikimedia Commons/

Så om du känner till fler museer, arkiv, bibliotek (svenska) som har material som är digitaliserat och som är digitaliserat snälla berätta i kommentarsfältet, gärna med en länk, så lägger jag till dem.

Har ni sett det här? Har ni använt det här?

Kristina Alexanderson — Tue, 31 Aug 2010 19:11:09 +0000

Jag erkänner, just nu lever jag och andas bilder på Flickr. Jag laddar upp mina Klonbilder och sedan sitter jag i timmar och drömmer mig bort i andras bilder. Njuter tittar och inspireras. Tänk vilka bilder det finns, vilka fotografer. Bara det är värt ett eget blogginlägg.

I min strävan efter att hjälpa Hanna lite grann, med att sammanställa en lista över svenska museer som har ett flickrkonton på Flickr med bilder som ligger under Creative Commons så ramlade, fel ord hamnade jag på Spårvägsmuseets flickrkonto, sedan var jag lost…

Tänk vilka övningar i mediekritik, vi kan använda dessa gamla reklamskyltar till. Reklam från när? Med vilken avsändare? Är den trovärdig? Hur skapar den trovärdighet? Skulle en t-baneskylt som DN:s kunna fungera idag? Spännande frågor och det blir förhoppningsvis spännande samtal.

1-5119 by Spårvägsmuseet CC (by,nc, nd)

Eller vad tror ni eleverna säger om följande skylt? Vem är avsändare? Vilket är budskapet? Är det trovärdigt eller inte? Hur skulle produkten marknadsföras idag?

1-5197 by Spårvägsmuseet CC (by, nc, nd)

Sedan fastnade jag för följande bild och tänkte den kan man enkelt göra en replik på Hötorgets tunnelbanestation 2010. Ska ta med mig klonerna dit och se om jag inte kan få till det endera dagen.

Hötorgets tunnelbanestation by Spårvägsmuseet CC (by, nc nd)

Surfa in på Flickr själva, så kanske ni förstår varför jag inte kom tillbaka…

Läser du inte Creative Commons Sverige än, då är det dags att börja nu!

Kristina Alexanderson — Mon, 30 Aug 2010 20:49:35 +0000

Jag har puffat för sajten förut men ska passa på att göra det igen, eftersom jag är så himla stolt över att Rebecka skrivit ett underbart och ärligt inlägg om hur det är att ”tvingas” arbeta med Creative Commons bilder, när hon med mig som arbetskamrat utsmyckat Webbstjärnans sajt med text och bild. Hon skriver om det så här:

Under sommaren har jag jobbat med att förnya en hemsida och en av mina uppgifter har varit att hitta bilder att komplettera texterna med. Men inte vilka bilder som helst, vi skulle använda bilder licenserade under Creative Commons.

Till en början var jag föga imponerad. Det var jobbigt att leta sig igenom Flickr:s aldrig sinande utbud utan att garanteras ens ett par användbara bilder. Det var omständigt att skriva erkännanden, hålla reda på vilken förkortning som hör till vilken licens och att slutligen länka all information tillbaka till källan. Jag kände hur mitt tålamod minskade i takt med de sidor med bilder jag betade av.

Sedan vänder det naturligtvis men hur det går till får ni läsa om på Creative Commons Sverige i hennes inlägg Creative Commons ett hemligt sällskap eller en genväg till bilder.

Sedan tycker jag att ni ska surfa in på Webbstjärnan och kolla in de härliga bilderna som Rebecka valt. De gör hela skillnaden.