Om att förlora kontrollen en liten stund
Igår kväll när jag satt och bloggade, för mig själv plingade min telefon till, och i mailboxen låg ett underbart mail från en lärare, Pernilla. Hon hade just satt igång arbetet med att jobba med webbpublicering i sitt klassrum med sina elever. Så här skriver Pernilla:
”det här är en av de mest läskiga upplevelser som jag har varit med om /…/jag har aldrig varit på så djupt vatten och jag är glad om jag inte drunknar på vägen. Sååååå mycket att lära sig”
”Idag smygstartade vi /…/ det var sådan fantastisk aktivitet och kreativitet att jag är mållös”
Hennes entusiasm över sina elevers kreativitet och engagemang gjorde mig alldeles rörd och jag satte genast igång och gjorde en mall för att hon skulle kunna lösa det problem som hon stod inför med mailadresser. Jag valde att publicera min hjälp till henne som en sida i min blogg, och det är den sidan som heter Till Pernilla.
Men när jag läser Pernillas mail, minns jag min egen rädsla, och oro när jag själv skulle starta mitt första webbprojekt. Hur skulle det går? Skulle jag förlora kontrollen helt och allt skulle bli pannkaka?
Men nu är jag ju på andra sidan, har insett att nätet ger nya möjligheter, nya erfarenheter och nya verktyg. Och det är med beundran och viss avund jag ser och läser om Pernillas första steg mot ett nytt äventyr med nya verktyg.
Related posts:
- En liten reflektion om Twitter Nu har jag inte twittrat speciellt länge, men jag är...
- Om lärarens ansvar att se och bekräfta alla sina elever På Facebook fick jag den mycket retoriska frågan av en...
- En liten egoboost, min blogg ligger på Lärarnas nyheter… För flera veckor sedan damp det in ett mejl i...
- En film om Webbpedagogik ala Kristina ...
- Att berätta om sin sommar på internetska, en sommarräkning kanske? Mitt Sommarlov, var under min skolgång en klassisk uppsats. Vi...
Themocracy
ett inlägg om att starta ett webbprojekt http://www.kristinaalexanderson.se/?p=212 #esmart