Comments (2)

Av Kristina Alexanderson, 07 september 2010

Min underbara kollega Rebecka Gustafson arbetar med Webbstjärnans webbplats, att redigera texter och lägg in bilder. Hon arbetar med att göra den aptitlig för ögat och göra innehållet mer lättillgängligt. Vi har bytt ut alla bilder på framsidans puffar, och se vilka bilder hon valt som den för seminarier eller den för lärare, en bild av Stéfan och vi ska inte prata om illustrationerna i artiklarna som den för regler. Titta på hennes val av bilder…

Jag tycker även att ni ska kolla in bilden som hon valt för att illustrera Webbstjärnans krav på en om-sida av Ferrari + caballos + fuerza = cerebro Humano och den här fantastiska bilden som illustrerar Creative Commons av qthomasbower. Den är fantastisk

I förra veckan beslöt vi oss för att byta ut bilden i den stora puffen och eftersom Rebecka älskar abakedcreations bilder så ville hon gärna ha en de underbara bilderna av muffins som Silvia har i sin fotoström (kolla!).

Men när vi stod där och pratade om hon vilka bilder hon skulle välja sa Rebecka: ”Det blir ingen muffinsbild” eftersom abakedcreation licensen (by, nc, nd) alltså erkännande-ickekommersiell-ingabearbetningar och för att vi ska kunna lägga upp den i puffen måste vi bearbeta bilden, beskära den, skala ner den, så lite bistert fortsatte Rebecka:

- Men jag vill ha en muffinsbild.
- Mejla och fråga fotografen då… Berätta vilka vi är och vad vi vill använda bilden till. Du ska se att det ska säkert gå…
- Jo, ja, det kan man ju göra, svarade Rebecka och skrev sedan ihop ett mejl…

Kring villkoret inga bearbetningar förekommer det en diskussion kring: Vad betyder inga bearbetningar?

Vi som använder bilder som är licensierade under Creative Commons vill gärna tolka det så vitt som möjligt för att en vid tolkning ger oss mer handlingsmöjligheter, men vad betyder det egentligen?

I min tolkning har jag  gjort det enkelt för mig och min omgivning och brukar säga med myndig stämma: Att det betyder att den som har upphovsrätten till bilden säger att du kan använda den, sprida den, kopiera den men under villkoret att du inte bearbetar den. Dvs inte beskär, inte förändrar ljuset, färgerna och allt annat vi så enkelt kan göra med digital teknik. Villkoret säger att om du vill bearbeta verket så ska du söka tillstånd av upphovsmannen.

Och man kan alltid fråga! Det är inte så svårt och det värsta som kan hända är att man får nej.

Hur gick det för Rebecka och Webbstjärnans sajt? Det har varit en följetång med mejl fram och tillbaka: för vi fick ”JA”, men  bilderna som ligger på Flickr är alltför små, för vår puff och då frågade Rebecka efter en ”större” och den kom imorse, så nu ska vi bara få till texten, men ni kan tjuvkika på hur det kommer att se ut, kika nedan.

Min tolkning av inga bearbetningar stämmer den med Creative Commons? Ja, vad säger Creative Commons FAQ om hur vi ska tolka villoret ”inga bearbetningar”:

What is a derivative work?

A derivative work is a work that is based on another work but is not an exact, verbatim copy. What this means exactly and comprehensively is the subject of many law journal articles and much debate and pontification. In general, a translation from one language to another or a film version of a book are examples of derivative works. Under Creative Commons’ core licenses, synching music in timed-relation with a moving image is considered to be a derivative work.

It’s important to note, however, that the Creative Commons licenses allow the user to exercise the rights permitted under the license in any format or media, even in the NoDerivatives licenses. This means that, under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives license, for example, you can copy the work from a digital file to a print file consistent with the terms of that license.

Det gör inte mig gladare, fokus tycks ligga på format, och form. Så jag kvarstår i mitt ställningstagande, tvekar du fråga om lov…

CC-villkoren är inte helt lätta att tolka, så för att inte göra någon besviken så föreslår jag att du faktiskt ber om tillstånd om du vill bearbeta en bild som ligger under inga bearbetningar. Det är ett väldigt ett enkelt sätt att berätta att du gillar bilden, musiken, filmen och du ger dessutom upphovsmannen ännu ett erkännande. Alla behöver få höra att det de gör (om det är bra) är uppskattat. Silvia (abakedcreation) blev väldigt glad och det är vi med.

Ni ska se vilken grym PowerPoint Rebecka satt ihop om Webbstjärnan. Den kommer publiceras i slutet av veckan, på Slideshare efter den kommer ingen (lärare/elev) kunna motstå att delta i Webbstjärnan.

Så ska jag passa på att säga Tack till Petter!

Comments (6)

Av Kristina Alexanderson, 31 augusti 2010

Jag erkänner, just nu lever jag och andas bilder på Flickr. Jag laddar upp mina Klonbilder och sedan sitter jag i timmar och drömmer mig bort i andras bilder. Njuter tittar och inspireras. Tänk vilka bilder det finns, vilka fotografer. Bara det är värt ett eget blogginlägg.

I min strävan efter att hjälpa Hanna lite grann, med att sammanställa en lista över svenska museer som har ett flickrkonton på Flickr med bilder som ligger under Creative Commons så ramlade, fel ord hamnade jag på Spårvägsmuseets flickrkonto, sedan var jag lost…

Tänk vilka övningar i mediekritik, vi kan använda dessa gamla reklamskyltar till. Reklam från när? Med vilken avsändare? Är den trovärdig? Hur skapar den trovärdighet? Skulle en t-baneskylt som DN:s kunna fungera idag? Spännande frågor och det blir förhoppningsvis spännande samtal.

1-5119 by Spårvägsmuseet CC (by,nc, nd)

Eller vad tror ni eleverna säger om följande skylt? Vem är avsändare? Vilket är budskapet? Är det trovärdigt eller inte? Hur skulle produkten marknadsföras idag?

1-5197 by Spårvägsmuseet CC (by, nc, nd)

Sedan fastnade jag för följande bild och tänkte den kan man enkelt göra en replik på Hötorgets tunnelbanestation 2010. Ska ta med mig klonerna dit och se om jag inte kan få till det endera dagen.

Hötorgets tunnelbanestation by Spårvägsmuseet CC (by, nc nd)

Surfa in på Flickr själva, så kanske ni förstår varför jag inte kom tillbaka…

Comments (8)

Av Kristina Alexanderson, 28 augusti 2010

Jag är ingen läroboksmänniska eller läroboks-lärare har aldrig varit kommer kanske aldrig bli. Men en sak som läroböcker ofta är bra på är bilder, och med åren har jag insett att jag ständigt är på jakt efter bilder, samlar, sparar, kopierar, för att sedan visa på projektorn, OH:n, på vykort. Jag tilltalas av många olika sorters bilder. Men att samla på bilder är ganska otympligt i synnerhet om man ska ta med sig dem till klassrummet. Idag är min fotosamling främst digital för jag gillar bilder.

De sätter igång min fantasi, och när jag arbetar i skolan är det inte helt ovanligt att jag använder just bilder som utgångspunkt för att mina elever ska reflektera över något, skriva en novell, en dikt, utreda, argumentera för olika saker.

Jag samlar på bilder, av alla sorter, nya såväl som gamla och när jag via twitter får syn på Nordiska museets daguerreotyper som de publicerat på Flickr blir jag alldeles salig. Kolla bara vilka bilder:

NMA.0052442_01 by Nordiska Museet CC (by)

NMA.0052444_01 by Nordiska Museet CC (by)

Skrivuppgifterna bara far i huvudet på mig, vilka är dessa människor, hur upplever de situationen? Hur ser det ut i omgivningarna etc. Ja, de är verkliga tidsdokument över en annan tid och ett annat sätt att se på bilder och fotografering. Samtidigt väcker dessa bilder många andra frågor som jag vet att museerna brottas med, kring upphovsrätt och licenser. Men genom att bilderna är digitaliserade kan jag lägga dem i min samling ta dem med mig till mitt klassrum och mina elever kan skriva om de här bilderna eller andra, samtidigt som vi får en möjlighet att få en liten lektion i fotohistoria. För läs bara vad Daguerreotypi är:

Daguerreotypin var den första fotografiska metod som fick kommersiellt genomslag. Louis Daguerre utvecklade tillsammans med Joseph Nicéphore Niépce denna process som år 1839 presenterades för allmänheten. Daguerreotyper framställdes i stor skala till dess att mer raffinerade och mindre arbetsintensiva tekniker som kollodiumprocessen (våtplåtsnegativ) blev dominerande på 1850-talet.

Nordiska Museet CC (by)

Och det berättar Nordiska museet, inte Wikipedia, och det vet vi ju alla att på Nordiska museet kan vi lita på. Det är en säker källa, men jag kollar för säkerhets skull med Wikipedia också, för de kanske kan ge lite mer kött på benen, så vad säger Wikipedia:

Daguerr(e)otypi är en tidig fotoprocess, uppfunnen av Louis-Jacques-Mandé Daguerre tillsammans med Niécephore Niépce, där bilden formas i amalgam (en förening av silver och kvicksilver) på en tunn silverplåt som valsats ihop med ett tjockare kopparunderlag.

Daguerre och Niécephore Niépce fick varsin livspension från franska staten för att i gengäld släppa fritt detaljerna av processen utan patent.[1] Daguerrotypin användes flitigt, i synnerhet för porträtt, men även för arkitektur- krigs- och astronomisk fotgrafering[2][3] ända till 1860-talet. Nackdelarna med processen var att den krävde dyrbara material och att oxideringen av silvret måste förhindras genom att daguerrotypin bevaras bakom en glasskiva i en förseglad ram eller etui. Bilden består av lösa silveramalgam-kristaller, små som pulverkorn, som ligger på silverplåtens yta. Bilden försvinner om man ta på den med ett finger.

Daguerrotypi av Wikipedia CC (by, sa)

Och här är början till en lektion kring källor, Wikipedia om man så vill. Vad ska man tro på? Vilken källa litar vi på, och varför?

Sedan få jag via Johan Carlström och hans inlägg Tips för dig som vill använda CC-bilder på Creative Commons Sveriges blogg syn på följande bilder som inte är Daguerreotypi, men bara grymma otroligt häftiga bilder och som ligger under CC, tänk vilken resurs som skolan får av museerna och med hjälp av Creative Commons. Hela mitt skolhjärta ler!

NMA.0028732 by Nordiska museet Foto KW Gullers CC (by, nc, nd)

Sedan hoppas jag ju att skolan vet om det, och kan CC…

Comments (1)

Av Kristina Alexanderson, 02 augusti 2010

Jag har funderat mycket på hur man kan arbeta med bilder som källor och använder ofta bilder i samtal med mina elever, som utgångspunkt för olika skrivuppgifter. Och jag har insett att många gånger är det svårt att just analysera bilder, det kräver övning och speciell färdighet. Mitt sommarprojekt med Kloner och bilder har fått mig att fundera än mer på om dessa bilder kanske skulle kunna vara utgångspunkt för hur bilder lurar oss genom att vi tolkar, genom perspektiv. Det skulle kunna vara en övning i att läsa bilder som texter?

Idéen släpper inte taget…

Min sommar har som en del kanske förstått förgyllts med Kloner, som jag burit med mig över allt fotograferat, först lite generat, eftersom det är leksaker, i plast, för småkillar/tjejer som gillar de senaste Star Wars filmerna eller sett Clone Wars och inte för vuxna, för de leker inte med plastleksaker. Men nu i slutet av semestern, så tar jag fram dem lite mer rakryggat och med mer myndig stämma, som igår hos Marie Linder (@kringlan)

”Jag har några kloner här som jag skulle vilja fotografera, är det ok?”  och får svaret

”Ja, va roligt”

De, jag fotograferar hos, känner mig och har ofta redan sett mina bilder Clone Summer på Flickr, och har föreställningar om hur klonerna ser ut, vilken storlek klonerna har, vad de förmår och inte förmår. De har med hjälp av mina bilder tolkat och skapat sig en bild av klonerna (sann eller inte).

Och jag får kommentarer som:

”Åh är de inte större, jag trodde de var ungefär så här och visar med händerna ungefär dubbelt så stora som leksakerna faktiskt är…”

Det har fått mig att inse att med hjälp av mina bilder skulle jag enkelt kunna visa och illustrera hur vi förhåller oss till källor, vi tar del av en källa, som bilden ovan. Ofta sker detta ganska oreflekterat, vi svarar på frågan: Vad föreställer bilden? Sedan funderar vi kring om vi gillar den eller inte, och inte så mycket mer.

Men källkritik handlar om att vara medveten, att fundera kring källas syfte, avsändare, form, sammanhang etc. Bilder till exempel fungerar ofta som komplement andra källor som en illustration, som ett förtydligande, som en kommentar. Min bild skulle till exempel få helt olika tolkning om den kompletterades med en text som handlar om kärlek, glädje, vänskap eller osämja. Läsaren tolkar då mer i bilden och min bild, som bara är en bild, en del av mitt semesternöje blir något annat, för att mottagaren tolkar, lägger till saker till bilden som skapas av sammanhanget av kontexten.

Källkritik handlar om att se bakom allt detta, att se bilden som en källa och förehålla dig till den som sådan. Vad har den för avsändare? För vilket syfte har bilden skapats? I vilket sammanhang har den skapats, var används den när du tar del av den? I vilket syfte? Och så vidare, och genast är övningen igång…

Mina vänner som tror att klonerna är ”så här stora”, de har lagt till annat som har med bilderna att göra. De kanske luras av av perspektiv, av att jag placerar leksakerna på ställen, i ställningar som gör att de ibland verkar större än de faktiskt är, kan mer än de egentligen kan, ger uttryck för mer än de gör etc. Allt det är också en viktig del i att vara medveten i sitt läsande av bilder. De är också texter, som tolkas, konstrueras och skapas för ett syfte. De har liksom alla andra texter en avsändare, bilden används i en kontext, för ett syfte för att illustrera, skapa insikter, skapa, tydliggöra kunskaper eller för att lura oss…

Så är det med mina Klonbilder, men också med alla andra bilder vi möter, precis som vi söker vara medvetna i vår läsning av text behöver vi vara det i vår läsning av bilder en bra artikel om hur man manipulerar bilder med hjälp av teknik är Retuschen suddar sanningen, ett litet lästips för den som vill gräva vidare, eller göra mer…

Comments (1)

Av Kristina Alexanderson, 16 juni 2010

Idag har jag hamnat i Karlstad på World Summit 2010 och ramlade i förmiddags in på ett väldigt givande seminarium om bilden av barnet i media. Där Willian Bird pratade om vilken bild av barn som media förmedlar, samt vilket syfte bilden har.

Swing by Brittany Greene CC (by, nc, nd)

William Bird visade kända fotografier som vi alla känner igen utifrån frågeställningen: om bilden i fråga hjälper barnet på bilden eller om det hjälper ”frågan” som sätts i fokus. Han visade flera som vi känner igen sedan tidigare och problematiserade kring dessa bilder utifrån frågan: Hur hjälper den här bilden barnet på bilden? Hur hjälper bilden barn i liknande situationer? För att illustera vilken typ av bilder som Bird visade var bland annat den av flickan i Vietnam som blivit bränd av Napalm, och frågan ringer fortfarande i mitt huvud hur hjälper denna bild barn?

Den bild som berörde mig mest var den av den undernärda flickan som är på väg till ”matstationen” i Sudan, och som är så slut att hon måste sätta sig ner för att ta igen sig, och då passar fotografen på att ta följande bild. Frågan, som seminariet cirkulerade kring, om den här bilden hjälper flickan är svår, och frågan som man ställer sig hur länge fotografen stått och iakttagit henne i väntan på att få möjlighet att ta just denna bild. Sedan kommer frågor som gör bilden någon skillnad? Varför hjälper inte fotografen flickan? Vilket ansvar har media? Vilket ansvar har vi som konsumenter av dessa bilder?

Svåra och stora frågor…Sedan kommer frågan om hur bilder som dessa av barn i media påverkar vår världsbild och vårt agerande på kort respektive långsikt, gör dessa bilder någon skillnad? Vilket ansvar har media för den bild som de förmedlar av barn och i synnerhet bilden som media ger av barn i utsatta situationer eller kriser.

Comments (6)

Av Kristina Alexanderson, 09 juni 2010

Jag bloggade om det igår, om british museums samarbete med Wikipedia, i syfte att förbättra artiklarna kring museets samlingar. Idag har jag varit på en dag fylld av licenser och upphovsrätt, tankar kring arkiv, museer och Wikipedia och bland de som jag hade nöjet att få träffa och lyssna på var Liam Wyatt, mannen bakom samarbetet mellan Wikipedia och British museum.

Att lyssna på människor som brinner för det de håller på med är så underbart. Jag har haft nöjet att höra några wikipedianer prata om Wikipedia, och efter varje gång känner jag mig så berikad så även denna gång. Till er som inte var med oss idag vill jag ge några glimtar. Den första handlar om:

Liam Wyatts inledde sin presentation med en bild, som jag mött tidigare om att skapa en lag är som att göra korv. Den som älskar juridik ska inte vara med i själva processen till att skapa en ny lag, lika lite som den som älskar korv ska vara med vid tillverkande av en korv. Det är alltför : ”grisigt”, ”äckligt”. Sedan förde Liam Wyatt över bilden på kunskap, och sa den som älskar kunskap, vetande, information ska inte ta del av Wikipedias diskussionssidor för där kan vem som helst se att det där med att gemensamt komma fram till vad som är kunskap, är som att göra korv, sliskigt, kladdigt och ganska ”messi”.

Bilden får mig att säga: Åh, vilken grej tänk att vi kan få syn på processen, den är öppen offentlig och vi kan ta del av den. Vi kan se att kunskap, eller vetande, vad som är viktig, relevant information är ett samspel, där en dialog förekommer kring själva ämnet. Visst är det CoooooooLt!

Men det får mig att fundera kring artiklar som saknar diskussion, betyder det att den kunskap, information som finns på Wikipedia i den frågan som artikeln om Beregond till exempel inte är kontroversiell utan allmänt vedertagen, eller beror det bara på att ingen än har hunnit tas sig till den punkt där just den artikeln ska börja diskuteras…

Nästa glimt handlar om

historien myrfantasten som valde att donera sina bilder till Wikipedia, och nu är det hans bilder som beskriver, ger en bild av hur de olika arter av myror som finns, hur CoooooLt är inte det. Kolla in denna myrbild, och tänk vilket genomslag i myr-kommunityt. Jag säger bara det! En donation från antweb.org.

En sista om själva samarbetet…

Liam Wyatt gick även igenom hur de resonerar kring projektet mellan Wikipedia och british museum ett otroligt spännande arbete, och spännande underlag, som han faktiskt presenterar på sin blogg, så jag hänvisar dit, kolla in Liam Wyatts inlägg British Museum by the numbers, och spana in hans statistik och sambanden, de är grymma.

Äh jag tar ett som jag bara blev så impad av, och tänkte vilket förarbete han gör för att visa på effekterna, CoooooLt! Liam Wyatt visade nämligen på sambandet mellan hur människor som kommer till Wikipedia sedan faktiskt undersöker, och vill ta reda på mer om ”ursprungskällan”. En person som googlat t.ex. Rosetta stenen och läst artikeln söker sig till första källor genom Wikipedia, och det visade Wyatt mycket övertygande genom följande statistik.

Sen kommer det mer i en annan form, en annan dag…

Comments (5)

Av Kristina Alexanderson, 30 maj 2010

Jag berättade tidigare i veckan att mina elever fick som sista uppgift skriva om sin undervisning i svenska, och beskriva och illustrerar hur de tyckt att undervisningen i svenska varit genom att välja en bild (licensierad under Creative Commons), och sedan motivera bildvalet. En övning i reflektion och i sökteknik, av bilder i detta fall på flickr.

Isabella valde att beskriva undervisningen i svenska med följande bild och följande text, och jag har Isabellas tillstånd att återpublicera texten.

Swan by michael 7601 CC (by, nc, nd)

Att läsa svenska på Enskilda Gymnasiet, med Kristina Alexanderson

Att läsa svenska på EG med Kristina Alexanderson har varit lite som att kasta sig, eller snarare bli utkastad från ett stup. Det känns i början som om det inte finns något där som ska fånga upp en och känslan av att det snart är slut finns där. Man famlar lite ett tag och undrar; ”hur ska det här gå? hur ska jag klara mig? vad kommer jag få för betyg? kommer jag att stressa ihjäl mig?”. Jag kan tänka mig att mannen på bilden som hoppar bungyjump känner något liknande; ”kommer repet att hålla? finns det verkligen där? Kommer detta hopp att bli min död?”. Men sedan tillslut fångar repet upp en och man känner att det kommer att gå bra. ”Jag dog inte, jag har överlevt, det ordnade sig med betyget – jag kommer komma upp igen”. Och sedan studsar man upp i luften med världens fart, och med ett lyckorus över att ha klarat det. Sedan bär det av neråt igen med en ny utmaning.

Detta tycker jag har varit utmärkande för svenskundervisningen med Kristina Alexanderson här på Enskilda Gymnasiet. Det har varit läskigt, och jag har emellanåt undrat hur jag ska klara mig. Men även om repet inte alltid gjort sig påmint förrän i sista sekunden har det alltid funnits där redo att fånga upp mig – i svenska A och svenska B.

Nu känner jag att jag kan vara mitt eget rep och fånga upp mig själv, och att ha åtstadkommit det som lärare tycker jag är en bedrift och jag tycker att svenskan här på Enskilda Gymnasiet kan vara glada att de har Kristina Alexanderson som slänger ut sina elever rakt ut i luften från olika berg gång på gång – för hon fångar alltid upp dem, och de växer och blir sina egna rep för varje nytt berg som kommer.

/Isabella

Ärligt, härligt, farligt! Tack Isabella! Jag blev väldigt kittlad av beskrivningen…

Comments (1)

Av Kristina Alexanderson, 25 maj 2010

I slutet av kurser, av avsnitt, av uppgifter är det viktigt att utvärdera, summera och dra slutsatser, och man ska nog inte kasta in en brandfackla om Creative Commons, vilket jag valde att göra. Hur fick jag ihop det? Naturligtvis genom att mina elever fick skriva om mig, min undervisning med hjälp av bilder (licensierade under Creative Commons på Flickr)

Jag började lektionen med att visa min presentation, Creative Commons i skolan, koncentrationen i klassrummet låg på Stéfans bilder, på de ”lustigheter” som hans Stormtroopers gör, inte på licenser, inte på mig och inte på utvärderingen. Jag insåg att detta kan gå hur som helst. Det kan bli ett stort misslyckande eller en stor succé.

Jag var lycklig över att de gillade Stéfans bilder, att salen fylldes av skratt, befriande och lustfyllda. Deras utvärderingar är ärliga, sanna och uppriktiga och deras val av bilder gör mig glad. Ett litet urval av bilder som symboliserar min svenskundervisning kommer här…

P.S. Det fanns några förbehåll för bildvalen:

1. inga bilder på mig (på några villkor)
2. inga bilder från min fotoström på flickr

Några bilder av hur mina elever ser på sin svenskundervisning:

Källor:

Fog at Tagus river by Vitó CC (by, nc, sa)

Transparent Butterfly by thefost CC (by, nc, sa)

Swan by michael 7601 CC (by, nc, sa)

The mythical seagull out of balance by fisserman CC (by, nc, sa)

20060618 – the mess that is my computer right now – 101-0189 by Rev. Xanatos Satanicos Bombasticos (ClintJCL) CC (by, nc, sa)

Girl in Colorful Polkadots and Rainbows Creative Commons by Pink Sherbet Photography CC (by)

La Défense – Le Pouce de César – 29-04-2007 – 7h01 by Panoramas CC (by, nd)

Comments (1)

Av Kristina Alexanderson, 25 maj 2010

Min sista lektion i S3 ska handla om betyg och åt att mina elever ska välja och publicera en bild (från flickr, licensierad under Creative Commons) som de tycker beskriver sin svenskundervisning (bilden får inte föreställa mig) under tre år. För att hjälpa mina elever lite på traven med att hitta bra bilder som de kan använda har jag knopat ihop en liten presentation om Creative Commons som ligger på Slideshare.

Den är också gjord till min kära bibliotekarie så att hon kan berätta för alla elever som hon möter om licenssystemet och hur det fungerar. Den är din, Hannas och S3:s. Använd den väl…

Comments (12)

Av Kristina Alexanderson, 27 april 2010

Jag fick via twitter en fråga av

@decembertjej @kalexanderson – jag blir inte riktigt klok på hur jag skapar en snygg/ok Attribution till en bild från Flickr (som du gör i blogg).

Så jag ska visa i ett kort bildinlägg hur jag gör steg för steg…

Jag väljer en bild i detta fall har jag valt Marias bild Äntligen nyttigt mjöl i påsen, som jag ska lägga upp som bild och då gör jag så här…

Steg 1.
Jag skriver ner bildens titel, vem som tagit bilden och Creative Commons licensen i det här fallet och klistrar in texten i blogg inlägget, under den plats där jag tänkt lägga bilden.

Ex: Äntligen nyttigt mjöl i påsen by UNICEF Sverige  CC (by)

Steg 2.
sparar ner bilden och ger den samma namn som källhänvisningen som jag just klistrat in.

Steg 3.
laddar upp bilden i inlägget ovanför texten

Ex. 2

Äntligen nyttigt mjöl i påsen by UNICEF Sverige  CC (by)

Steg 4.
Går in på Flickr och kopierar länkadressen till bilden och till upphovsmannens konto och länkar dessa två under bilden, så här för bilden blir länkadressen http://www.flickr.com/photos/unicefsverige/4523552734/ och för upphovsmannen http://www.flickr.com/photos/unicefsverige/ för licensen i detta fall http://creativecommons.org/licenses/by/2.0/deed.en

Ex 3

Äntligen nyttigt mjöl i påsen by UNICEF Sverige CC (by)

För Creative Commons licensen tar jag länken som finns på Flickr på bildens sida och länkar även till själva licenstexten, om jag inte gör det så begår jag upphovsrättsligt intrång.

Jag har sagt det förut men gör det igen det finns ett inlägg som varje pedagog borde spara och det är Mathias Klangs inlägg Erkännande i Creative Commons. Hoppas att det hjälper dig. Vill puffa för min egen lilla lathund för Creative Commons också när jag ändå är igång.

Om frågan handlar om hur du gör länkar i WordPress så finns funktionen under knappen som ser ut så här

Lycka till!