Comments (3)

Av Kristina Alexanderson, 28 augusti 2010

Jag har funderat mycket kring hur vi på hur nätet, bloggar och länkar fungerar, samt vilka normer som finns för källhänvisningar fungerar samt varför de finns. Jag fick själv frågan på twitter från @Nolite häromdagen om:

Vad heter dokumentären?

som jag hade som utgångspunkt för mitt inlägg Wikipedia trivialiserar sanningen som hade sin utgångspunkt i en film (the truth according to Wikipedia) som jag hade sett, och eftersom jag kände mig ganska trött och slut när jag väl skrev ner mina reflektioner så blev min källhänvisning ganska intetsägande:

Ägnar en del av min kväll åt att ta del av en dokumentär om Wikipedia.

Men jag rättfärdigade mitt beslut med att texten ändå den talar om vad som kan tänkas finnas bakom länken, men naturligtvis borde jag har skrivit ut hela titeln, hela källan och helst även vilka som står bakom filmen. Men det gjorde jag inte, trött som jag var. Nolites fråga fick mig att fundera på just källor, länkar och hur vi refererar till inlägg, källor, artiklar på nätet, samt vilken funktion de fyller.

Utan att peka ut nÃ¥gon annan än mig själv sÃ¥ använder jag emellan Ã¥t att det kan du läsa mer om ”här eller här”. Men fungerar det som en ”teaser”, som sparkade igÃ¥ng min läsare, eller som en fortsättning pÃ¥ det som jag skrivit? Jag har funderat en längre tid pÃ¥ om jag klickar pÃ¥ de ”här” länkarna?

I min egen lilla ovetenskapliga undersökning som bara utgår från mig och mitt eget agerande i förhållande till länkar och texter, bilder, filmer som mina vänner delar på twitter eller i bloggar, så kan jag säga att jag sällan om ens någonsin klickar på en obekant länk. Om inte avsändaren är någon jag känner som skickat det till mig som ett @kalexanderson eller som ett DM, men länkar från obekanta avsändare klickar jag inte på, även om de @-s mig.

Är det bara en länk, utan rubrik sÃ¥ är chansen att jag ska ta del av innehÃ¥llet minimalt, är det inte mer information än ”bit.ly” fÃ¥r länken flyta vidare. PÃ¥ bloggar där bloggaren skrivit ni kan läsa mer om det här, klickar jag om ämnet intresserar mig, och om jag litar pÃ¥ den som tipsar (bloggaren) annars inte. Ordet ”här” säger inget om källan, inget om avsändaren inget om vad som väntar bakom klicket. DÃ¥ avstÃ¥r jag frÃ¥n att klicka.

Källor, källkritik pratas det om pÃ¥ nätet, men ibland undrar jag hur noga vi är med vÃ¥ra källor, med vÃ¥r källkritik själva, och hur mycket vi hjälper vÃ¥ra läsare att vara källkritiska i det som de läser pÃ¥ vÃ¥ra bloggar. Jag vet att länkar är nätets infrastruktur och att de är viktiga, men om vi länkar till källor, som vi vill att andra ska läsa (och nu pratar jag bara utifrÃ¥n mitt eget beteende) kanske man behöver ge lite mer information är ”här”.

Jag lovar inget, men jag ska försöka att bättra mig, inte bara skriva att ni kan läsa mer om källkritik ”här”, utan skriva i mitt inläpp Källkritik behöver inte vara svÃ¥rt pÃ¥ Kolla Källans blogg kan du läsa mer om hur du kan komma igÃ¥ng.

Det blir dessutom mer läsvänligt och sÃ¥ hjälper jag ju dig som är nyfiken pÃ¥ mina källor, som själv vill förhÃ¥lla dig till dem och sÃ¥ erkänner jag dessutom källan Ã¥tminstone till namn och det blir tydligare än ett ”här”.

Men om du har andra erfarenheter snälla berätta, delge mig…

Comments (10)

Av Kristina Alexanderson, 30 juli 2010

En start kan vara att erkänna: samtiden bjuder inga lätta frågor – och gårdagen hjälper oss inte med några lätta svar.

Anders Mildner Wikileaks, centrifuger och journalisterna

Att bli sedd, att fÃ¥ Ã¥terkoppling är viktigt, för alla, även för mig. I sociala medier är det enkelt med Ã¥terkoppling, den är enkel och kostar väldigt lite, ett klick sÃ¥ är det gjort. Och vem älskar inte att fÃ¥ kommentarer (med brasklappen att de bör vara konstruktiva). Det räcker med att nÃ¥gon klickat pÃ¥ ”gilla” pÃ¥ Facebook, eller att nÃ¥gon pÃ¥ twitter retweetar ett inlägg för att jag ska känna mig sedd. Jag känner att jag nÃ¥r fram.

Det fantastiska är att med hjälp av sociala medier går det lätt att mäta. För visst är det enkelt att mäta återkoppling, eller? Jag kan genom google analytic lätt mäta vad, eller vilka inlägg som är mest lästa, hur lång tid i genomsnitt en besökare är på min blogg, och mycket mycket mer. Jag kan mäta genomslaget genom antalet kommentarer, eller antalet retweets på twitter. Och alla dessa saker gör att jag känner mig bekräftad sedd och hörd. Jag känner att jag får ett genomslag för det som jag brinner för. Det som jag bloggar om.

Men jag undrar om allt detta mätande gör att det som gör, skrivs, produceras i sociala medier faller tillbaka till att mitt värde mäts i siffror. Ytligt sett blir jag i sociala medier:

• hur mÃ¥nga vänner jag har,
• hur mÃ¥nga tweets jag skrivit,
• hur mÃ¥nga följare jag har,
• hur mÃ¥nga besökare min blogg har,
• hur mÃ¥nga kommentarer,
• hur mÃ¥nga retweets,
• etc.

Och frågan jag ställer mig är hur påverkar det mig, mitt sätt att skriva, mitt sätt att uttrycka mig? Mina mål, mina texter, min blogg? Och vad är det egentligen som mäts? Och vad säger det egentligen om mitt värde? om min text, om syftet med min blogg? Vad säger siffrorna om mig:

• som bloggare?
• som twittrare?
• som lärare?
• som människa?

Varför skriver jag det här inlägget? För att jag brinner för utbildning och lärande eller för att få fler läsare? Eller skriver jag för att jag behöver det? För att jag tycker det är roligt/intressant? Hur mäts värdet av ett blogginlägg? Hur mäter jag att jag träffar rätt målgrupp/läsare? Vilket värde har innehållet i en blogg, om kvaliteten bara är antalet läsare, antalet träffar, antalet länkar? Stämmer då sanningen om att:

The content is the King

The content is the king är en sanning om nätet, som jag brukar säga till mina elever och brukar ge Wikipedia som exempel, och mina elever köper aldrig den sanningen…

För det krävs mer än bara ha ett bra och gediget innehÃ¥ll för att bli ”the king” eller the queen” pÃ¥ nätet. Det handlar inte bara om att ha ett innehÃ¥ll, utan ocksÃ¥ ha kunskap om mediet, om sina läsare samt varför man skapar innehÃ¥ll pÃ¥ nätet, vad man vill uppnÃ¥ etc. och allt det har Wikipedia…

Jag inser att med sociala medier, som befinner sig i statistikens förlovade land, eller åtminstone i det land där allt går att mäta, är det lätt att bli offer för siffrorna och deras makt, offer för antalet klick, antalet vänner, följare etc. Frågan man måste ställa sig är vad mäter dessa siffror? Hur mäts kvalitet?  Vad är kvalitet? Är det min, din eller? Vem sätter normen och på vilka villkor? Och hur mäts genomslag?

-Vet du det?
(Jag anar …)

Åter är jag tillbaka i min planhalva, för att inte bli ett offer, eller en som styras av dessa enkla siffror behövs kunskap. Kunskap om:

• skrivandets hantverk,
• förmÃ¥gan att skapa multimedia, att ta bra bilder
• om digitala publiceringsplattformar, som en bloggar eller en wikis
• om internets infrastruktur
• om sociala medier och hur dessa fungerar
• hur google fungerar,
• vad du kan läsa ut av statistiken och vad den säger om ditt genomslag,
• att analysera statistiken utifrÃ¥n ditt syfte och dina mÃ¥l
• textanalys (med ett vidgat textbegrepp) med fokus pÃ¥ syfte och mottagare
• att söka information och
• att förhÃ¥lla sig medveten gentemot den information som vi använder on- resp offline
• och i källkritik

Jag anser att varje lärare, som tänker sig att arbeta med internet i någon form, allt från att bara konsumera information till att aktivt starta terminen med en klassblogg, behöver grundläggande kunskaper om internet och hur internet fungerar, för att det är så mycket lättare då.

Sedan ska man vara medveten om att pÃ¥ internet gÃ¥r allt att mäta och statistiken är bÃ¥de ett mÃ¥tt pÃ¥ att Ã¥terkoppling eller och genomslag, men bÃ¥de som konsument och skapare pÃ¥ nätet tycker jag att du fundera pÃ¥ vad dessa klick, views har för betydelse, för värde, och hur de pÃ¥verkar dig, din text, ditt sätt att agera pÃ¥ nätet…