Comments (5)

Av Kristina Alexanderson, 03 september 2010

Jag har haft en underbar eftermiddag fått prata kunskapssyn och människosyn. Jag har fått fundera kring de stora frågorna, som berör mitt yrke: frågor kring lärande, elever, kunskap och digitala medier. Jag har haft ett möte med några kollegor och vi har pratat kring alla föreställningar vi har kring lärande, och vad som styr vår sätt att se på lärande. Och jag måste tillstå att dessa samtal får mig att inse att även jag har en kunskapssyn. Det visste jag knappt.

I vårt samtal kom vi att prata om synsättet som finns på kunskap som förmedlas med uttalande som

”Mina elever har sÃ¥dana luckor”

eller

”Det är sÃ¥ mycket som ska hinnas med”

Vad säger en lärare med uttalanden som att elever har luckor? Betyder det att eleverna saknar kunskaper i nÃ¥got omrÃ¥de? Att vi som lärare genom vÃ¥r undervisning kan fylla dess luckor. Vad förmedlar detta uttalande för kunskapssyn? Vilken syn har man pÃ¥ sin uppdrag? PÃ¥ sina elever? Och om uttalandet kommer i början av september efter att läraren haft sina ”nya” elever i tvÃ¥ veckor, vad säger det om lärarens synsätt pÃ¥ sina elevers kunskaper och erfarenheter? Säger inte en lärare med dessa ord att ”Jag vet allt vad du behöver kunna lille vän, och det kommer jag att kunna förmedla.”

Det är så mycket som ska hinnas med? I ett uttalande som det finns det en föreställning om att det finns en given mängd kunskap, fakta som eleverna ska behärska. Men finns det en karta över vilka kunskaper som elever behöver?  Kan vi veta? Samtidigt vet vi att det behövs kunskaper för att kunna hitta, för att kunna förhålla sig till fakta, för att kunna avgöra som källan är trovärdig eller inte.

Det där med kunskaper, och kunskapssyn är svÃ¥rt och stort, men jag mÃ¥ste tillstÃ¥ att jag är en lärare som har skapat luckor, genom att till exempel bara ägna en hel termin Ã¥t en roman, LÃ¥t den rätte komma in. När jag tillsammans med mina elever gjorde det valet sÃ¥ valde vi bort. Jag valde att inte förmedla ”alla” klassiska böcker som traditionellt ska behandlas, eller ”hinnas” med. Och varför? Jo, för att min upplevelse var att mina elever lärde sig mer, lärde sig mer om vi gjorde fördjupade oss i romanen, gick pÃ¥ djupet i stället för pÃ¥ ytan. Vi valde att bearbeta stoffet flera gÃ¥nger för flera olika mottagare och medier.

Allt för att lära mer…

Comments (10)

Av Kristina Alexanderson, 30 juli 2010

En start kan vara att erkänna: samtiden bjuder inga lätta frågor – och gårdagen hjälper oss inte med några lätta svar.

Anders Mildner Wikileaks, centrifuger och journalisterna

Att bli sedd, att fÃ¥ Ã¥terkoppling är viktigt, för alla, även för mig. I sociala medier är det enkelt med Ã¥terkoppling, den är enkel och kostar väldigt lite, ett klick sÃ¥ är det gjort. Och vem älskar inte att fÃ¥ kommentarer (med brasklappen att de bör vara konstruktiva). Det räcker med att nÃ¥gon klickat pÃ¥ ”gilla” pÃ¥ Facebook, eller att nÃ¥gon pÃ¥ twitter retweetar ett inlägg för att jag ska känna mig sedd. Jag känner att jag nÃ¥r fram.

Det fantastiska är att med hjälp av sociala medier går det lätt att mäta. För visst är det enkelt att mäta återkoppling, eller? Jag kan genom google analytic lätt mäta vad, eller vilka inlägg som är mest lästa, hur lång tid i genomsnitt en besökare är på min blogg, och mycket mycket mer. Jag kan mäta genomslaget genom antalet kommentarer, eller antalet retweets på twitter. Och alla dessa saker gör att jag känner mig bekräftad sedd och hörd. Jag känner att jag får ett genomslag för det som jag brinner för. Det som jag bloggar om.

Men jag undrar om allt detta mätande gör att det som gör, skrivs, produceras i sociala medier faller tillbaka till att mitt värde mäts i siffror. Ytligt sett blir jag i sociala medier:

• hur mÃ¥nga vänner jag har,
• hur mÃ¥nga tweets jag skrivit,
• hur mÃ¥nga följare jag har,
• hur mÃ¥nga besökare min blogg har,
• hur mÃ¥nga kommentarer,
• hur mÃ¥nga retweets,
• etc.

Och frågan jag ställer mig är hur påverkar det mig, mitt sätt att skriva, mitt sätt att uttrycka mig? Mina mål, mina texter, min blogg? Och vad är det egentligen som mäts? Och vad säger det egentligen om mitt värde? om min text, om syftet med min blogg? Vad säger siffrorna om mig:

• som bloggare?
• som twittrare?
• som lärare?
• som människa?

Varför skriver jag det här inlägget? För att jag brinner för utbildning och lärande eller för att få fler läsare? Eller skriver jag för att jag behöver det? För att jag tycker det är roligt/intressant? Hur mäts värdet av ett blogginlägg? Hur mäter jag att jag träffar rätt målgrupp/läsare? Vilket värde har innehållet i en blogg, om kvaliteten bara är antalet läsare, antalet träffar, antalet länkar? Stämmer då sanningen om att:

The content is the King

The content is the king är en sanning om nätet, som jag brukar säga till mina elever och brukar ge Wikipedia som exempel, och mina elever köper aldrig den sanningen…

För det krävs mer än bara ha ett bra och gediget innehÃ¥ll för att bli ”the king” eller the queen” pÃ¥ nätet. Det handlar inte bara om att ha ett innehÃ¥ll, utan ocksÃ¥ ha kunskap om mediet, om sina läsare samt varför man skapar innehÃ¥ll pÃ¥ nätet, vad man vill uppnÃ¥ etc. och allt det har Wikipedia…

Jag inser att med sociala medier, som befinner sig i statistikens förlovade land, eller åtminstone i det land där allt går att mäta, är det lätt att bli offer för siffrorna och deras makt, offer för antalet klick, antalet vänner, följare etc. Frågan man måste ställa sig är vad mäter dessa siffror? Hur mäts kvalitet?  Vad är kvalitet? Är det min, din eller? Vem sätter normen och på vilka villkor? Och hur mäts genomslag?

-Vet du det?
(Jag anar …)

Åter är jag tillbaka i min planhalva, för att inte bli ett offer, eller en som styras av dessa enkla siffror behövs kunskap. Kunskap om:

• skrivandets hantverk,
• förmÃ¥gan att skapa multimedia, att ta bra bilder
• om digitala publiceringsplattformar, som en bloggar eller en wikis
• om internets infrastruktur
• om sociala medier och hur dessa fungerar
• hur google fungerar,
• vad du kan läsa ut av statistiken och vad den säger om ditt genomslag,
• att analysera statistiken utifrÃ¥n ditt syfte och dina mÃ¥l
• textanalys (med ett vidgat textbegrepp) med fokus pÃ¥ syfte och mottagare
• att söka information och
• att förhÃ¥lla sig medveten gentemot den information som vi använder on- resp offline
• och i källkritik

Jag anser att varje lärare, som tänker sig att arbeta med internet i någon form, allt från att bara konsumera information till att aktivt starta terminen med en klassblogg, behöver grundläggande kunskaper om internet och hur internet fungerar, för att det är så mycket lättare då.

Sedan ska man vara medveten om att pÃ¥ internet gÃ¥r allt att mäta och statistiken är bÃ¥de ett mÃ¥tt pÃ¥ att Ã¥terkoppling eller och genomslag, men bÃ¥de som konsument och skapare pÃ¥ nätet tycker jag att du fundera pÃ¥ vad dessa klick, views har för betydelse, för värde, och hur de pÃ¥verkar dig, din text, ditt sätt att agera pÃ¥ nätet…

Comments (6)

Av Kristina Alexanderson, 26 juli 2010

Igår skrev jag ett inlägg om Wikipedia, och responsen har varit helt oväntad, i synnerhet i förhållande till att det är mitt i sommarlovet. Det tycks finnas en enorm törst efter kunskap om Wikipedia i skolan. Mitt inlägg kan kanske inte släcka den Wikipedia-törst som finns där ute i skolan, men jag har lovat @opedagogen att komplettera med lite bilder, och förklaringar. Det kommer så snart jag har semestrat klart.

Sedan ska jag skriva ett om Creative Commons också, med lite tips på vad jag brukar lära mina elever om upphovsrätt och Creative Commons, med övningar där till.

Via mejl fick jag följande respons från Anne-Marie Körling, som skriver:

Nu har jag skickat ut en länk till ditt Wikipediainlägg till hela min kommun. Du ska ha en pedagogisk ros för ditt inlägg – alla inlägg med – näe – du ska ha blomsterfÃ¥ng. Det är nÃ¥got annat jag tänker pÃ¥ ocksÃ¥ – det är ordet SHARE som jag tycker är nÃ¥got större i engelska ordet – och det gör vi pÃ¥ nätet. Vi delar generöst med oss. Vilket kollegium vi utgör. Öppet för alla. Jag kan bli rörd till tÃ¥rar när jag tänker pÃ¥ det. Och just för sÃ¥dana inlägg som jag nyss läst hos dig. Ã…terigen – hur säger man tack när hjärtat vill skrika ut det.

Och du – publicera mitt mail i din blogg.

Sedan fick jag en underbar länk av Britt Tågmark om att hon lagt upp mitt Wikipedia inlägg på Kumlas skolwebb, kolla så snyggt det blev:

Och jag hamnade i Veckans bästa, med kommentaren:

Så ofantligt bra! Skriv in i läroplanen genast!

och tack till Lars Lundqvist för att du puffa för mig pÃ¥ Facebook, och tack alla som retweetade mig pÃ¥ Twitter :) Tänk med ett semesterinlägg om Wikipedia…

Comments (41)

Av Kristina Alexanderson, 25 juli 2010

Alla, och jag menar alla behöver lära sig hur Wikipedia fungerar. Handen på hjärtat vad kan du om Wikipedia? Och om du är lärare vad lär du dina elever om Wikipedia?

Jag lär mina elever att Wikipedia är en bra källa, en viktig källa, en källa som alla kan redigera, en källa som de ska använda för att den är aktuell, relevant och uppdaterad.

Jag lär mina elever att:

• det finns de som klottrar pÃ¥ Wikipedia,
• det finns de som aktivt saboterar artiklar pÃ¥ Wikipedia

Ett klassiskt exempel är artikeln om John Seigenthaler

• det finns de som prövar hur pass källkritiska vi är i vÃ¥r användning av Wikipedia

Ett spännande exempel är irlänska studenten Shane Fitzgerald som planterade ett fejkcitat i Wikipedia av den franske kompositören Maurice Jarre ”When I die there will be a final waltz playing in my head” i Wikipedia, för att undersöka hur de skulle spridas och användas.

The 22-year-old sociology and economics student at University College Dublin said he had expected blogs and perhaps small newspapers to use the quotes but did not believe major publications would rely on Wikipedia without further checks.

”I was wrong. Quality newspapers in England, India, America and as far away as Australia had my words in their reports of Jarre’s death,” Fitzgerald wrote in an article in Thursday’s Irish Times newspaper.

Britain’s Guardian was one title that had to correct its obituary, saying the fake quotes appeared to have originated on Wikipedia before being duplicated on other websites.

”The moral of this story is not that journalists should avoid Wikipedia, but that they shouldn’t use information they find there if it can’t be traced back to a reliable primary source,” said the Guardian’s readers’ editor Siobhain Butterworth.

Notisen är från Reuters och publicerades 7 maj 2009

• det finns de som aktivt bidrar till Wikipedia sk wikipedianer

Men jag lär också mina elever:

• hur de ska skapa en permanent länk till en artikel i Wikipedia (kolla i verktygslÃ¥dan)
• att Wikipedia är en grym källa för att hitta andra källor (kolla länkar)
• att de mÃ¥ste dubbelkolla, och kolla referenserna
• vad de kan hitta för information pÃ¥ en artikelsida

Sedan lär jag mina elever

• att artiklar frÃ¥n Wikipedia är licensierade under en Creative Commons licens Creative Commons Attribution-ShareAlike License (och sÃ¥ förklarar vad den innebär)
• att det finns massor med systerprojekt kring Wikipedia
  • Commons
  • Wikiquote
  • etc

Men jag lär mina elever hur Wikipedia är uppbygd:

• hur de ska göra för att redigera en artikel
• hur de ska göra för att skapa en artikel att de ska leka i sandlÃ¥dan
• vad som krävs för att en artikel pÃ¥ Wikipedia ska bli godkänd
• att de ska skapa ett konto pÃ¥ Wikipedia
• att som användare pÃ¥ Wikipedia har du rätt att vara anonym

Jag lär dem att

• att de ska skriva en kommentar i loggen när de redigerat en artikel
• att de bör följa diskussionen pÃ¥ diskussionssidorna
• att de ska titta pÃ¥ historiksidan (som finns till alla artiklar pÃ¥ Wikipedia)

Jag lär också mina elever att

• Wikipedia startades 2001 (inte ens 10 Ã¥r)
• att syftet är att samla all världens kunskap
• att det är ett projekt som inte finansieras genom annonser
• att alla fÃ¥r bidra och välkomnas att bidra
• att det är gigantiskt samarbetsprojekt

Sedan är det sÃ¥ mycket mer sÃ¥ mycket mer, som ständigt händer kring Wikipedia som jag diskuterar med mina elever. Alltför att mina elever ska känna att de förstÃ¥r och kan hantera källor som Wikipedia, att de inte ska undvika Wikipedia utan veta hur de ska använda källan och granska källan, och vilka källor som artiklarna har. För Wikipedia till skillnad frÃ¥n ”traditionella” uppslagsverk anger sina källor, sÃ¥ att du som användare ska kunna kontrollera dem, och det har vi som användare ett ansvar att göra. Ansvar och förtroende är nyckelord för en källa som Wikipedia.

Jag vet att genom Wikipedia kan mina elever lära sig enormt mycket om webben, webbpublicering och källor samt källkritik, upphovsrätt och Creative Commons. Sedan är det så att i vårt arbete med Wikipedia är det alltid så att jag lär mig mer, nytt och sånt som jag inte visste. Det är lyckan med att vara lärare, att jag ständigt får lära nytt, om och om igen.

Lite referenser som kan hjälpa dig en bit på vägen:

• Lennart Guldbrandssons bok sÃ¥ fungerar Wikipedia
• Eller min PowerPoint:
  Wikipedia i skolan Medioteket 100429

  View more presentations from Kristina Alexanderson.

  Sedan finns det mer, som jag inte har tillgängligt just nu, Ã¥terkommer…

Comments (11)

Av Kristina Alexanderson, 27 juni 2010

BrianKotts har jag nämn honom förut? Kanske, men återigen kommer en tweet med ett inlägg om 10 saker som varje lärare bör klara av:

All teachers should be able to……….

1. Subscribe to an RSS Feed

2. Bookmark, tag and annotate websites in the Cloud

3. Create and use a Blog

4. Create and use a Wiki site

5. Create hyperlinks (in e-mail, at blogs, websites and wikis)

6. Create a PDF file for Free

7. Capture, Remix and upload Photos (free of copyright restrictions)

8. Capture, Remix and upload Audio/Video

9. Use Google Docs or other collaborative file sharing system.

10. Locate and Participate in Social Networks on Education, Useful Tech Tools for Learning, 21st Century Learning and content-specific Education Sites.

What would you add?

Listan består av tio enkla saker som varje lärare borde klara av att hantera, och till alla lärares hjälp finns dessutom internetkunskaps filmer. De ger er vägledning för att klara av alla 10 sakerna.

Naturligtvis bör listan koppas till svenska DELA, till den nationella bokmärkssamlingen för utbildning och lärande som skapas. Sedan anser ju jag att man ska använda WordPress som bloggverktyg, men varför hänga upp sig på detaljer. Bland kommentarerna till inlägg hittade jag följande lista av Harold Shaw Jr över saker som en lärare bör behärska:

But all teachers should be able to:

1. Like to be around children – otherwise go home.

2. Teach with or without technology.

3. Listen to what their students need to learn.

4. Be collegial with their peers.

5. Communicate effectively (orally & in written communications)

6. Read boring stuff (online or PNP) like regulations, laws, IEPs, etc. for some reason or other some teachers don’t do this one either very well or very often.

7. Continually improve their pedagogical skills – i.e. stay current technologically (your list is a great start) and classroom skills.

There are many more things that all teachers should be able to do with or without technology, it just seems such a shame to only have technology focused items, when teaching is so much more than simply using technology.

Teachers do need to be able to do the technology related things everyone has talked about in this blog, but what happens when the power goes out or the server goes down? Then we have to be able to teach without all this wonderful technology. Sometime the best technology is the simplest one that will do the job efficiently. I would hate to have a teacher who couldn’t teach if the power goes out.

Det är viktigt med perspektiven