Comments (10)

Av Kristina Alexanderson, 30 juli 2010

En start kan vara att erkänna: samtiden bjuder inga lätta frågor – och gårdagen hjälper oss inte med några lätta svar.

Anders Mildner Wikileaks, centrifuger och journalisterna

Att bli sedd, att få återkoppling är viktigt, för alla, även för mig. I sociala medier är det enkelt med återkoppling, den är enkel och kostar väldigt lite, ett klick så är det gjort. Och vem älskar inte att få kommentarer (med brasklappen att de bör vara konstruktiva). Det räcker med att någon klickat på ”gilla” på Facebook, eller att någon på twitter retweetar ett inlägg för att jag ska känna mig sedd. Jag känner att jag når fram.

Det fantastiska är att med hjälp av sociala medier går det lätt att mäta. För visst är det enkelt att mäta återkoppling, eller? Jag kan genom google analytic lätt mäta vad, eller vilka inlägg som är mest lästa, hur lång tid i genomsnitt en besökare är på min blogg, och mycket mycket mer. Jag kan mäta genomslaget genom antalet kommentarer, eller antalet retweets på twitter. Och alla dessa saker gör att jag känner mig bekräftad sedd och hörd. Jag känner att jag får ett genomslag för det som jag brinner för. Det som jag bloggar om.

Men jag undrar om allt detta mätande gör att det som gör, skrivs, produceras i sociala medier faller tillbaka till att mitt värde mäts i siffror. Ytligt sett blir jag i sociala medier:

• hur många vänner jag har,
• hur många tweets jag skrivit,
• hur många följare jag har,
• hur många besökare min blogg har,
• hur många kommentarer,
• hur många retweets,
• etc.

Och frågan jag ställer mig är hur påverkar det mig, mitt sätt att skriva, mitt sätt att uttrycka mig? Mina mål, mina texter, min blogg? Och vad är det egentligen som mäts? Och vad säger det egentligen om mitt värde? om min text, om syftet med min blogg? Vad säger siffrorna om mig:

• som bloggare?
• som twittrare?
• som lärare?
• som människa?

Varför skriver jag det här inlägget? För att jag brinner för utbildning och lärande eller för att få fler läsare? Eller skriver jag för att jag behöver det? För att jag tycker det är roligt/intressant? Hur mäts värdet av ett blogginlägg? Hur mäter jag att jag träffar rätt målgrupp/läsare? Vilket värde har innehållet i en blogg, om kvaliteten bara är antalet läsare, antalet träffar, antalet länkar? Stämmer då sanningen om att:

The content is the King

The content is the king är en sanning om nätet, som jag brukar säga till mina elever och brukar ge Wikipedia som exempel, och mina elever köper aldrig den sanningen…

För det krävs mer än bara ha ett bra och gediget innehåll för att bli ”the king” eller the queen” på nätet. Det handlar inte bara om att ha ett innehåll, utan också ha kunskap om mediet, om sina läsare samt varför man skapar innehåll på nätet, vad man vill uppnå etc. och allt det har Wikipedia…

Jag inser att med sociala medier, som befinner sig i statistikens förlovade land, eller åtminstone i det land där allt går att mäta, är det lätt att bli offer för siffrorna och deras makt, offer för antalet klick, antalet vänner, följare etc. Frågan man måste ställa sig är vad mäter dessa siffror? Hur mäts kvalitet?  Vad är kvalitet? Är det min, din eller? Vem sätter normen och på vilka villkor? Och hur mäts genomslag?

-Vet du det?
(Jag anar …)

Åter är jag tillbaka i min planhalva, för att inte bli ett offer, eller en som styras av dessa enkla siffror behövs kunskap. Kunskap om:

• skrivandets hantverk,
• förmågan att skapa multimedia, att ta bra bilder
• om digitala publiceringsplattformar, som en bloggar eller en wikis
• om internets infrastruktur
• om sociala medier och hur dessa fungerar
• hur google fungerar,
• vad du kan läsa ut av statistiken och vad den säger om ditt genomslag,
• att analysera statistiken utifrån ditt syfte och dina mål
• textanalys (med ett vidgat textbegrepp) med fokus på syfte och mottagare
• att söka information och
• att förhålla sig medveten gentemot den information som vi använder on- resp offline
• och i källkritik

Jag anser att varje lärare, som tänker sig att arbeta med internet i någon form, allt från att bara konsumera information till att aktivt starta terminen med en klassblogg, behöver grundläggande kunskaper om internet och hur internet fungerar, för att det är så mycket lättare då.

Sedan ska man vara medveten om att på internet går allt att mäta och statistiken är både ett mått på att återkoppling eller och genomslag, men både som konsument och skapare på nätet tycker jag att du fundera på vad dessa klick, views har för betydelse, för värde, och hur de påverkar dig, din text, ditt sätt att agera på nätet…

Comments (7)

Av Kristina Alexanderson, 20 juli 2010

Jag har en väldigt god vän i opedagogen, som ägnar en del av sitt sommarlov till att läsa igenom de inlägg som bland annat jag skrivit på Kolla Källans blogg idélådan och berättar i sitt inlägg Kolla Källans idélåda att:

Jag läser Kolla Källans idélåda där Kristina Alexanderson skriver om källkritik och informationssökning. Det är mycket intressant att läsa och jag inser att det är av största vikt att vi som arbetar som lärare är insatta i just detta. Vet vi själva vad som gäller för upphovsrätt, är vi själva källkritiska till det vi möter på nätet, vad är Creative Common, CC, kan vi bara ”klippa och klistra” med texter och googla bilder som vi sedan använder, får dina elever använda sig av Wikipedia som källa och hur insatt är du själv i hur Wikipedia fungerar där alla kan skriva en artikel?

sedan kommenterar Marie sitt arbete genom att på twitter skriva:

Huvudsaken är att man iaf gör något som intresserar en:) Jag väljer mellan golf på Tv o så detta. Lätt val

Vi har en liten överenskommelse. Hon läser och om det är något som hon saknar, så berättar hon det för mig. Och häromdagen kom en liten liten fråga i min mejlbox och den handlade om Youtube, och källkritik på Youtube. Marie undrade om var hittar man allt och vad betyder det? Dagens inlägg blir därför en liten klickguide till Youtube, och lite kommentarer till lite av den information som du kan hitta om ett Youtube-klipp.

Låt oss titta på följande Youtube-klipp (kopplas till ämnet Källkritik i någon form i alla fall) Facebook, Twitter Revolutionizing How Parents Stalk Their College-Aged Kids. Det intressanta är vad vi kan få reda på utifrån Youtube, samt vad vi kan hitta och vad det betyder.

Låt oss titta på sajten och se vad vi kan se:

Vi får via Youtube reda på statistik, hur många som tittat på klippet, vi kan läsa kommentarer, vi kan ta oss till den som lagt upp klippet och dess kanal. Om vi klickar på kanalen kan vi se:

På kanalsidan kan vi se antalet inlägg, vi kan läsa den personliga presentationen, som vi måste vara medvetna om är ”kanalägarens”.

Vi kan få mer ingående uppgifter om den som publicerat klippet på Youtube, med andra ord. Antal kanalvisningar är enkelt antalet gånger som någon har tittat på kanalen. Men det som kanalen visar är kort bakgrund om den som lagt upp klippet på Youtube.

Jag tycker dock att det är mer intressant att du kan se spridning samt vem, vilka som bäddat in klippet först och var samt vilka grupper som tittar på ett klipp.

Vi klickar tillbaka till startsidan där vi tittade på klippet från början och under klippet kan vi då om vi klickar på statistik och då får jag se följande:

Sammantaget ger dessa klick lite mer information om vem som är avsändare, vilka som nås av klippet. Naturligtvis ger kommentarerna en tydlig fingervisning om vad andra anser om klippet. Så de hjälper en. Men klicka runt lite på YouTube du kanske finner det lika spännande som jag.

Sedan ska jag väl säga att det inte alltid räcker för att avgöra om källan är trovärdig eller inte. Naturligtvis kan det behövas fler besök och fler källor för att avgöra trovärdigheten i ett klipp som du hittar på Youtube, men det är ju det roliga med källkritik att ofta är den källa man vill bedöma bara början.

Comments (9)

Av Kristina Alexanderson, 08 april 2010

Läser Att vara lärare i dagens mediesituation, en undersökning vars syfte är ”att kartlägga lärares kunskaper om Internet, sociala medier, mobiltelefoni samt medieutvecklingen generellt”. En rapport beställd inför World Summit Karlstad

Undersökningen är intressant, kommer med spännande resultat, men skrapar bara på ytan. Det är en intervjuundersökning av 300 lärare, hälften från gymnasiet och hälften grundskolelärare, så man får se undersökningen som en fingervisning för hur lärare ser på medieutvecklingen.

Av de lärare som deltar i undersökningen använder 8 av 10 lärare internet i undervisningen, men frågan som aldrig ställs är hur? Är det bara för att söka information eller använd verktyg på nätet för underlätta samarbete? Det framgår inte.

50% av de som deltagit i undersökningen uppger att de har verktyg för att undervisa kring integritet och säkerhet på nätet. Intressant, frågan jag ställer mig är vilka verktyg använder dessa lärare? Åh, vad jag skulle vilja ställa den frågan, få reda på mer…

70% av de lärare som ingår i undersökningen anser sig ha verktyg för att undervisa om källkritik på internet, schysst! Ändå har 7 av 10 ett behov av fortbildning.

Några andra intressanta siffror sociala medier känner 7 av 10 lärare till, men vad begreppen innebär behöver de aldrig redogöra för. Det intressanta är att 6 av 10 lärare anser att de sociala medierna är utvecklande,
medan 9 av 10 anser att de är tidskrävande och lika många att de tar elevernas fokus.

Jag undrar ju vad dessa 9 av 10 anser om sociala medier i skolan om de tar elevers fokus, från vad då undrar jag också. Tror att jag har svaret dock…

Slutsatsen håller jag som den som ger den bästa indikationen på vad skolan och lärare behöver:

Fortbildning med fokus på medieutveckling torde kunna bidra till minskad stress för lärarna. Att höja kompetensnivån hos lärarna leder till ökad trygghet, jämnare kunskapsbalans mellan lärare och elever och bidrar troligen till ökade möjligheter till användning av medierna i undervisningen.