Creative Commons -ett verktyg för vår medieverklighet?

Eftersom jag ska vara med i Årets bästa lineup – Människor, maskiner, medier och megastjärnor på fredag sitter jag och funderar kring just Creative Commons, vad vill jag förmedla? Varför och vilken är punch-linen?

Det stora med Creative Commons i mina ögon är att det bygger på insikten om att skapande föds i mötet med andras skapande. Att kultur skapas i en kreativ gemenskap där vi lånar friskt från varandra. Den andra delen som verkligen tilltalar mig är att vår samtids verk blir tillgängliga att sprida, använda, bearbeta, lära av om de är licensierade under Creative Commons.

Men, men hur ska man kunna leva på sitt skapande om man ger bort det gratis? Om man låter människor fritt sprida kopiera och bruka en verk? Bra fråga? Jag tycker bitvis att den är felställd, den ger en bild av att de flesta med tidigare teknik och med upphovsrätten som stöd kunde leva på sitt skapande, det är jag osäker på. Det är nog bara ytterst få megastjärnor, som levt gott på sitt originella skapande. Många har nog haft sitt skapande ungefär som jag, som en rekreation, ett sätt för återhämtning, lärande, lek och kreativitet.

Tekniken – mediet – skapar CC? Är CC möjligt utan internet? Är Creative Commons möjligt utan internet? Utan möjligheten för oss alla att vara vår egen distributör av det vi skapar. Jag tror att det som internet skapar är en möjligheterna för fler att få dela, få vara med på arenan. Internet förskjuter maktförhållanden och det skrämmer och skapar vissa motsättningar.

Men, men vilka är avigsidorna?

Men i ett medium där alla fritt kan sprida sitt skapande, vad krävs där för att stå ut? Creative Commons? Hanna Sköld Nasty Old People gjorde det, men när blir det slentrian? Något vi vet att alla gör… Vad gör stor kultur? Vad gör megastjärnor? Det är inte min sak att fundera kring jag lämnar det till Isabella Löwengrip att fundera kring.

Vad krävs för att bli källkritisk?

Jag har funderat, och det är kanske uppenbart, kanske självklart. Visst det krävs kunskap. Jag brukar citera Sven Erik Lidman som säger

Om man inte har ordentliga kunskaper, är det helt enkelt svårt att bedöma och värdera innehållet på ett kritiskt sätt.

Men vad är det för kunskaper som krävs? Visst det krävs kunskaper i själva ämnet, det handlar väl också om kunskaper om själva källan, om den som kommer med uppgifterna. Jag brukar utgå från barnen, och hur de förhåller sig till mig som källa. Det är liksom enkelt och tydligt, brukar jag tänka. Mig litar de på tills de blir bevisade om motsatsen, och det blir väl alla barn förr eller senare.

Jag var på WikiPedias 10 år jubileum tillsammans med mina grabbs och på vägen pratar vi om Adam och Eva och deras söner. Jag berättar väldigt rudimentärt det som jag mindes. WikiPedias födelsedagskalas var allt annat än barnvänligt och det fick min son att hänga i barn-biblioteket istället.

När jag kom ner till barnavdelningen så säger min son:

Du mamma det var så här med Kain och Abel, och sedan får jag versionen som står i Barnens bibel.

Ni vet hur föräldrar stolta som attan över att deras barn ifrågasätter dem, förhåller sig skeptiskt, men jag inser att han litar inte fullt ut på mig, hans kunskaper gjorde det möjligt för honom att förhålla sig kritiskt. Men vilka kunskaper?

Kunskaper om Bibelns sagor? Nja, inte eftersom han inte kände till historien om Kain och Abel, men kunskaper om mig som källa, och kunskaper om hur han hittade information för att kunna pröva det som jag sa. Jag vet att det kan tyckas enkelt, trivialt men personligen tror jag att källkritik kräver just flera av dessa element för att vi ska vara källkritiska.

Vi behöver kunskaper i ämnet, eller åtminstone kunskaper i hur vi hittar egna källor som vi av en eller annan anledning tror på. För naturligvis kan man diskutera Barnens bibel, som källa, men i förhållande till mig har den mer trovärdighet och hade dessutom presenterats i ett sammanhang där kunskap, och auktoritet fortfarande bor, i skolan :)

Men vi behöver också kunskaper i hur källan som vi ska värdera fungerar, min son vet att jag inte har speciellt mycket över för bibelns berättelser, han vet att jag höftar om jag kan. Och han visste att det fanns mer att få reda på, nyfikenheten drog honom till att söka fler källor, mer pålitliga än jag.

I ett arbete med Källkritik tror jag att det sista är väl så viktigt, det måste finnas en morot att förhålla sig kritisk, att söka mer information, annars gör man inte det. Då blir svaret Äsch det är bara för skolarbete och källkritik blir att beta ev en checklista. Nyfikenheten måste finns kvar för att vi ska söka fler svar.

Källkritik står på agendan den 16 mars när jag tillsammans med Mathias Klang ska prata om upphovsrätt, licenser, källor och källkritik på nätet.

Du vet väl att du kan anmäla dig HÄR, och att det inte kostar någonting, så välkommen.

Varför ska skolan bry sig om Copyright-frågor?

Do you really think that Clones come from Clooney?

Jag inser att många lärare ställer sig den frågan, vad är nyttan, varför ska jag lära mina elever Upphovsrätt, vem bryr sig? Kommer någon att upptäcka om jag eller mina elever lånar en bild, länkar till en film på Youtube? Vem bryr sig om upphovsrätten i skolan? Vilka är argumenten? Vilka är skälen? Fyller upphovsrätten någon funktion?

Igår när jag var ute i Täby och prata om just upphovsrätt och skolan, webben och internet. Så stod det såklart, i samtalet efter min föreläsning sa Karin som bjudit in mig:

Många lärare säger: ”Äsch det spelar ingen roll de använder ju bara bilderna, eller vi använder ju bara filmerna i undervisningen. Det är ju bara för skolarbete.

”Det är bara skolarbete”

Skolarbete ska inte vara ett ”bara”

Min tes, är tydlig och den följer mig ständigt. Syftet med skolarbete kan inte bara vara för skolan, för läraren eller bara för att ett betyg. Skolarbete måste ha ett vidare syfte, varför ska man annars göra det? Om det inte finns ett vidare syfte med skolan, hur ska vi då kunna motivera våra elever att lära sig? Kan de överhuvudtaget förstå varför de ska gå i skolan då?

Skolan ska vara en institution för lärande, för att stimulera lärande, men lärande kan inte ske i ett vakuum och skolan behöver bli en del av verkligheten, använda vardagen, verkligheten, och förhålla sig till verkligheten i sitt arbete, i skapande av uppgifter, för att utmana elever och att arbeta med riktiga mottagare, med webben, med att få elevers arbeten att nå fler, få ett större syfte stimulerar och skapar motivation, det visar webbstjärnan. Men i ett arbetet med att låta skolarbetet nå fler mottagare, hamna på webben måste lärare i skolan också förhålla sig till verkligheten, till sådana saker som upphovsrätt och de konsekvenser som den får för att sprida andras verk. Jag vet att det är många som gör det, men de ställer också frågan om deras elever med, se Öpedagogen | Vad är då meningen med … :

- Ja men …. det är inte säkert att andra elever och vuxna vet vad som gäller om de vill låna text, bild eller filmer från vår blogg. Alltså, de kanske bara tar utan att fråga eller hänvisa och vad är det då för mening med att vi vet vad som gäller och inte de?

Vad är meningen med att känna till, vara medveten och ha kunskap om upphovsrätt, Creative Commonslicensierat material och  copyright? Ta dig en funderare och lär dig själv och dina elever om vad som gäller när du och de lånar material av andra.

Skolarbete ska inte var ett

äsch, vi bryr oss inte om det, det är ju ändå bara skolarbete

Skolarbete måste stimulera, vara verklighetsförankrat och fylla ett tydligt syfte. Webben och webbpublicering är ett sätt, det finns fler, men det är viktigt att vi höjer skolarbetets status och funktion och det kan bara göras om skolarbetet känns relevant och viktigt, kanske ska man säga att det behöver vara på riktigt.

Ett annat skäl finns i mitt inlägg på Creative Commons Sverige Varför arbeta med Creative Commons i skolan

Att prata om källkritik, är alltid en utmaning

Det är spännande att prata om källkritik, om utmaningarna, om behoven av kunskap, alla funderingar som ämnet väcker i ett medium som internet. Jag har tänkt mycket kring kanal och hur den påverkar möjligheterna att bedöma källornas till förlitlighet, sociala medier som bygger på uppgifter som lämnas av personen som sedan blir känna, hur gör man då, och vikten att visa vad vi bedömer.

Sedan tänker jag alltid att jag glömmer saker som: hur Google sorterar sina resultat, eller att jag ska komma ihåg att säga det där om hur tendentiös en källan kan va, att jag inte bara ska belysa svårigheterna för att ge ursäkter om att man kanske inte ska arbeta med internet, men då tänker jag att jag inte ska skönmåla, det är svårt, och det blir fel, men man lär sig av dem med. Det handlar om att pröva sig fram och lära sig av försöken vara ”medupptäckare” med eleverna.

Men en sak har jag funderat mycket kring och det är vikten att öva och prata om skillnaden mellan:

  • plagiat
  • citat
  • referat
  • reflektion
  • analys
  • polemik

Plagiat (ren avskrift, en ren kopia, eller till stora delar en kopia av någon annan verk) I det här inlägget och i min presentation försökte jag förklara det med hjälp av en bildserie:

IMG_5236

IMG_5236 av Björn Falkevik CC (by)

Ett citat av hans bild kan se ut så här:

The most beautiful pic of the Stormtrooper

The most beautiful pic of the Stormtrooper av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

Ett referat kanske ser ut så här

Gladiator

Gladiator av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

En reflektion kanske kan illustreras så här:

IMG_5228IMG_5228 av Björn Falkevik CC (by)

Och en analys av en bild, eller ett resultat kanske kan se ut så här:

Eftermiddagsfika m Clonerna - 13

Eftermiddagsfika m Clonerna -13 av Björn Falkevik CC (by)

och en bild som går i polemik, dvs möter bilden kanske kan illustreras med följande bild

Eftermiddagsfika m Clonerna - 05

Eftermiddagsfika m Clonerna – 05 av Björn Falkevik CC (by)

Personligen tror jag att det är viktigt att vara modell, visa på hur jag gör, hur jag tänker för att eleverna behöver förebilder. Jag vet inte om mina bilder gör det tydligare, men jag tror att vi behöver arbeta med våra elever och begreppen kring hur man använder källor i löpande text. Att det är viktigt att lära sig göra källhänvisningar, vara tydlig med vem/vilka som är våra källor, för om vi inte ger en bild av hur det ska fungera hur ska då eleverna kunna förstå eller ens vet hur det ska kunna gå till.

Vi lärare behöver vara ”med-upptäckare” på internet

Igår hade jag den stora äran att vara inbjuden som föreläsare till Uppsala och för att få prata om källkritik och informationskompetens. Det är alltid roligt att möta lärare för att få prata om undervisning, skola, kunskap källor och källkritik.

På vägen hem så fick jag sällskap med Johan Aspersand som bjudit in mig och som var ansvarig för kursen. När vi lämnar föreläsningssalen bakom oss säger det som förgyller min tanke än. Han berättar att i kursen finns det lärare allt från förskolan till gymnasiet och förskollärarna hade sagt något i stil med:

Vår roll är att vara barnet med-upptäckare

Tänk om vi lärare skulle se på vårt arbete så också, inte som den som ska förmedla och kunna det som ska läras ut, utan att vi är barnen/elevernas med-upptäckare. Vi upptäcker tillsammans med barnen med läroplanen och kursplanerna som stöd, de hjälper oss att hitta riktningen och ger oss målen.

På internet som är ett ”ungt medium” behöver vi vara med-upptäckare, våga vara nyfikna och tillsammans med eleverna söka svar, ställa frågor och undersöka möjligheterna.

Min föreläsning i bilder, eller min presentation finns här att ta del av

Bloggen kan användas för att utveckla informationskompetensen

Jag sitter och förbereder mig för en föreläsning om informationskompetens och källkritik i Uppsala. Informationkompetens är viktigare och viktigare i en digital vardag och det är en del av de färdigheter som lyft fram i LGY11 i formuleringar som:

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

En tanke som slår mig är att det är viktigt det är att vägleda elever i deras sökande efter information, material på nätet i biblioteket på Google, och jag inser hur viktig skolbiblioteket är än en gång är som resurs. Men att vi behöver vara närvarande i de digitala rum som arbetet pågår för att kunna stötta, handleda och vägleda eleverna.

Bloggen ett handledningsverktyg

I de arbeten som där jag har använt bloggen varit plattformen för en fördjupning, eller som utgångspunkt för ett samtal kring en fördjupande frågeställning har jag upplevt det enklare att vägleda eleverna i deras informationssökande eftersom arbetet skett mer transparent. Mina elever har redovisat sina källor och hur de hittar dem kontinuerligt under arbetets gång. Det har gjort det lättare för mig att vara ett stöd och en närvarande handledare.

Och i och med att trettio elever arbetade med samma uppgift och samma frågeställning kunde vi också använda samma källor och fokus blev att hjälpa varandra att dela det källor som vi hittade och som vi kunde arbeta med gemensamt. I de olika grupperna kunde man sedan ta hjälp av varandras informationssökande och reflektioner i arbetet att analysera de frågeställningar som arbetet gick ut på.

Tips från en elev

Det blir också väldigt tydligt att mina elever inser att de vinner på att samarbeta som t.ex när en elev skriver så här i början av ett arbete:

Hej,

tänkte bara jag skulle tipsa om att gå in på Dagens Nyheters webbsida för att läsa om finanskrisen. Det är några särskilda sidor jag tänker på: dels finns det en ordlista, inte så lång, men med bra förklaringar, dels har de gjort en pdf-fil som är värd att ladda ner. Kolla in det!

Och en sak till, om man läser ordlistan så finns det, till höger, en spalt som innehåller ”relaterade artiklar”, där finns en artikelserie om finanskrisen; hur den uppstod, konsekvenser osv. Del 1 fick vi i papperskopia av Kristina för ett par veckor sen. /Camilla

Eleverna stödjer varandra och kunskapar tillsammans, när jag fick syn på det här inlägget kunde jag använda det för att äsch läs själv vad jag gör:

Ni är duktiga på att länka, men jag vill veta mer om vilka källor ni använder och då är det naturligt att ni lägger till referatmarkeringar. En referamarkering innebär att ni skriver ut artikelförfattarens namn eller artikelns namn som ni referar till. Jag ska ge några konkreta exempel på referatmarkeringar:

I era referatmarkeringar kan ni sedan lägga in länkarna direkt där de passar. Men att ha en blogg som källhänvisning känns otillfredställande, eller att säga att jag såg på SVT, är oklart och otydligt. Ni måste var mycket mer tydliga för er egen skull och för att visa att ni hanterar källor på ett korrekt sätt…

Jag kunde handleda i arbetet, och använda konkreta länkar och länk exempel och på sätt synliggöra för eleverna hur jag vill/normen ser ut när man arbetar med andras texter, material. Sedan är det lätt att genom en länk erkänna källan och den som delat informationen. Ett enkelt sätt att tala om för någon annan, klasskamrat eller artikel att jag tycker att det här är användbart, det här vill jag diskutera.

Tips från mig

Sedan kunde jag med lätthet komma med egna tips men som eleverna sedan kompletterade med egna källor bland annat kan ett tips från min sida se ut så här:

Om jag bloggar när ingen annan gör det så kanske jag kan vara först, nu börjar det närma sig slutet på den här uppgift två och vi går över till att se till konsekvenser och då ramlade jag över en trevlig artikel i DN om just följder av finanskrisen på språket.

Sverker Lenas tar i sin artikel Nu blommar det i bildspråket om Finanskrisen från DN den 23 april 2009 upp exempel från Obama om att han uttryckt att han tycker sig se ”gröna skott” i ekonomin. Han tar fram exempel som Borgs Vargavinter som genast får den litterärt bevandrade att tänka på Astrid Lindgren, och vargavintrarna i Småland. Sverker Lenas nöjer sig inte med att komma med bra exempel han gör också en analys av varför politikerna använder dessa metaforer. Samt vad de kan betyda… en konsekvens av finanskrisen som påverkar oss alla. Men det får oss också att ha anledning att vara extra kritiska mot det som politiker och andra förstå-sig-påare använder för uttryck…

Läs igenom artikel, njut av exemplen, som ”Zombibank” vilket Lenas förklarar  som

”en bank som fortfarande hålls i gång, men i praktiken är knäckt av sina spelskulder. En levande död som bara sprider mer död omkring sig.”

Artikeln är läsvärd och för er användbar i er nästa uppgift som jag kommer presentera i ett alldelens eget inlägg.

I ett arbete med informationssökning och källkritik tror jag att det är viktigt att arbetet är ganska transparent så att vi kan lära av varandra och tillsammans. Så att vi kan diskutera källor och källval. Men det är också mycket lättare att fånga upp eleverna där de är och i deras frågor. Genom att jag arbetade transparent och med hjälp av digitala verktyg/sociala medier som bloggen är, fick jag en möjlighet att vara en mer närvarande handledare. Jag kunde följa upp råda och stödja. Samtalet om källorna och valet av källor gjorde jag och mina elever tillsammans.

Vad är informationskompetens

Personligen tror jag att mina elever genom detta arbetssätt utvecklar färdigheter som en informationskompetent person kan nämligen:

  • Definiera omfattningen på den information som behövs
  • Effektivt få fram den information som behövs
  • Kritiskt värdera informationen och dess källor
  • Integrera utvald information i den egna kunskapsbasen
  • Använda information effektivt för att uppnå ett visst mål
  • Förstå de ekonomiska, juridiska och sociala aspekterna som sammanhänger med informationsanvändning samt söka och använda information på ett etiskt och lagligt sätt.

Hämtad ifrån hämtad från biblioteken.fi

The Clones inspirerar

Igår när jag kom hem så får jag reda på att jag har varit på TV, och det hade klonerna också varit. Familjen hade sett min föreläsning på Kunskapskanalen om att digitalisera kulturarvet för tillgänglighetens skull? som jag inte kan bädda in för … och jag citerar Hjälp

Bädda in program

På grund av upphovsrättsliga skäl tillhandahåller inte UR Play möjligheten att bädda in UR:s program på andra webbplatser.

Jag kan bara säga: wtf

och kolla hur det ser ut på Facebook när jag lägger in länken? Fast jag bäddar ju inte in den jag bara länkar :lol:

Bilder av The Clones

Men det som ändå gjorde mig gladast igår var att mitt klonprojekt får andra att också skapa, det är härligt att se andra ta bilder på klonerna som Lars Lundqvist grymma klonbilder på min dator, mina händer och klonerna.

Sociala medier inom offentlig sektor 8 december 2010

Sociala medier inom offentlig sektor 8 december 2010

Sociala medier inom offentlig sektor 8 december 2010

Alla bilder ovan heter Sociala medier inom offentlig sektor 8 december 2010 av Lars Lundqvist CC (by, nc, sa), de är länkande till ursprungsplatsen om du vill titta på dem på flickr

Eller Jockes bilder på vad The Clones gör när jag fikar.

Kolla @kalexanderson har övergett klonerna. Då kan konstiga saker hända.

Kolla @kalexanderson har övergett klonerna. Då kan konstiga saker hända. av Jardenberg CC (by)

kloner

Kloner av Kihlanders CC (by, sa)

Nya fina coola bilder är häftigt och jag är imponerad

Min Klonbild blir en Haiku

En av mina Klonbilder inspirerade även till en dikt, en Haiku, vid namn Haiku 575, som jag fått lov att återpublicera här hos mig.

Clones in the garden on the seventh of december

Waist deep in the snow

two clone troopers on patrol

trudging towards danger

av Larry Bullock

Visst är det häftigt! Jag tänker att utan webben och Creative Commons skulle det inte vara möjligt!

Nyckeln till källkritiskt tänkande är kunskap

Jag har haft en föreläsning på temat källkritik/upphovsrätt tillsammans med Mathias Klang, som pratade om upphovsrätt och licenser.

View more presentations from Kristina Alexanderson

Jag tycker att jag ofta hör vikten av att vi undervisar i källkritik, att bara eleverna kan källkritik så kommer de att klara av att hantera informationsflödet, bruset på nätet. Vad är det barnen behöver kunna för att hantera källor på nätet?

I mina funderingar har jag kommit fram till att det handlar om

KUNSKAP

Jag tror att alla skriver under på, att alla håller med om att det handlar om kunskap. Att nyckeln till kritisk tänkande ligger i att vi har kunskap, men jag tycker också att vi med nätet och den otroliga mängd källor som finns där och med möjligheten för var och en att skapa innehåll också bör ifrågasätta vårt sätt att se på kunskap, vår kunskapssyn. Så är det, hur ska du kunna hantera och värdera källorna på nätet om du inte har kunskap i ämnet? Men vilka källor finns på nätet och hur fungerar dessa källor? Vem är avsändaren? Vilka källor får vi upp och varför är också kunskaper som eleverna behöver.

Men för att kunna vara kritisk behöver eleverna också kunskaper om kanalen, om mediet och hur det fungerar. Min upplevelse är att vi tror och har föreställningar om att eleverna har kunskaper om Internet bara genom att de kan Facebook, eller kan Googla. Men ärligt talat de behöver mer kunskaper än det. Eleverna behöver kunskaper om

  • internet
  • hur internet fungerar
  • hur källor på internet konstrueras
  • syftet med olika webbtjänster
  • hur vi agerar i dessa medier

De behöver inte bara kunskaper i ämnet, utan även kunskaper om medier, om internet för att kunna vara källkritiska. Elever måste kunna och kanske till och med förstå lite av nätets infrastruktur, för att veta hur Google sorterar sina träfflistor. Jag brukar formulera det så att elever behöver kunskaper i varför Wikipedia har så bra sökresultat i Google. Men eleverna behöver också få kunskaper om syftet med olika sajter, bloggar, twitter, Facebook, YouTube etc. Samt fundera kring vilka som är avsändare, samt hur man söker kunskap om vem som är avsändaren till information på en webbplats eller i en tjänst.

Källkritik är inte att säga att Wikipedia bör man förhålla sig kritisk mot eftersom vem som helst kan redigera den, källkritik handlar om att använda Wikipedia i rätt sammanhang och förstå varför det är rätt.

Frågan jag ställer mig är vem ger eleverna den kunskapen? Inte bara i ämnet utan även i mediet och i hur en wiki-konstrueras, hur en blogg fungerar, hur Facebook fungerar, hur du verifierar en källa på twitter? Hur du undersöker vem/vilka som äger en domän?

Sedan behöver elever kunskaper i att

  • söka källor på olika sajter inte bara med Google

För hur ska elever annars kunna säga att de gjort ett medvetet val? Inte bara är fast i Googles alogritm. jag tror på samarbeten, på stöd, på ett nära arbete med eleverna. Med internet som arena och på internet. Inte att kunskaper i källkritik och internet bara blir ett engångstillfälle, eller ett delmoment utan att internet blir en naturlig del i skolan, och på så sätt lär och utvecklar eleverna kunskaper inte bara om ämnet utan även om nätet och nätets infrastruktur.

Vi måste bli ägare av vår infrastruktur och för det krävs kunskap.

Några påståenden som är värda att fundera kring

Idag har jag tillsammans med Mathias Klang haft föreläsning i Webbstjärnans regi. Mathias pratade om upphovsrätt och licenser och jag har hört honom förut men det finns saker som jag ändå vill lyfta fram, som är värda att fundera kring och vårt sätt att se på skapande, spridning.

Den första är den som Mathias tar upp på slide 26/75

Två sanningar, som är sanna?

  1. Inga pengar, inget skapande
  2. Allt är egendom

Jag undrar om det någonsin varit sant, eller om den sanningen är en konstruktion. Jag tror nämligen att den skapande människan alltid funnit men med internet kommer möjligheten för alla att sprida sitt skapande . Jag tänker på allt skapande som skett inom hemmet, som inte haft något konstnärligt värde. Skapande som inte ansetts ha något värde. Värdet ligger i betraktarens ögon.

Sedan älskar jag de fyra idéerna se slide 32/75 ff som inte bör fungera men som ändå fungerar:

Richard Stallman (han bakom fri programvara, som ger oss Open Source) som enligt Mathias har sagt ”Vi måste få kontroll över vår infrastruktur” och sedan skapade han öppen källkod, för att den skulle vara tillgänglig för alla.

Wikipedia och Jimmy Wales – en idé om att vem som helst ska och kunna bidra till all världens kunskap. Vi ger makten över kunskapande till de som ska skapa och använda kunskapen, det är coolt!

Elinor Ostrom som fått Nobelpriset i ekonomi för sin teori om att om människor har inflytande över gemensamma resurser, som vatten, jord, fisk och skog kommer de att gemensamt se till att de förvaltas och inte överutnyttjas. Hon har genom sina teorier motbevisat teorin om allmänningens tragedi, som innebär att människor alltid kommer att överutnyttja sånt som tillhör det gemensamma.

Sedan är det naturligvis Lawrence Lessig som är en fäderna bakom Creative Commons.

Nästa stopp i Mathias presentation slide 70 och 71 är nackdelarna med Creative Commons, vilka finns? Enligt Mathias är det

  • uppmärksamhet
  • idéspridning
  • sharing is caring
  • kommunikation
  • synlighet

Transparens? en nackdel? Spännande, vilka är nackdelarna? Jag brukar prata om svagheter, och ta upp rädsla, kunskap, och vårt kontrollbehov. Men har inte funderat i nackdelar men om den största fördelen är kontroll eller riskminimering? så måste den största nackdelen också vara kontroll, eller risk samt om nackdelarna är de ovan måste de vara de största fördelarna, myntet har alltid två sidor eller?

Tydlighet tycker jag ändå är den största fördelen. Kontroll kan du inte få och inte ha över det du skapat och när det är så enkelt att sprida det, enkelt att kopiera och re-mixa verket så kan du inte ha kontroll, och ändå ger Creative Commons dig kontrollen att bestämma hur du vill att verket ska spridas.

Creative Commons på Nordiska Museet

Jag har haft lyckan att få föreläsa på för Nordiska museets Fotosekretariat idag om Creative Commons. De som kom var från flera museer i Sverige och de kom för att lära sig mer, eller för att diskutera licenssystemet och de frågor som uppkommer när man arbetar med att tillgängliggöra sina samlingar på nätet. Det blev en givande och intressant förmiddag, som kom att handla om stort och smått, om bilder, verk om licenser och sätt att se på bilder.

Personligen tycker jag att lyckan blev extra är stor när jag hör Spårvägsmuseet berätta stolt att de hade 29 466 träffar igår efter en artikel i SvD om Museerna ber om hjälp på nätet som handlar om projektet med Okänd Plats, Platsr och om hur museernas öppnar upp för hjälp från allmänheten när de digitaliserar sina bilder sitt arkivmaterial. Jag tycker att Johanna Berg fångar det tydligt och klokt när hon säger att museer, arkiv inte har något att vinna på att monopolisera på kunskap:

–Det finns inget att vinna på att monopolisera kunskap. En av de stora fördelarna med webben och de interaktiva och sociala tjänster som utvecklas är att folk kan bidra med helt andra sorters kunskap, de känner igen platser och sammanhang och kan berätta. Kan man länka ihop det med all data blir det mer rikt och meningsfullt, säger Johanna Berg.

Idag kändes det ändå som att lyckan var som störst när Spårvägsmuseets representant berättade:

vi gör skillnad genom att vi lägger ut våra bilder på nätet, under Creative Commons. För det gör skillnad för SL, för oss och det vi håller på med får ett extra värde. Organisationen ser mervärdet med våra bilder, med våra arkiv. Det betyder mycket.

Sedan ska jag slå ett slag för flera av dessa arkiv, museers arkiv och bilder, de är grymma. Själv har jag fallit som en fura för KW Gullers som finns i Nordiska museets arkiv.

Min presentation som bara bygger på mina bilder blev allt för stor, eftersom bilderna är så stora så jag fick dela upp den i två när jag skulle publicera den, men här ligger den i vilket fall som helst.