Kategoriarkiv: Idéer

Du gör väl en klassblogg?

Vi på Webbstjärnan|.SE, har för att hjälpa lärare och elever skapat flera bloggguider, vars syfte är att hjälpa lärare att komma igång med att arbete med webben.

Vi på Webbstjärnan vill nämligen att alla elever och lärare ska använda webben, internet, bloggar, webbsidor, till något mer än att bara se det som en förlängning av läroboken. Vi vill att elever och lärare i Sveriges skolor ska arbeta med webben som ett pedagogiskt verktyg, på vilket det publicerar skolarbete, och att det är lika naturligt som att elever skriver i en skrivbok som lämnas in till läraren.

En av våra bloggguider handlar om att göra en klassblogg, och till den har vi haft Josef Sahlins klassblogg Tegelbobarn som utgångspunkt. Tegelbobarn är på många sätt ett skolexempel på hur en klassblogg kan vara strukturerad och den visar tydligt på vinsterna med att använda bloggen som ett verktyg för att dokumentera elevernas skolarbete. Bloggen Tegelbobarn är en underbar dokumentation av allt från elevernas påsklovsupplevelser till vad de vill lära sig i årskurs två.

Kolla bara på några av de frågor som finns på 2b:s nyfikenhetslista:

  • Varför tar inte vattnet slut i kranen?
  • Varför dör man om inte hjärtat fungerar?
  • Varför dog Jesus?
  • Varför kan flest människor engelska?
  • Hur gick Big Bang till?
  • /…/
  • Varför har vi världens bästa lärare?

Du kanske inte har sett den blogguide som vi har skapat över Klassbloggar och för att hjälpa er har jag lagt upp den på både Slideshare, bäddat in den och lagt upp den på Webbstjärnans sajt. Så spana in, inspireras och gör en klassblogg med dina elever också.

Jag har adopterat en Wikipedia artikel

Jag har haft en underbar lunch tillsammans med Per Falk idag, och han berättade om det projekt som han ska ha tillsammans med sin nya klass. Alla elever ska få adoptera en Wikipedia artikel, och tänk viken bra idé, rent ut sagt en grym idé. Då jag inte har någon undervisning det här läsåret så tänkte jag att jag hänger på och adopterar också en wikipedia artikel som en liten satellit till Pers klass, och följa den.

När resan är slut ska jag skriva en krönika utifrån artikelns perspektiv om livet på Wikipedia, vad händer under den tid då jag är artikelns beskyddare…

Nu när jag sitter här på kvällen och ska fundera kring vilken artikel jag ska adoptera om jag ska välja utifrån intresse eller kunskap. Ska jag välja en artikel som uppdateras ofta som diskuteras livligt, som är låst av en administratör eller inte? Hur mycket arbete innebär det att adoptera en artikel, och hur ofta måste jag titta till mitt skötebarn?

När jag sitter och funderar kommer jag fram till flera alternativa val:

  • ta en slumpartikel (låt slumpen välja)
  • ta en artikel som inte redigeras så ofta …
  • ta Creative Commons artikeln, där hör ditt hjärta hemma
  • ta en artikel vilken jag vill bättra på genom mitt brinnande intresse för frågan
  • ta Enskilda Gymnasiet, den är liksom ändå redan din artikel

I valet och kvalet så föll jag ändå för Enskilda Gymnasiets artikel, det är en fattig artikel som jag tillsammans med mina kollegor borde kunna bättra på. Samtidigt har skolan en viktig plats i min passion till Wikipedia. Så härmed har artikeln för Enskilda Gymnasiet blivit adopterad av mig. I hemlighet har jag adopterat en annan artikel också, mest för att jag vill lära mig ett och annat om bilder och bildpublicering i Wikipedia, men om den får jag berätta mer senare. Nu ska jag dokumentera det som skett bakom ridån, och ändå inte på min nyligen adopterade artikel.

Du, kan väl också adoptera en artikel, Wikipedia behöver inte bara de som använder källan utan även de som tar hand om och sköter om de, du kan väl liksom jag bli förälder till en Wikipedia-artikel under en tid. Vem vet det kanske är skoj…

Häng på vet, ja!

Har ni sett det här? Har ni använt det här?

Jag erkänner, just nu lever jag och andas bilder på Flickr. Jag laddar upp mina Klonbilder och sedan sitter jag i timmar och drömmer mig bort i andras bilder. Njuter tittar och inspireras. Tänk vilka bilder det finns, vilka fotografer. Bara det är värt ett eget blogginlägg.

I min strävan efter att hjälpa Hanna lite grann, med att sammanställa en lista över svenska museer som har ett flickrkonton på Flickr med bilder som ligger under Creative Commons så ramlade, fel ord hamnade jag på Spårvägsmuseets flickrkonto, sedan var jag lost…

Tänk vilka övningar i mediekritik, vi kan använda dessa gamla reklamskyltar till. Reklam från när? Med vilken avsändare? Är den trovärdig? Hur skapar den trovärdighet? Skulle en t-baneskylt som DN:s kunna fungera idag? Spännande frågor och det blir förhoppningsvis spännande samtal.

1-5119

1-5119 by Spårvägsmuseet CC (by,nc, nd)

Eller vad tror ni eleverna säger om följande skylt? Vem är avsändare? Vilket är budskapet? Är det trovärdigt eller inte? Hur skulle produkten marknadsföras idag?

1-5197

1-5197 by Spårvägsmuseet CC (by, nc, nd)

Sedan fastnade jag för följande bild och tänkte den kan man enkelt göra en replik på Hötorgets tunnelbanestation 2010. Ska ta med mig klonerna dit och se om jag inte kan få till det endera dagen.

Hötorgets tunnelbanestation

Hötorgets tunnelbanestation by Spårvägsmuseet CC (by, nc nd)

Surfa in på Flickr själva, så kanske ni förstår varför jag inte kom tillbaka…

Med hjälp av Internet kan skolan använda daguerreotyper

Jag är ingen läroboksmänniska eller läroboks-lärare har aldrig varit kommer kanske aldrig bli. Men en sak som läroböcker ofta är bra på är bilder, och med åren har jag insett att jag ständigt är på jakt efter bilder, samlar, sparar, kopierar, för att sedan visa på projektorn, OH:n, på vykort. Jag tilltalas av många olika sorters bilder. Men att samla på bilder är ganska otympligt i synnerhet om man ska ta med sig dem till klassrummet. Idag är min fotosamling främst digital för jag gillar bilder.

De sätter igång min fantasi, och när jag arbetar i skolan är det inte helt ovanligt att jag använder just bilder som utgångspunkt för att mina elever ska reflektera över något, skriva en novell, en dikt, utreda, argumentera för olika saker.

Jag samlar på bilder, av alla sorter, nya såväl som gamla och när jag via twitter får syn på Nordiska museets daguerreotyper som de publicerat på Flickr blir jag alldeles salig. Kolla bara vilka bilder:

NMA.0052442_01

NMA.0052442_01 by Nordiska Museet CC (by)

NMA.0052444_01

NMA.0052444_01 by Nordiska Museet CC (by)

Skrivuppgifterna bara far i huvudet på mig, vilka är dessa människor, hur upplever de situationen? Hur ser det ut i omgivningarna etc. Ja, de är verkliga tidsdokument över en annan tid och ett annat sätt att se på bilder och fotografering. Samtidigt väcker dessa bilder många andra frågor som jag vet att museerna brottas med, kring upphovsrätt och licenser. Men genom att bilderna är digitaliserade kan jag lägga dem i min samling ta dem med mig till mitt klassrum och mina elever kan skriva om de här bilderna eller andra, samtidigt som vi får en möjlighet att få en liten lektion i fotohistoria. För läs bara vad Daguerreotypi är:

Daguerreotypin var den första fotografiska metod som fick kommersiellt genomslag. Louis Daguerre utvecklade tillsammans med Joseph Nicéphore Niépce denna process som år 1839 presenterades för allmänheten. Daguerreotyper framställdes i stor skala till dess att mer raffinerade och mindre arbetsintensiva tekniker som kollodiumprocessen (våtplåtsnegativ) blev dominerande på 1850-talet.

Nordiska Museet CC (by)

Och det berättar Nordiska museet, inte Wikipedia, och det vet vi ju alla att på Nordiska museet kan vi lita på. Det är en säker källa, men jag kollar för säkerhets skull med Wikipedia också, för de kanske kan ge lite mer kött på benen, så vad säger Wikipedia:

Daguerr(e)otypi är en tidig fotoprocess, uppfunnen av Louis-Jacques-Mandé Daguerre tillsammans med Niécephore Niépce, där bilden formas i amalgam (en förening av silver och kvicksilver) på en tunn silverplåt som valsats ihop med ett tjockare kopparunderlag.

Daguerre och Niécephore Niépce fick varsin livspension från franska staten för att i gengäld släppa fritt detaljerna av processen utan patent.[1] Daguerrotypin användes flitigt, i synnerhet för porträtt, men även för arkitektur- krigs- och astronomisk fotgrafering[2][3] ända till 1860-talet. Nackdelarna med processen var att den krävde dyrbara material och att oxideringen av silvret måste förhindras genom att daguerrotypin bevaras bakom en glasskiva i en förseglad ram eller etui. Bilden består av lösa silveramalgam-kristaller, små som pulverkorn, som ligger på silverplåtens yta. Bilden försvinner om man ta på den med ett finger.

Daguerrotypi av Wikipedia CC (by, sa)

Och här är början till en lektion kring källor, Wikipedia om man så vill. Vad ska man tro på? Vilken källa litar vi på, och varför?

Sedan få jag via Johan Carlström och hans inlägg Tips för dig som vill använda CC-bilderCreative Commons Sveriges blogg syn på följande bilder som inte är Daguerreotypi, men bara grymma otroligt häftiga bilder och som ligger under CC, tänk vilken resurs som skolan får av museerna och med hjälp av Creative Commons. Hela mitt skolhjärta ler!

NMA.0028732

NMA.0028732 by Nordiska museet Foto KW Gullers CC (by, nc, nd)

Sedan hoppas jag ju att skolan vet om det, och kan CC…

Värderingarna bakom ett ”gratis” läromedel om webbpublicering

Jag arbetar för .SE och deras skolsatsning Webbstjärnan. Det är en tävling om att publicera skolarbetet på nätet. Möjligheten finns att eleverna tillsammans med sin lärare vinner 20 000 kr. Det är en morot för att ta sig an utmaningen. Vi på Stiftelsen för Internetinfrastruktur ger ut läromedel, skapar läromedel, eller snarare resurser för att hjälpa lärare och elever att ta sig an utmaningen. Att skapa en webbplats, en blogg, ett forum som är relaterad till skolarbetet.

photo

Vi har i vår tävling krav för att vi vill att lärare/elever/skolan ska lära sig mer om webben, om internet och om webbpublicering, och för att hjälpa skolan så har vi skapat ”läromedel” och de är gratis. Stiftelsen står för ett antal värden som den som använder vårt material bör förhålla sig till så här står det på .SE webbplats:

Vision och värderingar

Vision för domänadminstrationen:

.se är den självklara vägen till Internet för alla med koppling till Sverige. Alla ska ha en unik, säker och personlig adress på Internet.

Vision för Internetutveckling:

Alla i Sverige vågar, vill och kan använda Internet. Vi på .SE kämpar för en långsiktigt positiv utveckling och användning av Internet.

Värderingar

  • Vi tycker om och tror på Internet
  • Vi värdesätter individens möjligheter med Internet och tror att Internet kan bidra positivt till såväl individers som samhällets utveckling.
  • Vi vill ha ett stabilt och skalbart Internet
  • Internets infrastruktur ska vara säker, stabil och skalbar för att på bästa sätt gynna användarna.
  • Vi vill ha ett Internet för alla
  • Alla människor i Sverige ska ha samma rätt och möjligheter att utnyttja Internets tjänster. Internet ska vara säkert – användarna ska känna sig trygga och kunna lita på tjänster på Internet.
  • Vi vill ha öppenhet och delar med oss
  • Vi delar också med oss av vår kunskap om Internet, och är lyhörda för andras idéer och önskemål kring Internetutvecklingen. Öppet flöde av information och öppna standarder bidrar till långsiktigt stabil och skalbar utveckling av Internet och dess tjänster.

Alla dessa värderingar bör man förhålla sig till när man tar del av vårt material, om man vill delta i vår tävling, vilket jag hoppas att alla vill.

Vi skapar utifrån våra värden och våra visioner resurser för skolan. Bland annat en vill jag verkligen puffa för: Från idé till färdig webbplats, som är ett läromedel för dig som tillsammans med dina elever ska skapa en webbplats. Men när du använder den tänk och låt dina elever fundera kring om skriften stämmer överens med våra värden, samma sak om du antar Webbstjärnans genrösa erbjudande om att:

Detta får ni som deltar i Webbstjärnan:

  • Webbhotell i ett år
  • Valfri ledig .se-adress (deltagare kan även använda andra url-er, läs mer på supportsidan)
  • Verktyg för webbpublicering. Välj mellan Joomla, Word Press och MediaWiki (deltagare kan även använda andra verktyg, vilka .SE inte förbinder sig att betala)
  • Support från webbhotell och .SE
  • Utbildningsmaterial och seminarier

Stämmer vårt erbjudande överens med våra värderingar och hur förhåller de sig gentemot skolan värdegrund? Låt det bli en övning i källkritik

Tolkningar, perspektiv och källkritik av bilder

Jag har funderat mycket på hur man kan arbeta med bilder som källor och använder ofta bilder i samtal med mina elever, som utgångspunkt för olika skrivuppgifter. Och jag har insett att många gånger är det svårt att just analysera bilder, det kräver övning och speciell färdighet. Mitt sommarprojekt med Kloner och bilder har fått mig att fundera än mer på om dessa bilder kanske skulle kunna vara utgångspunkt för hur bilder lurar oss genom att vi tolkar, genom perspektiv. Det skulle kunna vara en övning i att läsa bilder som texter?

Idéen släpper inte taget…

The lavendel dance

Min sommar har som en del kanske förstått förgyllts med Kloner, som jag burit med mig över allt fotograferat, först lite generat, eftersom det är leksaker, i plast, för småkillar/tjejer som gillar de senaste Star Wars filmerna eller sett Clone Wars och inte för vuxna, för de leker inte med plastleksaker. Men nu i slutet av semestern, så tar jag fram dem lite mer rakryggat och med mer myndig stämma, som igår hos Marie Linder (@kringlan)

”Jag har några kloner här som jag skulle vilja fotografera, är det ok?”  och får svaret

”Ja, va roligt”

De, jag fotograferar hos, känner mig och har ofta redan sett mina bilder Clone SummerFlickr, och har föreställningar om hur klonerna ser ut, vilken storlek klonerna har, vad de förmår och inte förmår. De har med hjälp av mina bilder tolkat och skapat sig en bild av klonerna (sann eller inte).

Och jag får kommentarer som:

”Åh är de inte större, jag trodde de var ungefär så här och visar med händerna ungefär dubbelt så stora som leksakerna faktiskt är…”

Det har fått mig att inse att med hjälp av mina bilder skulle jag enkelt kunna visa och illustrera hur vi förhåller oss till källor, vi tar del av en källa, som bilden ovan. Ofta sker detta ganska oreflekterat, vi svarar på frågan: Vad föreställer bilden? Sedan funderar vi kring om vi gillar den eller inte, och inte så mycket mer.

Men källkritik handlar om att vara medveten, att fundera kring källas syfte, avsändare, form, sammanhang etc. Bilder till exempel fungerar ofta som komplement andra källor som en illustration, som ett förtydligande, som en kommentar. Min bild skulle till exempel få helt olika tolkning om den kompletterades med en text som handlar om kärlek, glädje, vänskap eller osämja. Läsaren tolkar då mer i bilden och min bild, som bara är en bild, en del av mitt semesternöje blir något annat, för att mottagaren tolkar, lägger till saker till bilden som skapas av sammanhanget av kontexten.

Källkritik handlar om att se bakom allt detta, att se bilden som en källa och förehålla dig till den som sådan. Vad har den för avsändare? För vilket syfte har bilden skapats? I vilket sammanhang har den skapats, var används den när du tar del av den? I vilket syfte? Och så vidare, och genast är övningen igång…

Mina vänner som tror att klonerna är ”så här stora”, de har lagt till annat som har med bilderna att göra. De kanske luras av av perspektiv, av att jag placerar leksakerna på ställen, i ställningar som gör att de ibland verkar större än de faktiskt är, kan mer än de egentligen kan, ger uttryck för mer än de gör etc. Allt det är också en viktig del i att vara medveten i sitt läsande av bilder. De är också texter, som tolkas, konstrueras och skapas för ett syfte. De har liksom alla andra texter en avsändare, bilden används i en kontext, för ett syfte för att illustrera, skapa insikter, skapa, tydliggöra kunskaper eller för att lura oss…

Så är det med mina Klonbilder, men också med alla andra bilder vi möter, precis som vi söker vara medvetna i vår läsning av text behöver vi vara det i vår läsning av bilder en bra artikel om hur man manipulerar bilder med hjälp av teknik är Retuschen suddar sanningen, ett litet lästips för den som vill gräva vidare, eller göra mer…

Ett poetiskt manifest riktat till mig, till dig om framtiden

Anne-Marie Körling kör på sin blogg en serie med lektionstips, idéer på lektioner som hon vill att andra ska göra, som hon vill inspirera andra lärare att göra tillsammans med sina elever. Här kommer ett inspirationstips från Youtube, som jag har fått av BrianKotts (har jag sagt att ni bör följa honom på twitter, om du inte gör det så starta nu).

Detta klipp är ett manifest skrivet av barn riktat till mig, dig till alla er i skolan som inte ännu ser datorn som ett ”naturligt inslag i er undervisning”.

Texten i sig är som en dikt, och barnen som läser in den har spelat in den och lagt upp den på Youtube, med musik i bakgrunden som förstärker upplevelsen. Den är underbar och så fin och äkta jag bara älskar formuleringen

”Vi fuskar inte, vi samarbetar”.

Det är en dikt om framtiden som är…och skolan, vi som blockerar framtiden, vi som är rädda, ett uppmaning om att låta barnen få tala, de är annorlunda, ett rop på oss, på att vi ska hjälpa eleverna in i framtiden stiga ur textböckerna, ut ur textböckerna…

Låt eleverna visa det, en uppmaning om att vi vuxna måste vara modiga, för barnen är redan där…

Dikten är svaret på några enkla frågor Vad är framtiden, var befinner sig skolan och hur hjälper skolan barnen in i framtiden, låt oss göra resan tillsammans…

Låt dina elever också skriva dikter som ni spelar in på film, sedan kan ni publicera dem på Youtube ni med, kom igen! Gör som A_nikas, vågar inte dela hennes underbara elevfilmer, men fråga henne. De är så fina.

Att berätta om sin sommar på internetska, en sommarräkning kanske?

Mitt Sommarlov, var under min skolgång en klassisk uppsats. Vi fick första lektionen till att återberätta det vi gjort under sommaren. Av alla skrivuppgifter som jag fick i skolan så minns jag denna med viss avsky. Skulle jag summera hela mitt sommarlov i en uppsats, under en lektionstimme eller två. Det gick inte och sedan skulle lärare läsa den, den bästa uppsatsen skulle sedan bli uppläst (det var aldrig min), och jag skulle få höra om någon annans fantastiska sommar.

Jag avskydde uppgiften, som en naturlig följd av det har jag då aldrig gjort just den uppgiften med mina elever. Men jag har gjort andra, eftersom sommaren och ledigheten är något som vi har gemensamt och som kan vara en enkel utgångspunkt för skrivande. Men jag har valt andra former som att mina eleverna fått göra parafraser på Sonja Åkessons Sommarräkning som börjar:

Björkar och aspar
och rönnar och ekar
och tallar och granar
och prästkragar och blåklockor
och hundlokor och hallonsnår /…/

Det är en uppgift som alla klarar av, den är kravlös och ställer inga krav på att det måste vara välskrivet eller lång. Mina elever brukar fråga mycket kring omfång, jag brukar ge svaret. Det är din sommarräkning inte mig…

Igår läste jag ett underbart inlägg Nätvänskap på papper av Marcin de Kaminski, om ett vykort som han hade fått av en vän, och genast väcktes lusten att skriva tillsammans med elever, att skriva en sommarräkning på chattspråk eller på internetska. Tänk vilken spännande text det skulle bli, och vad skulle jag förstå? Utgångspunkten skulle naturligtvis vara Marcins inlägg, med sin väns vykort som exempel:

I waTch caRd 4u I hope u <3 iT. We see castle, It Real biG. Then i caTch Fish buT noT aTe iT. also see GoaT and pick yummy mushRooms. I also play hide and seek in mountain KaRin woRied and Look FoR me Long Long Tiem./…/

Marcins väns vykort är dessutom en given och bra utgångspunkt för att prata om sociolekter, och språkutveckling, om Babels torn, om språket som talas, skrivs på internet kan förstås av alla, om vi på nätet skapar ett gemensamt språk?

Sedan får vykortet mig att tänk på Tage Danielssons dikt Livet är kort

BB
GB TV
IQ AB Ba BC C TV
FF LP EP UKV LSD
SSU RFSU TV
vpl OP
SKF LO ABF TV
SKF PR TCO DN TV
SKF VD SAF SvD TV
ATP KDS TV
GB TV
TV
TV
STOP


(Livet är kort, Tage Danielsson 1967)

En dikt som idag knappt går att förstå för att vi inte längre har de referenser som dikten relaterar till. Båda texterna ger en bild av hur språket ändras och utvecklas. Tänk vilken litteratur som skapas på nätet, tänk vilka samtal som text på nätet kan skapa, låt oss använda det i skolan också :)

Min undervisning i Creative Commons bilder

I slutet av kurser, av avsnitt, av uppgifter är det viktigt att utvärdera, summera och dra slutsatser, och man ska nog inte kasta in en brandfackla om Creative Commons, vilket jag valde att göra. Hur fick jag ihop det? Naturligtvis genom att mina elever fick skriva om mig, min undervisning med hjälp av bilder (licensierade under Creative Commons på Flickr)

Jag började lektionen med att visa min presentation, Creative Commons i skolan, koncentrationen i klassrummet låg på Stéfans bilder, på de ”lustigheter” som hans Stormtroopers gör, inte på licenser, inte på mig och inte på utvärderingen. Jag insåg att detta kan gå hur som helst. Det kan bli ett stort misslyckande eller en stor succé.

Jag var lycklig över att de gillade Stéfans bilder, att salen fylldes av skratt, befriande och lustfyllda. Deras utvärderingar är ärliga, sanna och uppriktiga och deras val av bilder gör mig glad. Ett litet urval av bilder som symboliserar min svenskundervisning kommer här…

P.S. Det fanns några förbehåll för bildvalen:

  1. inga bilder på mig (på några villkor)
  2. inga bilder från min fotoström på flickr

Några bilder av hur mina elever ser på sin svenskundervisning:

Källor:

Fog at Tagus river by Vitó CC (by, nc, sa)

Transparent Butterfly by thefost CC (by, nc, sa)

Swan by michael 7601 CC (by, nc, sa)

The mythical seagull out of balance by fisserman CC (by, nc, sa)

20060618 – the mess that is my computer right now – 101-0189 by Rev. Xanatos Satanicos Bombasticos (ClintJCL) CC (by, nc, sa)

Girl in Colorful Polkadots and Rainbows Creative Commons by Pink Sherbet Photography CC (by)

La Défense – Le Pouce de César – 29-04-2007 – 7h01 by Panoramas CC (by, nd)

Min sista lektion ska ägnas åt bilder, Creative Commons och betyg…

Min sista lektion i S3 ska handla om betyg och åt att mina elever ska välja och publicera en bild (från flickr, licensierad under Creative Commons) som de tycker beskriver sin svenskundervisning (bilden får inte föreställa mig) under tre år. För att hjälpa mina elever lite på traven med att hitta bra bilder som de kan använda har jag knopat ihop en liten presentation om Creative Commons som ligger på Slideshare.

Den är också gjord till min kära bibliotekarie så att hon kan berätta för alla elever som hon möter om licenssystemet och hur det fungerar. Den är din, Hannas och S3:s. Använd den väl…