Kategoriarkiv: internet i skolan

Blir morgondagens internetanvändare bara konsumenter av medier? #sett2015 #ungaochmedier

Liksom varje morgon går radion i bakgrunden och jag hör om Statens Medieråd som just publicerat rapporten ”unga och medier”. I reportaget intervjuas Ulf Dahlqvist om resultaten och han berättar om det som vi även såg tendensen till i Eleverna och Internet 2014, att färre unga har tillgång till datorer.

För första gången sedan 2005 upptäckte Statens medieråd att allt färre barn och ungdomar har egna eller tillgång till datorer.

– Det förvånade oss väldigt mycket först. Men så insåg vi ganska snabbt att det beror på att man istället använder surfplattor. Så räknar man ihop datorer och surfplattor så ökar teknikinnehavet, säger Ulf Dalquist på Statens Medieråd.

Det får mig att stanna upp och fundera på vilka bli konsekvenserna. Vad är Surfplattorna för sorts digitalt verktyg? Vad kan vi använda dessa verktyg till och vad är de tänkta för? Min upplevelse är att surfplattornas framgång bygger på att de är ”enkla” att använda. De bygger på att vi som användare ska konsumera medier, och vi ska ta del av internet via olika ”appar”.

Jag tror att för att förstå hur internet fungerar behöver vi utmana och utveckla de unga internetanvändarnas kunskaper och användning av internet. Vi behöver utmana dem att använda verktyg som inte bara bygger på konsumtion, som också ger fler och mer möjligheter till att bygga och förstå hur dessa verktyg är uppbyggda och styrs.

Surfplattor är begränsad, och förtjusande enkla att använda, men för unga ska utveckla en bredare digital kompetens krävs det en förståelse av hur den digitala verkligheten är uppbygd och konstruerad. Än en gång tycker jag det är viktigt att skolan ger alla elever möjligheter att få insikter och kunskaper om digitala verktyg som inte bara bygger på konsumtion. Kunskap måste få kosta, både i tid och i pengar! Ge eleverna/barnen tillgång även till verktyg som datorer!

SETT-dagarna 2015 – tankar inför spännande möten

Liksom i fjol, och året innan dess, och året där före… eller alla de gånger som SETT-dagarna varit har jag haft tillfället att prata och möta pedagoger och andra som arbetar med it i skolan på SETT-dagarna. I år har ska jag liksom de andra inbjudna talarna prata på de givna temanen:

-demokrati 2.0
-post-it
-kollegialt lärande

Jag har valt att hålla mina presentationer på temat post-it, och på det temat demokrati 2.0. På onsdagen pratar jag på temat post-it och min presentation har jag valt att presentera så här:

Vilka kunskaper och frågor behöver pedagogen/skolan ställa sig för att utnyttja tekniken för skolans syften? En föreläsning kring hur skolledare och pedagoger lyfter det didaktiska samtalet kring it från att handla om vilka tjänster/appar/lärplattor/datorer som ska användas, till hur uppnår vi lärande och vad behöver eleverna lär sig.

På torsdagen kommer jag prata på temat demokrati 2.0 och då låter presentationen av mitt föredrag på följande sätt:

En föreläsning kring de utmaningar som de digitala tjänsterna innebär för elever och lärare. En diskussion kring källor, tjänster och digital kompetens. Frågor som om vi kan lita på att Google ger oss en allsidig världsbild, eller om det våra vänner styrs av Facebook?

Själv hoppas jag också få möjlighet att lyssna på några spännande kollegor, pedagoger som pratar om det innovativa och modernt lärande… på min önskelista står bland annat Ylva Petterssons föreläsning ”att bli en Webbstjärna”. Hoppas vi ses där och då…

Läs Internetguiden ”Användaravtalen som ingen läser”!

användarvillkoren som ingen läserJag vill passa på att tipsa om den senaste Internetguiden från .SE som heter Användaravtalen som ingen läser. Den handlar om vad det lilla klicket som vi gör när vi godkänner olika användaravtal på nätet. I den här guiden får du en introduktion till hur avtalen till webbtjänster fungerar. Du får en god inblick i alltifrån hur cookies fungerar till PUL och hur avtalen reglerar rätten till ditt material.

Mitt tips är att läsa guiden och fundera på vad avtalen innebär… Kolla in guiden här.

 

Spelar dina barn, det gör mina! Lyssna på ”Barnen i P1″

Jag lyssnar på fantastiska Christina Löfving i Barnen i P1 som säger så mycket klokt om att spela, och hur pedagogerna kan möta barnen i deras världar för att sedan arbeta mot andra fiktioner och lusten att möta andra medier.

Spel är en text och den behöver man också kunna förstå! Lyssna på Barnen i P1 – ”jag lär mig engelska när jag spelar”

En ny rapport ”eleverna och internet 2014″ – #lästips

Återigen var det dags för årets upplaga av Eleverna och internet, andra året i rad och om jag får säga det själv så är den kanske än bättre i år. Det finns massor med spännande statisk om hur elever använder internet, hur många procent av sjuåringarna som har en egen mobil etc.

Att arbeta med statistiken och siffrorna har varit ett fantastiskt arbete och nästa vecka på Bokmässan presenterar jag lite mer ingående statistik om flickor och pojkars tillgång till teknik och deras sätt att se på hur kunnig de är. Om du inte är där kan du läsa rapporten och ta del av resultatet här :)

Koda med dina elever och gör dem redo för förändringar

Jag landade bara en dag i Almedalen men lyckades fylla min dag med många intryck och möten. Bland alla de fantastiska som jag träffade var Karin Nygårds, som pratade på ett seminarium kring om kod är framtidens språk. Karin är en av de initiativtagarna till Teacherhack och hon kommer under hösten arbeta med ett projekt som handlar om att ”hacka”-läroplanen. I seminariet pratade Karin om hur hon arbetar för att göra sina elever digitalt allmänbildade och där hon ser kod som ett element, som ett verktyg som eleverna behöver förstå. På den outtalade frågan om varför kod är viktigt för elever att förstå sa Karin för att alla elever som växer upp och som ska ta studenten på 2000-talet behöver:

-vara förändringsbara

Vi lever i en tid och med ett medium som ständigt förändras och Karin tog exemplet med Facebook och hur de hade förändrat utseendet på sin sajt, med den nya timeline-en, och vilket motstånd det väckte. En fråga som alla vi behöver ställa oss som arbetar i ett förändringsbart landskap är hur blir vi förändringsbenägna? Jag tycker också att det finns en annan sida av det myntet och det är hur vi lär oss att förbereda för förändringar, hur vi kommunicerar dem och sedan genomför dem, vi behöver titta på goda exempel och sedan arbeta för att elever ska kunna hantera snabba förändringar på gott och ont.

Vi på Webbstjärnan har gjort en webbkurs om programmering med verktyget Scratch, och varför du som pedagog ska arbeta med det tillsammans med dina elever, i den pratar Karin mer om varför hon tycker att programmering är en viktigt kunskap. Det kostar inget att delta i kursen och den är öppen för alla.

En fantastisk historia om en bilds betydelse…

7webb

Vi har haft ambassadörsutbildning idag i Webbstjärnan, otroligt roligt, givande och spännande! Som alltid! En av pedagogerna, frågar mig om flickr, hon kan inte logga in längre via Google, eftersom Flickr (Yahoo) har tagit bort den kopplingen. Och frågar mig hur hon ska göra :)

Jag säger att jag tror att alla som har ett konto på flickr, också har ett Yahoo-konto och via det kan hon logga in… frågan är bara vilket Yahoo-kontonamn hon har. Vi står framför min dator och försöker klura ut det när hon säger:

-När jag ändå har dig här så måste jag säga det till det: Jag tycker om dina Star Wars bilder.

Jag ler (åtminstone tror jag det) och säger tack! Sedan fortsätter hon, du vet jag är här pågrund av en av dina bilder. Och berättelsen är den att hon letade på flickr efter en bild som illustrerade perspektiv och hittade en som jag tagit på rälsen, med en lego-gubbe som går från kameran. Och den gjorde henne så nyfiken på vem jag var, och via mig hittade hon Webbstjärnan och sedan stod hon här på Ambassdörsutbildning i Stockholm…

När jag tänker på hennes berättelse häpnar jag, och tänker på min om John Ajvide Lindqvist och tänker på vilken roll små obetydliga saker som Blackeberg eller en lego-gubbe på ett räls kan ha. Stort tack för att du berättade :)

Våra redigerade liv i sociala medier borde göra oss mer källkritiska #källkritik

I sociala medier styr vi vilken bild vi vill ge av oss själva, vem vi är och vad vi står för. Vi bestämmer vilken bild vi vill ge av os själva, och många av oss ger en bild av oss själva som:

  • lyckliga
  • framgångsrika
  • vackra
  • empatiska
  • etc

Vi styr av den bild som vi ger av oss själva, och vi tar del av andra redigerade liv. Vi vet att bakom  Facebook-flödet, instagram-bilderna, tweetsen finns en vardag som är grå, fylld med städning, gnabb med ungar, äkta hälfter och tristess. Men vi delar väldigt lite av den vardagen i sociala medier. Medvetenheten om att jag redigerar och styr vilken bild jag vill ge av mig själv och mitt liv i genom de digitala tjänsterna borde vi mångt och mycket lära oss att den information som vi tar del av är vinklad och styrd av det syfte som avsändaren har. Ett samtal kring detta borde göra oss mer källkritiska, men jag tvivlar på att det är så.

Och jag tror anledningen är enkel, vi vill inte tro att våra ”vänner” ger en redigerad bild av sina liv, styrd av de ideal som är norm för vårt sätt att leva. Varje källkritiskt samtal kan starta här: i vilken bild av ditt liv ger du i sociala medier, vilken världsbild tar du del av och vilken bild ger dina vänner av sina liv? Finns det några dammråttor på bilderna eller är alla strålande glada och tillgängliga … och ser livet verkligen ut så? Om inte varför delar vi ”den perfekta bilden” av vår vardag, är en bra fråga att ställa :)

Vikten av att prata integritet -ofta och från många perspektiv

Jag träffade Annelie Drewsen från pedagog Stockholm och vi kom att prata om upphovsrätt och om det är en fråga för skolan eller inte. I slutet av samtalet kom vi in på andra frågor som alla pedagoger, skolor som arbetar med digitala tjänster behöver dryfta, prata kring och arbeta med. Bland annat landade vi en stund i Creative Commons, men vi stannade i ett samtal kring vikten att prata om integritet, och hur vi närma oss frågor som inte har ett tydligt och enkelt svar.

Men vi behöver prata om hur integritetsfrågor ska hanteras i sociala medier, skolan behöver närma sig dessa svåra frågor och fundera på hur vi stöttar de som till skillnad från oss har saker som de vill dölja, saker som de inte vill att andra ska känna till. Kanske kan Cory Doctorows ord vara en tankeställare:

Not necessarily because you have any reason to fear surveillance although you might, and its hard to know until after the fact what will get you in trouble but because if it costs more to surveil us all then mass surveillance is a dead letter.
And I think that especially for those of us who really do feel we’ve got nothing to hide its really incumbent on us to take steps because, y’know, through no fault of their own we have brothers and sisters and cousins and friends and people out there who are perfectly innocent, who have good reasons to want to hide the fact they’re HIV positive or that they married in a way that would displease their parents because of sectarian prejudice, or because they’re gay and in the closet, or because they have a disability they don’t want an employer to know about.
And if you through the great good fortune of randomness are born with the privilege of having nothing to hide, you have a duty on their behalf to help change the privacy landscape so that they don’t have to fear disclosure, that they don’t deserve any more than you do.

Elevdatorer i klassrummet – hur fungerar det? #blogg100

När vi pratar om att it och digitala verktyg ska göra verksamheter mer effektiva, mer fokuserade och mer produktiva. Samtidigt har jag vänner som säger:

-Allt med datorer är så tidskonusumerande. Allt jag ska göra med datorn tar ”extra” lång tid, för det är som jag tappar bort tiden.

Frågan man kan ställa sig är om datorer är verktyget i alla sammanhang. Jag läste artikeln i The New Yorker ”The case of banning Laptops in the classroom” en intressant artikel som belyser några av de dilemman som kan finnas med laptops i lärande situationer.

Främst kanske distraktionseffekten att elever gör annat än följa undervisningen.  Enligt artikelförfattaren är det lättare att bli distraherad med hjälp av en laptop än att använda den som ett arbetsverktyg för lärande i undervisningen

Personligen tycker jag att ett exempel är spännande att lyfta i samband med diskussionen kring hur datorer ska användas i skolan är den studie ”laptops and lectures” som Dan Rockmore hänvisar till från 2003 där resultatet säger att de studenter som antecknar på ett mer ”gammalmodigt” sätt med papper och penna ”minns” mer av föreläsningen, jämfört med de studenter som antecknar med laptops. Kanske är det så att vi förhåller oss till materialet enklare när vi ska sammanfatta det som sägs på ett ”långsammare” sätt än det som sker med laptopen. För mig är det ofta så att jag skriver ner exakt det som sägs när jag antecknar med laptopen, medan när jag antecknar med penna och papper då sammanfattar jag, drar slutsatser, fokuserar på det som jag uppfattar som sentenser.

Men kanske är det så att föreläsningen som metod inte fungerar när vi ska använda verktyg som laptops och att vi behöver hitta andra sätt att förmedla det stoff som eleverna ska bearbeta, förstå och ta till sig. I artikeln in The New Yorker kommer Dan Rockmore fram till att han ofta låter studenter ta del av föreläsningar med stängda laptops och att de ska få ta del av studier som visar på de svårigheter som laptops/digital teknik i undervisningen och anledningen är följande:

/…/ to help them understand why I’m doing what I’m doing and to get them to think critically about the use of technology in their lives and their education.

Jag vill instämma i den slutsatsen vi behöver arbeta med att få studenter och elever att tänka kritiskt på användningen av teknik i våra liv och i deras undervisning. Så att de använder datorer och annan teknik när den ger mest effekt.