Kategoriarkiv: källkritik

Varför frågade Ekot kungen om internet och barn, undrar bara! #blogg100

Liksom många andra undrar jag över varför kungen tycker sig vara den som kan ge råd om hur man ska skydda barn som utsätts för övergrepp på internet. Och min första reaktion är den som många andra får, jaha och när blev kungen expert på detta också?

Samtidigt kan jag inte undra över hur ekot tänkte, när de sände ut kungens råd. Var det i kungens egenskap av förälder/morförälder som han fick frågan, eller i sin roll som kung? Eller är det för att han är aktiv för att skydda barns rättigheter?

Även om det är i den egenskapen varför skulle kungen vara expert på hur föräldrar ska skydda barn mot övergrepp som sprids på internet. Varför kompletterar inte Ekot kungens råd med att ta stöd av experter, eller forskare de som arbetar aktivt med att skydda barn mot övergrepp. De kommer kanske med samma råd, men de vet i alla fall vad de pratar om. Om nu kungen ska tillfrågas, fråga också vilka källor som han har och hur man mätt effekten av det råd som han kommer med. Eller är det så att bara för att man är kung så kan man uttalas sig om allt. Och då kan man inte be om kompletterande uppgifter, kungen pratar ju om detta råd som allmänt vedertaget, är det så?

Kan vi överhuvudtaget vara källkritiska, när allt vi vill tror är ”sant”? #blogg100

För inte så länge sedan blev jag intervjuad av en tidning kring källkritik och frågan kom i förbigående: Förmår vi överhuvudtaget att vara källkritiska?

Jag vill tro det, men sedan ser jag människor i min närhet och troligen jag själv också dela saker som kan inte stämmer alls vid en närmare granskning. Ibland undrar jag hur ”vi” tänker, men kanske är det så att allt som vi vill tro på är sant det dela vi gärna vidare. Saker som stämmer överens med vår världsbild, våra kunskaper, våra erfarenheter vill vi att andra som inte delar vår världsbild, våra insikter ska ta del av, för dessa fakta, bevis och upplevelser är argument för att vår världsbild är den enda sanna och rätt. Men tänk om det inte är så.

Hur medvetandegörs vi om våra ideal och hur de styr vår världsbild, i synnerhet i ett medium där algoritmer styr och ser till att vi får mer information om det vi redan tycker, det vi redan gillar, är intresserade av, det som vi delar vidare. Hur förmår vi att vara källkritiska, och vad krävs, eller snarare vilka kunskaper krävs för att vi ska kunna se utanför våra bubblor.

Källkritiska övningar till internetguiden ”Källkritik på Internet” #blogg100

Vi pratar ständigt om vikten att vara källkritisk, att öva denna färdighet. På Internet är det inte alltid så lätt att vet vem som står bakom en källa, vilket syftet är och om, eller när man ska dela vidare. Vi vill vara hjälpsamma, vi vill sprida information som kan vara till nytta för andra, som är roligt, underhållande och allt annat, men vem kan man lita på?

Är är den ”rara” filmen det vi vill tro att den utger sig för att vara eller är den något annat, och hur vet man skillnaden? Hur vet man egentligen vem som ligger bakom all information som förekommer på nätet? I det allmänna samtalet sägs det när vi alla är publicister så har vi också alla ett ansvar för vilken information vi sprider, men för att vi ska kunna axla det ansvaret behöver vi kunskaper.

.SE har gett ut en guide som heter Källkritik på Internet, som kan vara en startpunkt för att lära sig mer om hur internet fungerar samt hur källkritik på internet fungerar. Till min guide om källkritik har vi gjort övningar för lärare så att lärare tillsammans med sina elever kan närma sig och arbeta med källkritiska uppgifter och frågor. Övningarna hade fått några år på nacken så därför valde vi att uppdatera dem. Så kolla in.

Till guiden källkritik på Internet har vi också en infografik, som man kan ladda ner och ha som stöd när man ska ställa källkritiska frågor till information som man tar del av på nätet.

Filterbubblan har du koll på den? #blogg100

I veckan blev min krönika ”När jag säger Google vad tänker du då?” för Stockholm stads utbildningsförvaltning om filterbubblan publicerad på pedagogstockholm. I den skriver jag bland annat om de risker som jag kan se med att vi våra sökningar beror på våra tidigare sökningar…

Risken är stor att jag inte får tillgång till alternativa perspektiv utan hamnar i en ekokammare, som gör att jag inte ifrågasätter det som jag redan känner till och är bekväm med. Googles tjänst bygger på att förstärka de föreställningar som vi redan har och göra dem än mer förankrade och på så sätt stärka vår världsbild. När jag googlar får jag ta del av det som jag redan känner till och tidigare varit intresserad av.

Idag ramlade jag på Don’t bubbla us som tydligt illustrerar filter bubblan. Kolla mina sökningar beror på:

Vem du är, som bestäms av dina tidigare sökningar och mina tidigare klick, och eftersom du klickar på saker som du gillar/tycker är viktiga och då filtreras det övriga bort…

Så fungerar sociala medier, som Google, Facebook och Amazon… Vad missar vi? Och hur påverkar det vår världsbild och vår förmåga att vara förstående för oliktänkande, andra som tar del av andra världsbilder som bygger på deras intressen, sökningar och klick?

Källkritik för källkritikens egen skull? #blogg100

Jag sitter på pendeln och tjuvlyssnar, som jag gör så ofta. Bredvid mig sitter två gymnasister som pratar betyg och skola. De delar sina erfarenheter av betygsättning och hur betygen eller avsaknaden av bra betyg ses som en anledning att inte plugga. Jag funderar på om det är ett svepskäl, eller om de verkligen tro att det är deras bristande resultat som gör att de inte lägger ner mer tid för att få ett bättre betyg nästa gång, och tankarna far i väg till tankar om betygen förstärker våra föreställningar om vad vi är bra på respektive mindre bra på.

Deras samtal pågår, och jag sitter slölyssnar och plötsligt säger en av ungdomarna:

- Jag hatar källkritik, jag förstår inte varför jag har valt det här programmet. Den andra fyller på, men om du hatar källkritik då blir det jobbigt i trean handlar allt om källkritik. Vi håller inte på med något annat, det är det enda som lärarna tittar på: det är källkritiken, själva uppgiften spelar ingen roll, bara källkritiken.

Jag funderar stilla på om det är så, att källkritiken kan vara själva huvudsaken och inte uppgiften som man ska lösa? Kan källkritiken vara viktigare än uppgiften som man vill lösa? Men då är väl uppgiften att lära sig källkritik och inte att lösa en uppgift, eller presentera en uppgift. Jag funderar på hur dessa uppgifter presenterats för eleverna och hur de förstått den.

Fantastisk infografik om söthet, men vilka är källorna? #blogg100

En av de illustratörer som jag jag ibland har lyckan att arbeta med heter Jesper Wallerborg, aka ”entapir”. Igår publicerade Jesper en fantastisk infografik om Tapirens söthet i jämförelse med andra djur. KOlla

"tapirer-infografik-1" by entapir   Attribution-NonCommercial-ShareAlike License

tapirer-infografik-1” by entapir
Attribution-NonCommercial-ShareAlike License

Den är underbar, kanske till och med sann, men vilka är källorna? Och vilka är kategorierna som definierar vad skönhet är och ormar, är de utrotningshotade? Jag tänker den här visar möjligheterna med att visa hur man kan presentera sanningar på ett schysst sätt. Om Jesper bara lagt till värden på axlarna är det utbredning kontra söthet, eller vad finns på x-axeln.

Och hur definieras söthet? Jag förstår att katter kanske slår allt på Internet, men tydligen inte tapirer, sedan skulle jag vilja veta hur undersökningen är gjord… Men med en snygg infografik kan man bevisa allt, eller?

Vem kan man lita på när alla luras… #blogg100

jag är så förtjust i att filmen som förförde så många av oss var en reklamkampanj, vad trodde vi? Hur presenterades den, och visst är den rar. Den är till och med vacker. Men vad händer med oss när vi förstå att allt de ville var att lura oss, att marknadsföra deras varumärke, var det jeans?

)

Ja, vem kan vi lita på. Jag tänker att nästa gång jag förförs av något vackert, rart eller tilltalande så kommer cynikern i mig bara tänka att det är någon som vill marknadsföra något, genom att använda mig som ett led i sin kampanj.

Kolla in Kobra – så får du lite fler perspektiv.

att kommunicera med bilder – en kort reflektion

Överallt möter vi bilder, överallt tar människor bilder, som de delar som de sprider. En bild säger mer än tusen ord säger vi. Och tar ännu en bild som ska berätta allt som vi ser, allt vi upplever och allt vi vill berätta.

Bilder delas ofta med en kort text som sätter dem i sitt sammanhang, så att vi som ska läsa av bilden ska förstå deras sammanhang. Många gånger tycker vi att bilden är mer sann och verkligen tydligt avbildar verkligheten som vi upplever den. Så kan det naturligtvis vara, men liksom alla andra berättelser, skildringar av verkligheten är bilden vinklad, bär på ett budskap, beror av den som tagit den, och hur den sedan läses beror naturligtvis av den som tar del av bilden, vilken kontext som vi tar del av bilden i etc.

En bild som fått mycket kritik för den berättelse som den skildrar är bilden, av en liten pojke som kommer till ett flyktingläger i Syrien (se bilden i denna artikel i The Guardian). En skrämmande bild skildra ett perspektiv av historien. I artikeln i Guardian ser vi också en annan fotografs bild och då ser vi att pojken inte är ensam, och att den historia som den första bilden berättade inte var hela berättelsen. I en bildintensiv vardag är det viktigt att vi ställer frågor kring de bilder som vi ser, att vi diskuterar bild, lär oss hantera och analysera bild, samt har förståelse för att en bild i sig inte skildrar hela historien utan bara ett perspektiv av en historia. Vi behöver lära oss läsa bild så som vi lär oss läsa text.

En källkritisk analys kräver mycket kunskaper i en multimedial kontext som den på internet och i sociala medier, det är också viktigt att komma ihåg att även om den första bilden inte är hela sanningen, så är lidandet i syriska flyktingläger lika stort.

Första hjälpen för den källkritiske på Internet! #blogg100

Källkritik är något som vi ofta pratar om när det kommer till att använda Internet. Det är en färdighet som är viktig och som alla behöver använda och många av oss behöver tänka kring hur vi värderar källor och vilka frågor som vi ska ställa.

För att hjälpa er har vi på Webbstjärnan tagit fram en ”infografik” som kan fungera som första hjälpen för den som vill och ska göra en källkritisk analys. Naturligvis är den tillgänglig under Creative Commons Erkännande – Dela lika. Fri att bearbeta, fri att sprida, ladda ner och sätta upp i klassrummet.

forsta-hjalpen-infografik

Om man vill få mer kött på bena rekommenderar jag att man laddar ner .SE:s internetguide Källkritik på Internet, som jag är författare till ;)

Vi har utgått från de frågor som vi bör ställa om källor, som vilken sorts källa det handlar, vem som står bakom den och om det är en person eller en organisation. Det är ett frågebatteri, men för att du ska göra analysen måste du ta ställning till alla svar och fundera på hur källan fungerar för den uppgift som du har att lösa.

Var Lego 1981 mer jämställt än idag?

Jag gillar lego. Jag har alltid lekt med lego. Lego var ett naturligt inslag bland de leksaker, som fanns i barnrummet. Legosklossar var så självklara att jag aldrig funderade över varför det bara fanns ”lego-gubbar”, eller varför det bara fanns motorfordon, vägar, tåg och bilar. Lego är och förblir en av mina favoritleksaker.

I debatten kring dagens legosatser förekommer en diskussion kring genus, färgsättning och design. Jag lyssnar på diskussionen, tänker och funderar på vad jag tycker. Bland argumenten finns en annonsbild på en flicka. Bilden sägs vara en del av legos kampanj för klossarna från 1981. Och den används som ett argument för att det var bättre förr. Lego, var för alla, med lego lekte alla, det behövdes inga speciella lego-satser för flickor.

Men om du stannar upp en stund och tittar på bilden, vad föreställer den? En flicka, som står leende och håller i sitt legobygge. Det skulle kunna varit jag, för jag var just en sån flicka, med ärvda jeans från min bror, med en leksakspistol i linningen och ett legobygge i handen. Med den skillnaden att jag var kortklippt och såg ut som en pojk. Flickan på bilden är i mina ögon en symbol för pojkflickan, hon visar upp resultatet av leken med leksakerna. Men jag kan ju ha fel… Hur såg flickor ut på reklamannonser 1981? Kanske såg flickor ut så som på legos reklambild, det vet jag inte.

Medan jag grunnar på det läser jag texten, vad står det för information om produkten?

Det står:

Younger children build for fun. LEGO universal building set for children ages 3 to 7 have colorful bricks, wheels and friendly lego people for lots of fun.

Older children build for realism. Lego universal building  sets for children 7-12 have more detaild pieces, like gears, rotors and treaded tires for more realistic building. One set even has a motor.

Och jag undrar igen… Var det verkligen bättre förr, eller tror vi bara det? Var Lego-setsen verkligen för alla och är annonsen ett bevis för det vi vill att den ska vara?