Kategoriarkiv: källkritik

Att förbättra en källa för att imponera på fröken!

I julhelgen har ett av barnen haft en uppgift som innebär att att hen ska arbeta med ett av Sveriges landskap. Arbetet handlar om att söka information och fakta om landskapet i fråga. En klassisk uppgift, som jag tror att alla barn fått.  I arbetet med landskapet har hen varit osäker på om hen arbetar med rätt landskap, det finns ju flera som slutar på ”land”. Och i osäkerheten kring om han arbetar med rätt uppgift, eller inte, så skrattar jag och säger till honom:

-Men om det är fel landskap, så kan vi ju bara byta namnet på Uppland mot Sörmland och sedan berättar du samma fakta som du hittat, och om läraren kommer på dig, så kan du bara säga: Äsch jag ville bara pröva dig, och se om du hängde med.

Jag är väl medveten om att barnet, som är samvetsgrann och tar sina skolarbeten på allvar aldrig skulle göra så, dvs lura klassen, fröken, eller ens drömma om att sätta läraren på plats. Så vi skrattar åt påhittet, och så berättar hen följande historia om ett annat skolarbete som hen gjort tillsammans med några klasskamrater.

DE skulle arbeta med svenska djur, och hade fått hare som arbetsområde. Du som är insatt i harar vet att i Sverige har vi har fälthare och skogshare. Men det finns även andra arter av harar, som snöskoharen, som lever i Nordamerika. Och eftersom gruppen bestod av flera elever och alla ville ha något spännande att berätta om, så valde de att även berätta om Snöskoharen, som inte tillhör den svenska faunan, alltså inte är relevant för uppgiften. Men för att få bidra och berätta om Snöskoharen så hittar de på en utbredning för den nya svenska arten snöskohare – och deras lösning på uppgiften var att snöskoharens utbredning är att den först  kom att finnas ” i Skåne och sedan i nästan hela Sverige”.

Historien om Snöskoharen och det kreativa sättet att få berätta allt om olika hararter, imponerar på mig, men samtidigt måste jag undra: Vad tänkte läraren? Reagerade hon på den nya svenska har-arten? Jag tänker att detta hade varit ett ypperligt tillfälle att prata kring källor, hur man kan hantera källor, samt vad uppgiften hade för syfte och funktion. Varför skulle de undersöka den svenska faunan, varför ingick inte Snöskoharen i uppgiften? Alla dessa frågor hade varit relevanta och intressanta att prata om.

Kan en algoritm avgöra vad som är en bra bild? Om att hamna på Explore!

Idag hamnade en av mina flickr-bilder på Explore. Explore är en lista på de femhundra ”bästa” bilder på flickr som laddats upp under det senaste dygnet.  Att hamna på den listan är lite som att få ett kvitto på att jag gjort en bild, som uppskattas av andra. Jag har hamnat på Explore förut och vet att med en placering på Explore får man gratulationer, men ibland kan man även få andra kommentarer som:

So tired of seeing legos on explore. Kinda puts the real artistic photos to shame. Hopefully my upcoming photo of a turd makes it…..just sayin

När jag läser kommentaren så inser jag att han som kommenterat tror att bilderna som hamnar på Explore väljs ut utifrån några konstnärliga ambitioner, men så är inte fallet.

Explore är en lista som skapas av en algoritm. Det jag kan se att Explore-algoritmen gillar är att du är social, kommenterar och går i dialog med andras bilder. En bild får större sannolikhet att hamna på Explore om den får många kommentarer och favoriter, helst fler än du får på en genomsnittlig bild. Sedan gillar flickr aktivitet och att du är aktiv, kommenterar samt gillar på andra kontakters bilder. I algoritmen som väljer ut bilder till Explore finns även en bias till landskap, solnedgångar, klichéer om du så vill. Min bild då?

Min bild är en bild på en kyklop, i lego, tagen i blixtljus. Varför hamnade den på Explore? Kanske för att det är en bra bild, kanske pga motljuset, pga av att den är svartvit? Kanske pga att den har lego på sig? Kanske pga att jag fick snabbt många kommentarer och favoriter… vem vet, kanske hamnade den till och med på Explore för att den är artistisk… vad vet jag. Men det jag vet är att Algoritmen som väljer ut de 500 – bästa? bilderna som laddats upp det senaste dygnet, valde min bild… och det är alltid skoj.

Skulle du känna igen mig – afk?

Jag var i Ystad i veckan för att föreläsa. Innan föreläsningen kastar sig en kvinna fram för att hälsa. Glatt säger hon:

– Hej, jag ska kasta mig över dig, för jag följer dig lite här och var och sedan presenterar hon sig. Jag känner igen hennes ansikte, har sett det någonstans, osäker på var, men ler och tänker: ”Vi känner visst varandra.”.

Jag lyckas inte placera hennes ansikte, men inser på vägen hem från Ystad att vi känner varandra från twitter och hennes avatar har sprungit förbi min ett antal gånger, en viss igenkänning, samma men ändå inte.

Frågan kommer upp igen via en kontakt på flickr som skriver:

Ibland när jag har tittat på dina självporträtt så undrar jag om jag skulle känna igen dig om jag såg dig.

Känner vi igen dem, som vi ser flimra förbi på bild på Internet? Vilka av våra vänner/följare/kontakter skulle vi känna igen? För att svara på frågan som Margareta ställer: skulle hon känna igen mig? Kanske, kanske inte. Det beror sig på, ibland känner vi igen människor vi sett flimra förbi på nätet, ibland inte. Ibland känner vi igen dem vi sett på TV, ibland inte. Ibland känner vi igen någon från tidningen, för det mesta inte.

Det vi måste ha i åtanke är att bilder är bilder, vare sig mer eller mindre. Ibland gör dessa bilder oss rättvisa, ibland inte. En bild är en bild.

Film som leker med perspektiv – en utgångspunkt för att prata källkritik

Hur lär vi oss att titta kritiskt på bilder? Eller fotografier? Jag tror att ett sätt att lära sig är genom att få kunskap, får förståelse för hur bilder skapas. Genom att själva göra bilder, genom att titta på andras bilder prata om hur de gör och inte gör samt varför och vilken effekt de vill uppnå.

I det lilla klippet nedan kan man tydligt se hur en bild kan ge en felaktig bild av verkligheten och hur perspektiv ljuger om tingens stolek och att kameran, perspektivet, linsen och fotografens syfte styr hur vi ser på bilden.

Tänker att filmen kan vara användbar för andra än bara de som är fotografiskt intresserade utan även de som vill titta kritiskt på hur verkligheten skildras.

Källkritik och Internet – hur gör man?

I nedanstående TED-talk framgår det tydligt svårigheterna med källkritik på Internet. Markham Nolan beskriver tydligt svårigheterna när han säger:

By the end of this talk, there will be 864 more hours of video on YouTube and 2.5 million more photos on Facebook and Instagram. So how do we sort through the deluge?

Mängden information i sociala medier är enorm, men hur går man tillväga för att skilja fiktion från fakta? Han beskriver och tydliggör hur ett källkritiskt arbete kan gå till. Viktigt att söka efter källan. Att de är ett kolloborativt arbete, som sker i grupp, genom att jämföra, genom att söka kunskap, genom att ställa frågor, genom att vara nyfiken.

Du kan hitta mer information om de historier som Markham pratar om på Storyful. Historien om Florida Fireball finns även där med en länk till Youtube-klippet, med stormen i Florida. Det kan vara ett användbart tips i undervisningen kring hur arbetet med källkritik går till.

Jag gillar slutet på TED-talket där algoritmerna ställs mot sanningen…

“Algorithms are rules; they’re binary. [But] truth is never binary. Truth is a value.”

Det vi fördömer idag – ett mästerverk imorgon?

The Poems of Ossian by wrote CC (by, nc)

Ossians sånger har en speciell plats bland romantikerna. Det är en höjdpunkt. Berättelsen med de populära namnen som Oscar, Ossian. Samt hur verket tog sin samtid med storm. Ett romantiskt mästerverk, högtravande i sin stil, överlastat med känslor och utrop. Jag njuter vid tanken. Inser att jag alltid har tilltalas av det extrema, att få ge uttryck för mycket känslor, kanske lite för mycket, men det var tidens stil och ideal.

En extra viktig krydda i berättelsen om Ossians sånger är utgivarfiktionen att Macpherson påstod att hans litterära verk hade sitt ursprung i traditionella keltiska sånger, vilket visade sig vara falskt. Men vi vill gärna att det fantastiska ska vara sant. Idag skulle vi prata om bristen på källkritik. Macpherson fick kritik för utgett sitt diktverk för att vara något som det egentligen inte var. Idag är det en del av litteraturhistorien.

Historien får mig att tänka på Terje Hellesø och hans skapade naturbilder, samma och ändå inte, men kanske kommer framtiden se annorlunda på hans bilder…

Tre tips, till din undervisning på måndag

Jag älskar lärare, har alltid gjort och hoppas att jag alltid ska göra. Det är något magiskt med lärare. De är alltid på jakt efter nya saker som de kan göra i sin undervisning. Alltid på jakt efter nya idéer, nya infallsvinklar, nya sätt att engagera sina elever på. Det är en av de saker som jag älskar med lärare.

Jag älskar också att de kan så mycket, att de kan förklara saker, vill förmedla saker, vill att jag ska förstå. Jag älskar lärarrösten, den eftertänksamma pedagogiska rösten på någon som vill att jag ska förstå.

Jag fick en förfrågan om att föreläsa för en grupp lärare med uppmaningen: Ta med tre saker som vi kan använda och göra i klassrummet redan på måndag, när vi träffar våra elever.

Oj, vilken utmaning! Det är lite som att själv starta en termin, vad ska jag inleda min undervisning med? Hur ska jag få eleverna att känna att det här kommer att bli en spännande termin, men min tanke är också att övningar som man gör ska leda till något, till en eftertanke, till en insikt och då räcker det inte med att bara ha en ingångsättare, utan den ska också följas upp och ge ett mervärde.

Mina tips blir idag följande:

1. Prata om teknikens möjligheter och våra begränsningar: En enkel utgångspunkt skulle följande YouTube-film (en klassiker som jag rekommenderat förr) kunna vara.

Naturligtvis måste man prata om detta är möjligt eller inte. Jag som har begränsade kunskaper i fysik, kan inte säga om det är möjligt att genomföra det hopp som göra på filmen, eller inte. Men jag tittar naturligtvis på andra saker, som vem som är avsändaren och om det är sant eller inte. Vilka kunskaper behöver jag för att kunna avgöra om detta YouTube-klipp är vad det utger sig för att vara?

2. Diskutera: Begreppen plagiat, ”copy-paste”, erkännande, citat, referat. Jag tror att det många gånger är lättare att prata om citat, referat, erkännande om man utgår från exempel som ligger nära eleverna, eller dig själv. Prata om hur lätt det är att kopiera, ”låna” andras texter, bilder och vad det innebär att utge sig för att ha gjort något som någon annan skapat…

-Utgå från Wikipedia. Hur gör man på Wikipedia? Hur refererar de till källor, till referenser? Om och när citerar de källor? Titta på artikeln som handlar om din stad, by, skola eller något som du känner till. Hur gör Nationalencyklopedin? Hur vill du att dina elever ska göra? Hur gör du som lärare? Hur refererar du till dina källor?

– Eller ta upp och diskutera exempel från populär-kulturen, som Coltings bok 60 years later: Coming through the rye som är en fortsättning på Salingers Catcher in the Rye, som stoppades för att den ansågs vara plagiat av Catcher in the Rye. Jag undrar ofta om  samma sak skulle kunna ha hänt med romanen romanen För Lydia, som Gun Britt Sundström på 70-talet med utgångspunkt från Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken.

– Eller för all del utgå från mina bilder. Får jag/du/vi fotografera och skapa bilder av Stormtroopers, publicera och sprida dem på Internet? Eller måste jag erkänna George Lukas, varje gång? Eller måste jag ha hans tillstånd? Är det ett plagiat, är det ett intrång eller inte, är det en bearbetning av hans verk, eller skapar jag något eget?

3. Prata om vilket innehåll som finns på webben – vem/vilka som skapar innehåll

-Googla skolans namn och se vilka länkar ni får upp, vilka är det som skapar innehållet och hur hittar vi det? Diskutera hur Google, fungerar? Vem som skapar innehållet samt i vilken ordning det presenteras, spelar det roll för vårt sätt att se på vår verklighet?

-Prata om varför Wikipedia-artikeln om För Lydia bara är tre rader (idag och jag referat till den med en permanent länk) medan den om Den allvarsamma leken består av åtta rader, och rubriker som kuriosa där Sundströms roman nämns 😉

4. Skapa skolarbete på Internet .

Utnyttja Webbstjärnans erbjudande om att får en egen webbplats där ni kan publicera ert skolarbete, eller använd Wikipedia som plattform för att skapa en artikel kring skolarbetet, ni kommer att stöta på frågeställningar som rör allt från innehåll och hur man strukturerar det, till hur ens innehåll blir hittat till vilket innehåll man får publicera och sprida

5. Skriv en text om dig själv och din sommar genom att göra en skrämdump av din profilsida på Facebook och stryk över de ord, bilder som inte fångar den känsla som du vill förmedla kring din sommar. Vad säger det du delar-gillar-rekommenderar-kommenterar på Facebook om din sommar? Om dig själv? Låt dina elever fundera och ta ställning. Idéen kommer från TED-talk.

 

Hur fotograferas en hamburgare? – En film värd att diskutera #källkritik


Jag vet inte om du tog del av den här filmen när den delades i olika sociala medier, så som facebook, reddit och twitter. Jag tog del av den inte för att jag var intresserad av McDonalds utan för att jag är intresserad av foto. Den presenterades som en film om hur McDonalds hamburgare blir fotograferade. Okritiskt tittade jag igenom den, för att en stund senare säga, men är verkligen syftet med filmen att visa hur bilden skapas?

Nja, det kändes snarare som det var en film för att presentera och sälja på mig McDonalds produkter, att jag skulle få insikt om att de inte ljuger om hur tilltalande deras produkt är, utan att det endast är ett arrangemang för kameran, resultatet av skickliga fotografer. Det är ren konsumentupplysning?

Men det är kanske sant att ”allt kan säljas med mördande reklam”

Avsändaren är McDonalds och syftet med filmen är att ge en bra bild av McDonalds. Det är ren marknadsföring, sedan sprids det genom Youtube-som en film om hur en bild för McDonalds skapas, och då kan man i bästa fall få fler grupper att dela filmen, sprida den, som något annat, som den inte är.

I sig ett ganska harmlöst exempel, och med en tydlig avsändare. Lätt att prata om, fundera kring, ställa frågor kring: som hur information sprids, vem som delar vad? Varför filmer som den här sprids, och med vilket syfte? Jag tog del av filmen med ett syfte för ögonen, och tycker mig se något annat, någon annan ser något annat.

 

Källkritik på Internet – en ny Internetguide

Den är ute!!!! #ftw
Du kan läsa den online!
Du kan beställa den!
Du kan ladda ner den!
Du kan bearbeta den (texten är under CC (by))!
Du kanske kan lära dig lite genom att läsa den.
Du kan göra övningar i källkritik på Webbstjärnan (för skolan).
Du kan dessutom ladda ner övningar kopplade till guiden skapade speciellt för lärare som vill arbeta med källkritik i skolan.

Läs min guide Källkritik på Internet.

Wikipedia – skolans främsta sociala medium!

Jag behöver bara säga det, använd Wikipedia mer i skolan, vilken resurs. Undersök källan, webblatsen, grotta in er i den. Den är fri att bearbeta, fri att sprida, fri att bygga vidare på.

Jag fick nedanstående infografic i min mejlbox och när jag tittar på den slås jag av några korta fakta som är intressanta.

-studenter använder wikipedia mer än bibliotek…
-99% hamnar på top tio i Googles-page-rank (spännande och intressant, Google + wikipedia = <3 )
– att det fortfarande är så många lärare som förbjuder Wikipedia (73%)…
– wikipedianerna är män (varför?)

Men coolast är att källorna är angiva, lycka, transparens så nu kan jag kolla om det stämmer, vilka källor de använder för att presentera sin världsbild och det kan du också.

Men mitt råd till alla lärare är använd Wikipedia i skolan, lär genom och av Wikipedia, som källa som verktyg för att skapa en källa, för att skapa fakta, för att förstå CC-licenserna, för att samarbeta, för att hitta fakta, för att hantera källor, etc. Men sluta inte där: utan granska Wikipedias världsbild, sajtens värderingar, stämmer de överens med hur sajten byggs upp, fungerar wikipedia på samma sätt i olika språkversioner? Det finns så mycket man kan djupdyka ner i när det kommer till WIkipedia, så gör det och gör det tillsammans med era elever.

Wikipedia
Via: Open-Site.org