Kategoriarkiv: kolla källan

Avtal, barn, integritet och Facebook

Jag tycker att det är svårt med all juridik. Det är svårt att kunna och förstå allt och på nätet känns det om något än krångligare. Alla dessa avtal som vi ska skriva under. Allt som vi ska ha koll på, allt vi ska tänka på och helst innan. Allt som jag ska förstå, skrivet på ett sätt som jag inte riktigt har koll på, men avtal som är skrivna för att min, eller för företagens skull.

Jag ska läsa i förväg innan det händer något, innan jag gör något dumt, eller jag tabbar till det. När jag tänker på allt det där som jag ska tänka på innan, så inser jag snart, att det är lättare att låta bli, leva safe, och hålla sig till sin lärobok, till sitt
”klassrum”, men så vaknar väpnaren i mig, kämpen och jag tänker, vi måste ju våga, vilja vara de som vill gå före, som vågar pröva för hur ska det annars gå?

Vad säger vi annars?

Jag tycker att det är viktigt att vi i skolan faktiskt inte blundar för den verklighet som är vår och våra ungdomar eller våra barns, eller elever för all del. Det krävs dock kunskap och stöd för att lärare i skolan ska våga gå före, stöd och vi behöver hjälpa varandra. Igår postade jag ett inlägg om avtal och Creative Commons. Slutsatsen var väl i korthet att ett beslut om att licensiera sina eller att låta elever licensiera sina verk kräver kunskap, bland annat om att barn inte får ingå avtal, utan föräldrars tillstånd innan de är 16 år.
Frågan fick mig att fundera kring Facebook, och de avtal som vi ingår med Facebook när man blir ”medlem” användare av Facebook. Om jag har förstått det rätt kan man skaffa sig ett konto från det att man är 13 år, men hur ser då avtalet ut? I mitt sökande efter svar hittar jag en artikel från Affärsvärlden som heter Trasslig juridik i sociala nätverk. En spännande artikel där Affärsvärlden låtit professorn i juridik Hans Rosen gå igenom avtalet som vi signerar för att bli medlemmar i Facebook. Följande sanningar angående upphovsrätt och Facebook och mig som användare får man ta del av i artikeln:

Affärsvärlden har även pratat med Jan Fredriksson, talesperson för Facebook i Norden, som inte har några invändningar mot de tolkningar Jan Rosén gör av avtalet.

Upphovsrätt är en form av äganderätt. Allt som sker på Facebook skyddas av upphovsrätten. Men upphovsrätten är till stora delar dispositiv, vilket innebär att den går överlåta och avtala bort. Varje användare som går med i forumet delar med sig av sin upphovsrätt till Facebook. Alla användare går även med på att låta
Facebook, i kommersiellt syfte, samla information om deras beteende.

- Man ger verkligen Facebook ett mandat att i princip gör vad de vill med informationen. Det enda sättet att komma bort från det är att radera det man laddat upp, säger Jan Rosén.

Jan Fredriksson håller med.

- Är man väldigt orolig och tror att Facebook har någon baktanke då kanske det inte är rätt forum att
vara i. Men Facebook är väldigt öppna med vad de gör med materialet och kommer att fortsätta att vara det.

Man vet att det är viktigt för användarna att ha kontroll över sin information, säger Jan
Fredriksson.

Men om det är så att Facebook har rätt att använda mitt upphovsrättsligt skyddad material som jag
laddar upp på sajten, hur är det då med barn? I slutet av artikeln berörs frågan:

De som kan ha svårast att förstå den affärsförbindelse man ingår när man går med i Facebook
är barnen. För att vistas på forumet måste man vara minst 13 år.

- Avtalet är inte helt oviktigt till sitt innehåll. Det handlar mycket om integritet och privatliv. Jag tycker att det är problematiskt att man träffar sådana här avtal med minderåriga, det vill säga barn, säger Jan Rosén. Enligt svensk lag kan inte en 13-åring ingå en rättshandling för egen räkning. Inte ens namn och bild får förekomma i kommersiella sammanhang utan upphovsmannens medgivande.

Även frågan hur Facebook lagrar personuppgifter och om detta överensstämmer med Personuppgiftslagen är problematisk ur ett svenskt perspektiv. Men alla dessa invändningar saknar relevans. För om det är något i avtalet som är tydligt, så är att det att alIa eventuella tvister med Facebook sker i USA och att det är
amerikansk lag som gäller.

- En svensk Facebook-användare kan inte luta sig mot svensk rätt. Det enda man som användare kan göra är
att backa ut, säger Jan Rosén

Ja, det finns mycket att tänka på, och det lilla som jag saxat ur artikeln är bara det lilla, läs även om dina små cookiesar som Facebook glatt får ta del av och använda och varför? Det blir så himla tydligt så himla klart:

Jan Fredriksson bekräftar att Facebook kan ta del av allt som sker på sajten, men menar att intentionerna är goda. – Det är för att ge användarna en så bra upplevelse som möjligt, säger han och syftar på den riktade reklam som dyker upp på varje användares skärm.

Ja, det är inte lätt livet online, men det är en realitet som vi måste hantera och relatera till. Det går inte att bara stoppa huvudet i sanden, eller gömma sig bakom traditioner eller kadern.

för att vara säker behövs en annan källa

Jag håller på att skriva om elever (minderåriga) och avtal i förhållande till Creative Commons, eftersom frågor droppar in. Jag tänker att jag måste kunna hitta källorna, de juridiska källorna på nätet och hamnar på regeringskansliets rättsdatabaser.

Jag söker och då möts jag av följande brasklapp:

Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagorna till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Nu förstår jag varför jag inte ska lita på källor på nätet, tack! Det är lite som att hamna på WikiPedia som skriver om sig själv som källa (se under rubriken kritik):

Wikipedia ber användarna att verifiera innehållet genom att uppge och kontrollera källor. Dessa kan i praktiken vara bloggar, och ibland kan det visa sig att en artikel på Wikipedia verifieras genom att innehållet kontrolleras mot en källa, som i sin tur har använt Wikipedia som källa utan att uppge detta.

Frågan är bara vem, vilka gör detta? Men uppmaningen är bra!

Kolla källan – Så stor är den afrikanska kontinenten!

Vår bild av Afrika är ett spännande ämne. Jag har egentligen aldrig fått en bild av hur stor den afrikanska kontinenten är tills BrianKotts via twitter delade med sig av den här bilden:

Jag bara säger jämför kartan (ovan) med den som vi vanligtvis tittar på, inte ser det ut som att Kina, Indien, USA, Frankrike, Spanien, Italien, Tyskland, Storbritannien, Japan och östeuropa alla får plats på den afrikanska kontinenten. Fast det beror väl på att den karta som vi brukar titta på i skolan vilar på en västeuropeisk världsbild, eller?

Kartan på Afrika som kontinent kan bli en spännande utgångspunkt för ett samtal om vår karta och den världsbild som den förmedlar.

Fast enligt Måns ska Afrika visst vara såhär stort

Tack Måns :)

Ett favoritexempel (igen) för att diskutera källkritik

I Webbstjärnans fd blogg Stjärnkikarna, finns många guldkorn, många tips och idéer för att eftersom syftet med bloggen var att kika efter de webbstjärnor som tävlingen skapar. Vi på Webbstjärnan vet att det i skolan finns massor med stjärnor, elever och lärare som genom vår tävling lär sig mer om webben, webbpublicering, om källor, källkritik, upphovsrätt, licenser och annat som följer med ett aktivt arbete på webben.

Jag var en av skribenterna på bloggen och ett perspektiv som jag ibland lyfte var just källor och källkritik. Ett av de inläggen som flera efterfrågar, har svårt att hitta är det som handlar om det här klippet. Jag har skrivit om det tidigare, men vi kör ännu en repris för dig @kringlan, och för alla er som kanske inte sett klippet. Det är fantastiskt. Njut och fundera kring avsändare, syfte och vad avsändaren vill uppnå.

Vad är sant, vad är falskt? Vem kan man lita på? Är frågor som vi som befinner oss på nätet alltid måste fundera kring. Det är frågor som vi vill att våra elever också ska fundera kring, men hur gör man?

Den här youtubeklippet ”Slip and Fly – Amazing Waterslide Jump!” tycks vara en amatörvideo.

Men är det på riktigt, eller inte? Diskussionen på Youtube handlar om filmklippet är ”fake” eller inte.

Kanske är det äkta? Enligt de uppgifter, som jag kan hitta på youtube, så är den som lagt upp filmen en person vid namn Jon, 43 år och boende i USA. Så klippet kanske är på riktigt, en filminspelning om ett fantastiskt hopp med hjälp av en hemmabyggd vattenruschkana. Vad ska jag tro?

Nej, enligt Hoax Slayer, är denna video ”fake” och en del en annonskampanj för Microsoft. De har dessutom en länk till en sajt om tydligt har Microsoft som avsändare, alltså anser de bevisat att denna video är en del av en annonskampanj.

Men vilka är Hoax Slayer och varför ska jag lita på dem? De själva säger att de arbetar för att göra internet säkrare, genom att avslöja bedrägerierna och trixen på nätet, men hur vet jag det? Var tar frågorna slut och vem kan man lita på?

Hur får vi våra elever att bli mer medvetna om att allt som finns på nätet är inte sant, är inte att lita på? Det enkla svaret är källkritik, mer om hur du arbetar med källkritik på nätet finns på Skolverkets sajt Kolla Källan. Kolla källans råd och tips om hur du kan arbeta med källkritik kommer alltid till användning.

Men frågan kvarstå, vem är avsändaren, vad är sant, vad är inte sant? Vem kan man lita på?

Kolla in det här klippet.

Jag bör också ange vilka mina källor är, så vill jag varmt tacka Ralf LöbelModerna Filmer, för länken om en ”snackis”. Tack Ralf!

PowerPoint, Google och andra varumärken

Det är spännande med dessa varumärken som är så självklara att vi pratar om varumärket som en central färdighet, en kunskap ta till exempel PowerPoint, ett presentationsprogram, så självklart att vi pratar om att eleverna ska lära sig PowerPoint, inte presentationsteknik, retorik, föredrag utan de lär sig PowerPoint.

Ett annat sådant är exempel är Google som dagens inlägg Diskutera hur Google fungerar på Kolla Källans idélåda handlar om. Google är ett affärsimperium som lyckats bli en självklar del av språket, deras varumärke är mer än bara ett förtagsnamn, det är ett aktivt verb, för att söka på internet vi googlar friskt. Många pratar dessutom om att de delar Google dok:s, skapar Google groups etc. Allt kopplat till varumärket Google.

Ett varumärke, bli en tjänst så naturlig att vi inte en reflekterar över att det är ett varumärken, det är spännande. Man kan till och med säja in ett helt seminarium på bokmässan bara på titeln Google och framtiden. Det om något är väl ett symtom på hur självklara Google är i vår vardag.

Just nu sitter jag på tåget för att ta mig ner till Göteborg för att som skribent för Kolla Källans följa seminariet Google och framtiden, ett seminarium arrangerat av Bok och bibliotekmässan. Seminariet har fokus på Googles projekt att digitalisera världslitteraturen, genom Google books, och hur det påverkar upphovsrätten.

Digitaliseringens konsekvenser för upphovsrätten och hela samhället blir allt mer uppenbara och påverkar oss alla som konsumenter och medborgare. Kultursektorn och bokbranschen står inför stora möjligheter och utmaningar – och upphovsrättsfrågorna är hetare än någonsin.

Det ska bli grymt spännande att följa seminariet och sedan få skriva om det.

En liten uppdatering om Kolla Källans blogg

Jag bloggar varje vecka för Kolla Källan idélåda, i våras hade jag lagt till med en god vana att varje vecka göra en liten puyff för de inläggen, det har nu i höst liksom bara fallit bort, så det blir en liten lista över vad jag skrivit på Kolla Källan så här långt.

Idag handlar inlägget om Plagiat och om hur vi kan hantera plagiat, min erfarenhet är att det handlar om synsätt, information och krav. Det är inte alltid våra elever är medvetna om att det är plagiat, trots att det är helt uppenbart för oss.

Förra veckan handlade inlägget om Källkritik på Twitter, om olika kontotyper som gör det möjligt att ha större tilltro till att en kändis faktiskt twittrar i sitt eget namn, och att det inte är någon annan som twittrar. Jag har dock inte hittat några svenska verified accounts, men det kanske ni känner till.

Veckan innan det så skrev jag om upphovsrätten och elever. Att deras arbeten såväl som andras arbeten skyddas av upphovsrätten. Viktigt att tänka på, och berätta för eleverna. Att det inte bara handlar om att de har skyldigheter gentemot andras verk andra har skyldigheter gentemot elevernas också.

Veckan därföre skrev jag om familjebloggar och bildpublicering på barn, en fråga om integritet som vi kan belysa med eleverna.

Sedan har jag skrivit om bildsökande, hur vi behöver hjälpa och vägleda våra elever för att de ska hitta bilder på nätet, som de får använda.

Jag hoppas att de kommer till användning för dig och dina elever, så ska jag försöka komma tillbaka till min goda vana och puffa för inläggen varje vecka.

Jag har adopterat en Wikipedia artikel

Jag har haft en underbar lunch tillsammans med Per Falk idag, och han berättade om det projekt som han ska ha tillsammans med sin nya klass. Alla elever ska få adoptera en Wikipedia artikel, och tänk viken bra idé, rent ut sagt en grym idé. Då jag inte har någon undervisning det här läsåret så tänkte jag att jag hänger på och adopterar också en wikipedia artikel som en liten satellit till Pers klass, och följa den.

När resan är slut ska jag skriva en krönika utifrån artikelns perspektiv om livet på Wikipedia, vad händer under den tid då jag är artikelns beskyddare…

Nu när jag sitter här på kvällen och ska fundera kring vilken artikel jag ska adoptera om jag ska välja utifrån intresse eller kunskap. Ska jag välja en artikel som uppdateras ofta som diskuteras livligt, som är låst av en administratör eller inte? Hur mycket arbete innebär det att adoptera en artikel, och hur ofta måste jag titta till mitt skötebarn?

När jag sitter och funderar kommer jag fram till flera alternativa val:

  • ta en slumpartikel (låt slumpen välja)
  • ta en artikel som inte redigeras så ofta …
  • ta Creative Commons artikeln, där hör ditt hjärta hemma
  • ta en artikel vilken jag vill bättra på genom mitt brinnande intresse för frågan
  • ta Enskilda Gymnasiet, den är liksom ändå redan din artikel

I valet och kvalet så föll jag ändå för Enskilda Gymnasiets artikel, det är en fattig artikel som jag tillsammans med mina kollegor borde kunna bättra på. Samtidigt har skolan en viktig plats i min passion till Wikipedia. Så härmed har artikeln för Enskilda Gymnasiet blivit adopterad av mig. I hemlighet har jag adopterat en annan artikel också, mest för att jag vill lära mig ett och annat om bilder och bildpublicering i Wikipedia, men om den får jag berätta mer senare. Nu ska jag dokumentera det som skett bakom ridån, och ändå inte på min nyligen adopterade artikel.

Du, kan väl också adoptera en artikel, Wikipedia behöver inte bara de som använder källan utan även de som tar hand om och sköter om de, du kan väl liksom jag bli förälder till en Wikipedia-artikel under en tid. Vem vet det kanske är skoj…

Häng på vet, ja!

Sökes! Fler svenska museer som använder Creative Commons

Till Kolla Källans Wiki vill vi ha en lista över svenska museer som har material:

  • bilder,
  • ljud,
  • filmer

som finns tillgängligt digitalt och som är licensierat under Creative Commons. Alltså bra intressant material som tillhör det svenska kulturarvet som vi i skolan kan använda för att lära elever Creative Commons eller som vi, lärare/elever i skolan, kan använda fritt för att de ligger är licensierade under Creative Commons.

Jag och Hanna (@hannabiblio) har påbörjat listan och än är den blygsam men med din hjälp kan den nog bli fyllig och omfattande. Den ser ut så här och länkarna går till de platser som museerna/arkiven/biblioteken valt att publicera bilderna under CC:

Så om du känner till fler museer, arkiv, bibliotek (svenska) som har material som är digitaliserat och som är digitaliserat snälla berätta i kommentarsfältet, gärna med en länk, så lägger jag till dem.

Internet, Dantes inferno och Creative Commons

Jag läser Mathias Klangs blogg Techrisk regelbundet, rekommenderar den för läsning! Häromdagen publicerade han ett inlägg som jag verkligen skulle velat skriva eller åtminstone fått publicera här! Jag är lite avis, jag erkänner!

Men eftersom Mathias blogg är licensierad under en Creative Commons licens:

Creative Commons licensen innebär att Mathias Klang har valt att låta mig eller dig för den delen få använda hans texter, bilder eller det material som han skapar fritt så länge jag följer de villkor som han har sagt att att han vill att hans verk ska spridas, bearbetas, kopieras vidare i. Visst är det fiffigt.

Men vad betyder det egentligen, kan man fråga sig? VAD får jag göra, eller snarare vad får jag inte göra med Mathias verk? Vad betyder villkoren? Vad betyder Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika?

  • Villkoret Erkännande betyder att jag måste erkänna att det är Mathias Klang som skapat verket. Enligt Creative Commons bör jag göra enligt god sed, dvs såsom vi vanligtvis gör källhänvisningar:
    • jag bör ange upphovsmannens namn,
    • verkets titel och
    • sedan bör jag om möjligt länka tillbaka till Mathias blogg, där verket ursprungligen publicerades.
  • Villkoret IckeKommersiell innebär att jag får inte ta betalt, eller tjäna pengar på verket. Om jag vill använda Mathias verk kommersiellt måste fråga honom om tillstånd. Jag tjänar inte en spänn på min blogg, så det är inget problem.
  • Villkoret DelaLika innebär kort och gott att om jag i min tur sprider, publicerar, återger, delar, bearbetar Mathias verk så ska jag göra det på samma sätt som Mathias, nämligen med en Creative Commons licens, vilket jag naturligtvis gör :)

Som skapare ger Mathias mig som användare av hans verk mycket friheter, och jag behöver inte ens fråga honom om lov. Men det är en grej till som jag måste göra för att inte kränka Mathias upphovsrätt, jag måste enligt Creative Commons också ange licensen och sedan länka tillbaka till licenstexten.

Så jag har frihet att använda Mathias verk som ligger under Creative Commons men har ett ansvar för att:

  • berätta vem som skapat verket
  • följa de villkor som upphovsmannen satt upp
  • ange licensen och om möjligt länka till licenstexterna

___

Inlägget som jag kommer att återpublicera är i stort sett bara en parafras över Dantes inferno, fast för internet. Äsch läs och kolla själva…

Dantes internet

Dantes inferno är en fantastisk skapelse där han placerade sina fiender och diverse människor han ogillade i olika nivåer av helvete – med diverse groteska straff. Om Dante hade varit online idag så…

(via Neatorama)

Skrivet av Mathias Klang publicerat på Techrisk under CC (by, nc, sa)

Sedan var jag tvungen bara för att se och kolla var bilden kom ifrån, och om den möjligtvis också var licensierad under Creative Commons och då hamnade jag i en kedja av inlägg som publicerat samma bild… hur spännande som helst kolla själva:

Techrisk-Neatorama-GearFuse-Forevergeek här slutar kedjan, eller kanske inte… Darcie de Cuba på ForEvergeek skriver:

”Dante’s Internet is one of the coolest thing I’ve come across recently, combining my love for literature with internet. Someone should make a poster of it.”

… men ingen Creative Commons ? så jag undrar jag…

Källkritik kring Pepsi, Coca-Cola och två inlägg

Återigen tisdag och idag avslutar jag vårterminens inlägg med ett inlägg om Källkritik, ett inlägg om en utgångspunkt för ett källkritiskt samtal. Och det är en bild över två kända varumärken märken. Ett litet smakprov från inlägget som handlar om trovärdighet samt hur man skapar det i ett blogginlägg:

Frågan som naturligtvis uppkommer är varför ska vi tro mer på den senare bloggens bild än den förras? Och det är en fråga som vi naturligtvis också måste diskutera. Vad skapar trovärdighet? Vad ska vi tro på och vilken historia är mest trovärdig samt varför?

Läs resten av inlägget Källkritik utifrån en bild på bloggen

Sedan vill jag passa på att berätta att Kolla Källans idélåda tar sommarlov och öppnar för hösten igen vecka 32.

TIll er som vill botanisera i källkritik kanske min presentation från gårdagen i Kungsbacka vara lite förströelse…

Kolla Källans idélådas redaktör säger i vilket fall som helst njut av sommaren…