Kategoriarkiv: kolla källan

Svenskämnet och källkritik på Kolla Källan

På Kolla Källan har de just en en serie artiklar om Källkritik i ämnet svenska skrivna av Filippa Mannerheim. Jag läste just igenom den första, Källkritik ett självklart perspektiv i svenskundervisningen, som handlar om hennes egen undervisning och tänker vilken underbar uppgift läs bara här:

En mer skojfrisk, men kanske också nyttig (?) lektionsövning jag gjorde en gång var att jag själv saxade stora delar ur mina elevers textanalyser: sju rader från Mia, åtta rader från Olle och tio rader från Erik och utifrån dessa byggde ihop min alldeles ”egna” analys som jag sedan glatt läste upp för klassen och sa att jag själv hade skrivit. Här blev det verkligen inga gråzonsdiskussioner om att ”visst kan man ta från andras texter men bara litet grand”. Mina elever var stenhårda. Detta var STÖLD! Hur kunde jag? Så nedrigt av mig att hävda att det var min egen text när det bara var hopplock från deras som de arbetat så hårt med under flera veckors tid! Källhänvisning tack, kära fröken!

När jag läser om Filippas lilla övning så ser jag henne framför mig med all energi och all lust, med ett litet finurligt leende på läpparna.

Nästa artikel handlar om det möten som Filippa haft med mig och Anne Marie Körling. Hon har nämligen intervjuat oss om hur vi arbetar med källkritik i ämnet svenska, ett litet smakprov även från artikeln Vem har skrivit texten? När och varför? få bli följande citat, som jag tycker fångar förklaringen till att jag ifrågasätta allt:

— Vilka källkritiska uppgifter kan du jobba med som svensklärare?

Varken Anne-Marie Körling eller Kristina Alexanderson förstår frågan. För dem båda är det självklart att källkritik inte handlar om separata moment eller specifika ämnesuppgifter utan mer om ett genomgående perspektiv som genomsyrar allt de gör i klassrummet.

— För mig personligen är det naturligt att ifrågasätta allt. Det har att göra med att jag har en sådan livlig fantasi. Allt blir så väldigt fort sant för mig och då måste jag granska och fundera över det mesta, säger Kristina Alexanderson och skrattar.

Det är en otroligt trevlig artikel om hur mig och Anne-Marie och vårt arbete med källkritik i svenskundervisningen. Läs den också!

Niklas Karlsson och Diigo i idélådan på Kolla Källan

Jag har fått lyckan att intervjua Niklas Karlsson för ett inlägg i Kolla Källans idélåda, och han sa så mycket spännande saker att jag bara vill skriva inlägg på inlägg om honom och hans arbete. Det kommer att bli en liten serie om Niklas här på min blogg, lite mer intervjumaterial imorgon…

Idag berättar han in intervjun på Kolla Källan om sitt arbete med Diigo och sociala bokmärken. Det finns massor som jag bara vill citera, men ni får bara en teaser här sedan får ni som vanligt läsa inlägget på Kolla Källan. Så här beskriver Niklas målet med sitt arbete att skapa en gemensam kunskapsbank med hjälp av sociala bokmärken i Diigo

Mitt mål, fortsätter Niklas, är att jag vill att vi utgår från den information som elever och lärare tillsammans möter och att elever inte enbart ska möta den information som lärare presenterar eller har valt ut genom att välja lärobok.

Läs om hans arbete, och svara på hans uppmaning om att samarbeta kring kunskapande och sociala medier!

Källkritik på twitter är svårt, men vi hjälps åt

Det var här om kvällen, Ship to Gaza var den stora frågan, den stora nyheten på Twitter, på radion, på TV:n i tidningarna. Jag följde de nyheter som kom via twitter och via etermedierna. Satt och skrev på ett inlägg för Kolla Källan när jag såg att @KajsaHartig Retweetade (RT) något som @kunglhovstat twittrat ut.

För er som inte twittrar, lite formalia att retweeta något, är att skicka ut samma meddelande (tweet) som någon annan skrivit, fast ut i mitt följe, så att de som inte följer den personen kan läsa det som han/hon skrivit. Min analys av det som retweetas på twitter är att:

  • twittrare retweetar något de gillar,
  • något som de vill kommentera,
  • något som de vill att andra ska veta om.

Eftersom jag respekterar och lyssnar på @KajsaHartig så var det naturligt för mig att uppmärksamma tweeten, eller snarare retweeten som handlade om det kommande kungabröllopet och jag såg att avsändare var @kunglighovstat:

@kajsahartig”Politik? RT Alla pengar från försäljningen av folkets lysningspresent till Kronprinsesparet kommer gå till #ShiptoGaza #swedding

men eftersom jag inte följer det som har med bröllopet att göra så reflekterade jag inte över tweeten, mer än att jag fick upp ögonen för att Kajsa antingen var rojalist eller inte. Vilket jag nog fundera mer på än vem som ursprungligen var avsändaren. Redan här borde jag naturligtvis insett det, men ja, ni vet hur det är. Det är inte min grej det där med bröllop, och kungar så jag reagerade först när @KajsaHartig kommer med tweeten:

@kajsahartig Hoppla det luktar fejk, fejk, fejk @kunglhovstat

Då insåg jag att här fanns en idé, en start till att faktiskt fundera kring hur jag ska kunna närma mig en bra källkritisk diskussion när det kommer till twitter (som jag lär återkomma till på Kolla Källan). Kajsa och jag kom att ha ett twittersamtal om vikten att lyfta frågan, om att jag borde dokumentera och följa upp, och jag gjorde naturligtvis så, fastnade mest för den här tweeten, avsändaren är @kunglhovstat


Än en gång så fick det mig att inse att det är viktigt för oss att vara källkritiska och att vara kritiska mot avsändarna i alla medier, sociala såväl som traditionella.På twitter vet jag väldigt lite om avsändaren, vem är han/hon? Är avsändaren den som han/hon utger sig för att vara, eller?

***

I mitt flöde har samtalet fortgått om vem som står bakom kontot, vi är alla eniga om att det inte är hovet, men det är ytligt sett inte helt lätt att avgöra. Det är tur att vi är många som hjälps åt, och det är tur att jag har sådana som Kajsa i mitt följe.

Olof Sundin hjälper mig när jag misslyckas…

Ännu en tisdag och vanan trogen så har jag ett citat från mitt inlägg på Kolla Källan som en liten teaser för er så att ni ska vilja läsa hela inlägget på idélådan. Idag handlar inlägget om informationssökning och min bekännelse om hur Olof Sundin hjälper mig när jag känner mig misslyckad…

Olof Sundin hjälper mig

Jag har haft elever som har kopierat hela artiklar från Wikipedia och lämnat in som sina egna eller de som bara lämnat in en länk till en artikel i NE, som svar på en skoluppgift. Att informationen är lättillgänglig och att tekniken gör att elever lätt kan klippa och klistra in texter är ett av de problem som vi i skolan måste hantera. Jag tycker att Olof Sundin har formulerat det så väl i Stefan Pålssons artikel på Sociala medier ändrar källkritiken (Kolla Källan)

En webbplats som Wikipedia, där alla kan bidra med innehåll, skapar andra förutsättningar än en där innehållet produceras av några få utvalda experter. Wikipedia är inte svaret på allt. Om det är svaret på allt, är det kanske snarare fel på frågan!

Läs hela inlägget Ge informationssökningen ett vidare syfte på Kolla Källan idélåda.

Får inte elever lära sig om upphovsrätten?

Tisdag, och då bloggar jag för Kolla Källan, idag är temat upphovsrätt kanske inte så förvånande. Min utgångspunkt är ett påstående från en av mina elever om att de är läskigt att lägga upp grejer på nätet eftersom man då förlorar kontrollen över dem, och att vem som helst kan ”stjäla” det man gör, och det fick mig att undra:

får inte alla lära sig att det finns en upphovsrätt, som gör att upphovsmannen har rätt att bestämma hur deras verk får användas, och att den även gäller på nätet. Med det här inlägget vill jag uppmana alla mina kollegor, som arbetar med elever som använder internet i sitt skolarbete, att lära och uppmana sina elever att förhålla sig till upphovsrätten.

Uppmuntra dina elever att be om lov innan de använder andras bilder, texter, filmer som de hittar på nätet.

Läs hela inlägget på Kolla Källans idélåda

Vad kan man tro på i sociala medier?

Det är mycket som är spännande och svårt med sociala medier, en sak som är väldigt svår är att vet vad och vem man ska tro på. Idagens inlägg på Kolla Källan funderar jag kring Vad ska man tro på…

En litet smakprov på en av funderingarna i inlägget så får ni läsa resten på Kolla Källan…

Vad betyder gilla?

Nya frågor infinner sig: Vad betyder det att gilla i det här sammanhanget? Betyder det att man tycker att det är en viktig fråga? Eller att man håller med? Eller att man gillar Canons påstådda agerande? Jag antar att det handlar om att man gillar att det är en dålig idé. Men jag undrar jag…

Värt att fundera kring…

En parafras eller ett plagiat?

Återigen tisdag och dagen tema på Kolla Källans idélåda är plagiat och frågan om en parafras är ett plagiat eller inte. Min utgångspunkt är romanen 60 Years Later: Coming through the Rye av Fredrik Colting, som är en fri fortsättning på J D Salingers klassiska roman Catcher in the Rye. En liten puff för inlägget:

När Colting ville ge ut romanen i USA, stämde J D Salinger honom för upphovsrättsligt intrång och hindrade på så sätt att romanen gavs ut i USA. Jag ställde frågan till mina elever om de tyckte det var rätt eller inte? Ska en författare ha ensamrätt till sitt verk eller inte? Eller har andra rätt att dikta vidare, skapa nya verk utifrån det ursprungliga?

Resten får du läsa på i inlägget Prata plagiat! Parafrasen visar på dilemmat…

Källkritik och sanningen, hur blir vi mer medvetna?

Jag skrev i mina egna ögon ett bra inlägg om källkritik och ett Youtube-klipp på Stjärnkikarna den 10 september 2009. Ett inlägg som jag faktiskt skulle vilja puffa för ännu en gång. Jag brukar glömma det mellan gångerna, men igår påminde Hanna mig om det igen med en tweet

”Hittade ditt inlägg om Youtubefilm Slip and Slide! -Tänker sno!”

Sno på du svarade jag, men insåg att jag inte visste vad det var för inlägg hon menade, bad om att få en hint och fick en länk till inlägget på Stjärnkikarna.

Inlägget Källkritik och nätet handlar om ett klipp på Youtube, som vid en närmare granskning är en del av en marknadsföringskampanj för Microsoft, och sedan ställer jag frågan om själva klippet är fejk eller inte.

Idag skulle jag vilja säga att det kanske inte är den centrala frågan, utan frågan borde handla om hur vi blir medvetna om att det vi ser är ett reklamjippo, alltså också har ett annat syfte än att bara underhålla, vara en gimmick. Idag skulle jag hellre vilja föra ett samtal kring marknadsföring och hur vi blir mer medvetna som mediekonsumenter i stort.

Kolla på klippet och kom med infallsvinklar vet, ja! Har du idéer på hur man gör, dela med dig…

Använd bibliotekarien i skolan -en fantastisk resurs

Idag har jag bloggat om min egen skolbibliotekarie Hanna Johansson, som är en mycket god vän och kollega på Kolla Källans idélåda med inlägget Ta hjälp av biblioteket. Inlägget handlar om hur hon arbetar med informationssökning tillsammans med våra elever. Hur en bibliotekarie förbereder sig för att stödja och hjälpa elever att utveckla sin informationskompetens. Så här berättar Hanna själv:

Mitt eget förberedelsearbete börjar alltid med att jag gör en länklista, som jag sedan lägger upp på skolan webbplats. Men den gör jag egentligen mest för mig själv, säger Hanna och tillägger, för att jag ska få en översikt över vad det finns för material. Den blir sedan utgångspunkten för min presentation: ”Hur du söker efter material”.

I det här projektet hade jag en lektion tillsammans med eleverna där jag gick igenom hur de kan hitta information om Afrika som de sedan kan använda för sitt fördjupningsarbete. I stort sett utgår jag ifrån en liknande metod, anpassad efter syfte och ämne.

Hanna sa så mycket bra saker att det räcker till flera inlägg, men idag puffar jag för det som ligger på Kolla källan så ska jag skriva ännu ett om Hanna imorgon 🙂

Bilder och samtal om nätet

I dagens inlägg på Kolla Källans idèlåda har jag skrivit om bilder på nätet och funderat kring hur man kan föra ett samtal kring bilder på nätet.

Hur kan vi föra ett samtal utan pekpinnar?

Jag funderar mycket kring hur vi kan föra ett sådant samtal med våra elever utan att skuldbelägga dem, utan att samtalet handlar om pekpinnar eller om att internet är farligt. Samtalet kan inte heller handla om att eleverna alltid ska tänka efter före, som om vi vuxna alltid gör det. Eller om att elever ska tänka på att bilderna, som de publicerar kommer att vara offentliga väldigt länge och att de inte har kontroll över hur bilderna kommer att tolkas eller användas.

Jag tror vi måste lyssna, mer än vi pratar, inte förmana och komma med pekpinnar. Läs inlägget Bilder på nätet är en fråga om ansvar och berätta hur du gör för att få till ett samtal, utan att det handlar om att det finns ett rätt och ett fel.