Jag arbetar som chef för Internet i skolan på .SE. Mitt arbete innebär i korthet att jag har lyckan att får vara ansvarig för .SE:s satsning för att utveckla Internetanvändningen i skolan, vi gör det främst genom skoltävling Webbstjärnan, som handlar om att publicera skolarbete på Internet.
Om jag får säga det själv är Webbstjärnan en grym verksamhet, som är skapad för skolan. Vi ger de lärare som deltar i Webbstjärnan valfri .SE-adress och webhotell, samt support och webbpubliceringsverktyg som behövs för att lärare ska kunna, men samtidigt vill vi sprida kunskaper om Internet och hur Internet fungerar.
Vi arbetar med öka kunskaper kring Internet och några frågor som vi vill att lärare tillsammans med sina elever ska närma sig är:
-Vad är Internet?
-Hur fungerar Internet?
-Vem/vilka bestämmer över Internet?
-Hur skapas innehållet på Internet?
-Vem äger innehållet på Internet?
-Hur agerar vi på Internet?
-Vilka rättigheter/skyldigheter har vi på Internet?
Alla dessa frågor är stora, svåra och de är knappast de första som man tänker på när man väljer att publicera skolarbete på Internet tillsammans med elever, men vi på Webbstjärnan tänker oss att det är bara genom ett arbete på Internet som vi kan börja förstå hur Internet fungerar.
Idag är det exakt 10 dagar för dig som vill delta och blogga, eller göra en webbplats inom ramen för skolarbetet och delta i Webbstjärnan 2013, sedan stänger vi anmälan och öppnar först i augusti, då möjligheten att starta nya webbprojekt finns för elever och lärare i svenska ungdomsskolan.
Vi på Webbstjärnan har naivt tänkt att de lärare som är med och arbetar med att publicerar skolarbete på nätet det gör det med stöd av kollegor och av skolledning. Vi har tänkt att arbeta med att synliggöra skolarbete på webben är en självklar del av skolvardagen. Att lära elever att hantera Internet och frågor som rör Internet är något som de flesta lärare gör. I skolan på 2000-talet arbetar lärare och elever med Internet, och det är en självklar del. Lärare använder Internet för att presentera skolarbete för då lär sig elever dels hur information på Internet skapas, dels hur elever kan använda och ska hantera andras information, bilder, material på Internet.
Men då och då kommer berättelser om att det inte alls är så som vi tror, att det inte alls är så självklart utan att syrliga kommentarer förekommer som ”vad ska det där vara bra för?” eller som de säger i Jantebyn ”du ska inte tro att du kan lära oss är något”.
Vi bestämde oss för att agera och belysa hur du som lärare kan hantera Jante utifrån ett skolperspektiv, genom att bjuda in några lärare som gästbloggar hos oss blogg kring Jante i skolan. Först ut är Anne-Marie Köring som skriver i sitt inlägg Jante får komma till punkt.
Där Jantes lagar råder finns skolans mest dolda och inflytelserika skolledare. De förkroppsligar lagarna och blir Jante. En del skolor har lyckats mota Jante dörren eller gör tappra försök att riva ned de regler som aldrig funnits att läsa på skolväggarna. I vissa fall sitter Jante i lugn och ro kvar vid fikabordet och regerar med att vända bort blicken, fälla kommentarer eller helt enkelt förminska den glädje som läraren som brinner visar och utstrålar. Den lärare som brinner för något speciellt tystnar. Lärare som brinner är rädd om sin låga. Behöver skydda sig. Kanske slutar läraren gå till lärarrummet. Kanske drar sig läraren undan. Kanske är läraren mer i sitt klassrum än tillsammans med de andra lärarna. Kanske är läraren orolig för arbetslagsmötena som sedan en tid tillbaka negligerat lärarens vilja att ta upp innehåll som kan bidra till förändring eller yrkesglädje och stolthet. Jante får sin näring av den makt Jante upplever sig ha. Och så fördjupas samtalet om läraren som brinner. Läraren som brinner blir ifrågasatt. Du skall inte tro att du kan lära oss något. Jante har talat.
I sitt inlägg avslutar Anne-Marie med att komma med tio ord på vägen som vi på Webbstjärnan hoppas ska bli den lag som gäller i alla skolor och för alla lärare. För det är som Anne-Marie säger att:
eleverna ska få åtnjuta – vägen till deras lärande måste vara att lärarna också upplever det. Skolan är generös. Skolan är en social plats. Mångkulturell. Vi kan lära oss att bejaka vår nyfikenhet. Lyfta den mot ljuset.
Jag brukar säga att Internetdagarna är de mest hektiska dagarna på hela hösten. Internetdagarna 2012 håller på i dagarna tre, vi på Internet i skolan inleder veckan med en heldag kring frågor som rör Internet i skolan och Entreprenöriellt lärande. Personligen tror jag att det kommer att bli en grym dag, en dag om de möjligheter som Internet kan medföra för undervisningen, men även om de utmaningar som Internet medför, i form av att skolan ställ inför elever som likt Isabella Löwengrip väljer att hoppa av för att satsa på sitt entreprenörskap, de möjligheter som Internet medför och som skolan kanske inte alltid klarar av att hantera eller ta till vara på.
Vår Internetdag den 22 oktober inleds med Isabella Löwengrip som ska tala om entreprenörskap och Internet, sedan följs hon upp av Carl Heath som kommer att prata om innovation och Internet.
Efter lunchen kommer vi att ha ett pass kring öppna resurser, där Erik Fichtelius (VD för UR), Peter Leth (Creative Commons Danmark) och Ylva Pettersson (styrelseledamot för Wikimedia Sverige, lärare i svenska och historia) ska ge sina perspektiv på de möjligheter och utmaningar som öppna resurser innebär för skolan. Passet kommer att avslutas med ett samtal lett av Pernilla Liljeberg (biträdande rektor på Mikael Elias Gymnasium i Göteborg)
Sedan avslutar vi dagen med en panel som ska lyfta blicken och se vad händer med skolan efter apparaten, den panelen leds av Ewa Thorslund direktör för Medierådet och i panelen sitter:
Johan Wahlström (SKL); Johan Grafström (UR), Pernilla Liljeberg (bitr. rektor Mikael Elias Gymnasium) Eva-Lis Siren (lärarförbundet) och Carl Heath (forskare Interaktiv media)
Jag kan med lätthet säga att jag ser fram emot dagen, med spänning och förväntan. Men sedan är det två Internetdagar till, vad ser jag fram emot där?
Tanken på att frivilliga skulle kunna skapa en encyklopedi vars syfte är att samla vårt vetande, vårt gemensamma kunnande, och att det kan ske öppet så att alla kan bidra, det är i sig en hissnande tanke.
Wikipedia bygger på den idéen och har funnit sedan 2001, i mer än elva år…
Kan det verkligen fungera? Är det säkert? Blir det rätt då? Eller vilken information kommer vi att få ta del av? Bidrar alla?
Det är hissnande att Wikipedia är en webbplats (i olika språkversioner) eller flera på olika språk där alla kan bidra, alla kan vara med och skapa innehåll, alla får vara med och bestämma om vilket innehåll som ska finnas med… Det är än mer spännande att det tycks fungera och att ”folk”, människor, du och jag, bidrar, eller är det bara Wikipedianer?
Vi på Webbstjärnan vet att det finns massor med frågor som Wikipedia som källa och idé väcker för att få svar på några har vi ett frukostseminarium på onsdag med Jan Ainali från Wikimedia Sverige som ska prata om Wikipedia och hur Wikipedia fungerar. Seminariet är öppet för alla och vi vet att de som kommer kommer få kunskaper om hur Wikipedia fungerar, grundtankarna bakom Wikipedia samt hur du kan arbeta med Wikipedia i skolan.
Jag älskar lärare, har alltid gjort och hoppas att jag alltid ska göra. Det är något magiskt med lärare. De är alltid på jakt efter nya saker som de kan göra i sin undervisning. Alltid på jakt efter nya idéer, nya infallsvinklar, nya sätt att engagera sina elever på. Det är en av de saker som jag älskar med lärare.
Jag fick en förfrågan om att föreläsa för en grupp lärare med uppmaningen: Ta med tre saker som vi kan använda och göra i klassrummet redan på måndag, när vi träffar våra elever.
Oj, vilken utmaning! Det är lite som att själv starta en termin, vad ska jag inleda min undervisning med? Hur ska jag få eleverna att känna att det här kommer att bli en spännande termin, men min tanke är också att övningar som man gör ska leda till något, till en eftertanke, till en insikt och då räcker det inte med att bara ha en ingångsättare, utan den ska också följas upp och ge ett mervärde.
Mina tips blir idag följande:
1. Prata om teknikens möjligheter och våra begränsningar: En enkel utgångspunkt skulle följande YouTube-film (en klassiker som jag rekommenderat förr) kunna vara.
Naturligtvis måste man prata om detta är möjligt eller inte. Jag som har begränsade kunskaper i fysik, kan inte säga om det är möjligt att genomföra det hopp som göra på filmen, eller inte. Men jag tittar naturligtvis på andra saker, som vem som är avsändaren och om det är sant eller inte. Vilka kunskaper behöver jag för att kunna avgöra om detta YouTube-klipp är vad det utger sig för att vara?
2. Diskutera: Begreppen plagiat, ”copy-paste”, erkännande, citat, referat. Jag tror att det många gånger är lättare att prata om citat, referat, erkännande om man utgår från exempel som ligger nära eleverna, eller dig själv. Prata om hur lätt det är att kopiera, ”låna” andras texter, bilder och vad det innebär att utge sig för att ha gjort något som någon annan skapat…
-Utgå från Wikipedia. Hur gör man på Wikipedia? Hur refererar de till källor, till referenser? Om och när citerar de källor? Titta på artikeln som handlar om din stad, by, skola eller något som du känner till. Hur gör Nationalencyklopedin? Hur vill du att dina elever ska göra? Hur gör du som lärare? Hur refererar du till dina källor?
- Eller för all del utgå från mina bilder. Får jag/du/vi fotografera och skapa bilder av Stormtroopers, publicera och sprida dem på Internet? Eller måste jag erkänna George Lukas, varje gång? Eller måste jag ha hans tillstånd? Är det ett plagiat, är det ett intrång eller inte, är det en bearbetning av hans verk, eller skapar jag något eget?
3. Prata om vilket innehåll som finns på webben – vem/vilka som skapar innehåll
-Googla skolans namn och se vilka länkar ni får upp, vilka är det som skapar innehållet och hur hittar vi det? Diskutera hur Google, fungerar? Vem som skapar innehållet samt i vilken ordning det presenteras, spelar det roll för vårt sätt att se på vår verklighet?
Utnyttja Webbstjärnans erbjudande om att får en egen webbplats där ni kan publicera ert skolarbete, eller använd Wikipedia som plattform för att skapa en artikel kring skolarbetet, ni kommer att stöta på frågeställningar som rör allt från innehåll och hur man strukturerar det, till hur ens innehåll blir hittat till vilket innehåll man får publicera och sprida
5. Skriv en text om dig själv och din sommar genom att göra en skrämdump av din profilsida på Facebook och stryk över de ord, bilder som inte fångar den känsla som du vill förmedla kring din sommar. Vad säger det du delar-gillar-rekommenderar-kommenterar på Facebook om din sommar? Om dig själv? Låt dina elever fundera och ta ställning. Idéen kommer från TED-talk.
Varje år arrangerar vi på .SE en tvådagars konferens kring frågor som rör Internet, både rent tekniskt och för oss som främst är användare. Jag brukar sammanfatta konferensen med att det är de två bästa dagarna på året för den som är intresserad av Internetfrågor. I höst kommer Internetdagarna inte vara bara två dagar för min del utan tre.
Jag har som ansvarig för Internet i skolan, nämligen en helt egen konferensdag, för lärare, med lärare som kommer att vara 22 oktober. Temat för dagen är: Internet i skolan och entreprenöriellt lärande. Dagen kommer att handla om frågor som rör skolan och Internet. Vi har en bred ingångsvinkel och en bred representation på talarna. Det är bara att ta en titt på programmet.
10.00-10.10 inledning
Välkommen, introduktion med mål och syfte med dagen
Isabella Löwengrip, Blodinbella, pratar kring att blogga sig in i entreprenörskapet. Hur arbetar hon med sin blogg och vilken roll skulle skolan kunna ha i förhållande till ungdomars entreprenöriella lärande.
11.15-12.15 Carl Heath
Carl Heath om internet som arena för innovation i och av skolan
Vad innebär internet och de tjänster som växer fram i dess kölvatten för möjligheter och utmaningar för innovation i skolan idag? På vilket sätt utmanas skolans strukturer, och hur kan skolan möta den pågående utvecklingen?
12.15-13.15 Lunch
13.15-14.45 Öppna resurser, hur kan de skapa innovation i skolans arbetssätt
En paneldebatt och utmaningar och möjligheter kring att arbeta med en dator per elev.
Jag hoppas att du kommer, vi har tvåhundraplatser och det är först till kvarn som gäller. Biljetterna kostar 275 kr. Du är hjärtligt välkommen. Du kan anmäla dig här.
Hösten 2008 bestämde jag mig för att pröva något nytt. Jag skulle göra webbplatser tillsammans med mina elever. Det skulle vara lätt och jag hade bilden klar för mig. Genom mina elevers skolarbete skulle vi förändra sättet som man ser på Blackeberg. Jag gick på ett workshop på .SE om webbpublicering i skolan, för att lära mig hur man gjorde fick reda på att det vara en enkel match.
Det var inte riktigt så enkelt som jag trott, men med hjälp av .SE:s wordpressguide, Webbstjärnans erbjudande och med en grupp elever som arbetade med mig så gick det vägen. Lagom till jul, (tre månader efter jag lanserat idéen stod vi där med 10 webbplatser som handlade mer eller mindre om Blackeberg). Jag tror att det var det snyggaste skolarbetet jag sett. Det såg proffsigt ut, innehållet presenterades på webben, med bilder och massor med text.
Men en hel termin tog det, och det innebar massor med arbete, resultatet var snyggt, och det var ett gott skolarbete. Mina elever hade lärt sig massor kring webbpublicering. Hur en webbplats struktureras, skapas. Hur innehåll skapas på webben, samt att egentligen kan vem som helst skapa en webbplats. Vi hade varit tvungna att ställa frågor kring vilka vi var, samt varför andra skulle läsa det vi skrev, eller det vi publicerade. Vi hade lärt oss att en webbplats, gör ingen skillnad, vi hade inte ändrat bilden av Blackeberg, för det krävdes något mer, kunskaper kring hur Google fungerar. Vi hade lärt oss hantera wordpress, ett verktyg för att publicera skolarbete på webben. Mina elever hade lärt sig att upphovsrätten finns och spelar roll, vi fick inte använda vilka bilder vi ville och inte heller fick andra fritt använda våra bilder hur som helst.
Vi hade lärt oss saker som jag egentligen inte tänkt mig, och vi hade lärt oss saker som vi traditionellt förknippar med svenskämnet, som att läsa, skriva, tala och analysera text. Mycket av tiden hade vi ägnat oss åt att söka bli trovärdiga som skribenter, som publicister, för det som skedde när mitt och mina elevers skolarbete flyttade ut på webben var att det skulle ha möjligheten att möta många fler mottagare.
WordPress förknippas vanligtvis med att det är ett bloggverktyg, så väl klara med våra webbplatser bestämde jag att vi skulle testa att blogga. Om en blogg skulle kunna fungera som ett pedagogiskt verktyg i skolan. De frågor som jag ställde var: vad tillför bloggplattformen och bloggformatet till skolarbetet? Synliggör det elevers lärande?
Våren 2009 valde jag att låta mina elever blogga som en del av min undervisning. Mycket på vinst och förlust, utmaningen låg i att se om bloggen kunde vara ett pedagogiskt verktyg. Mina elever var skeptiska och frågade:
”ska vi bli Blondinbella, eller?”
Med bloggen som verktyg så fick jag ett pedagogiskt verktyg som gav mer än bara ett gott och snyggt resultat. Jag fick ett verktyg som fångade en process, mina elevers lärande, jag kunde följa den utveckling och process som skedde när de i grupp lärde tillsammans med hjälp av bloggen som ett verktyg för att föra samtal.
Det läsåret 2008-2009 hade jag inom ramen för Webbstjärnan 26 webbplatser, sammanlagt deltog ca 800 webbplatser. Jag minns hur stolt jag var att jag tillsammans med mina elever lyckas med bedriften att få ihop 26 webbplatser kring deras skolarbete. Jag fick till och med ett pris för mitt arbete juryns specialpris i Webbstjärnan 09 med motiveringen ”för ett beundransvärt lärararbete med acceleration från 0-100 på ett läsår”. När läsåret 08-09 var slut stod jag där med insikten om att jag som lärare fått ytterligare ett pedagogiskt verktyg.
I dagens blogginlägg på .SE-bloggen har jag just summerat årets version av Webbstjärnan den för läsåret 2011-2012 och vi har just avslutat ett rekordår. I år deltog hela 2135 webbplatser, vi delade ut 10 000 elevdiplom. När vi skulle summera året som var så frågade vi alla lärare varit med i Webbstjärnan varför de deltar i Webbstjärnan och 97% av de som deltog i enkäten sa att de använder Webbstjärnan och Internet för att de är bra pedagogiska verktyg. Jag inser att det inte bara är jag som ser vinsterna med att arbeta med Internet i skolan, genom att lära elever skapa innehåll på webben. Det är så coolt.
Men jag ska också namnge några av de som gjort det möjligt:
-Therese Tjernström och Love Nyberg utan er hade vi inte kunna hjälpt alla de lärare som vill så mycket, Rebecka Gustafson, Gabriella Lönnroos, Jessica Bäck utan er hade kommunikationen aldrig fungerat. Pernilla Rydmark, du som trodde på att jag skulle kunna göra skillnad. Men jag vill även rikta ett speciellt tack till Ingela Clarin, Marie Andersson, Josef Sahlin och Christina Löfving för ert arbete och er insats att utbilda lärare i wordpress.
Webbstjärnan har tillsammans med Lärarförbundet en satsning på att stärka lärarnas roll och arbete med digitala verktyg i skolan. Jag föreläste igår om att använda bloggen tillsammans med elever. Naturligtvis spelades det in och ligger på webben, så du kan ta del av min föreläsning.
