Lärarrösten! Det är något speciellt med att möta rösten av en annan lärare. Det är något i tonfallet som får mig känna igen mig. När jag frågar en lärare om något som jag inte förstår så får jag alltid en röst tillbaka som vill att jag ska förstå, som vill att jag ska lära, få insikter, färdigheter som jag söker.

En lärares röst är som en utsträckt hand som vill ta mig från en plats till en annan. Till en ny värld, en plats där lärande sker, där frågor väcks och där frågor kan hitta svar, skolan är för mig en plats där frågor och nyfikenhet har sin självklara plats.

I alla lärare finns den här rösten, så min uppmaning till dig som är lärare är att du tar möjligheten och deltar i Anne-Marie Körlings bloggstafett och att vi tillsammans samlar hundra starka lärarröster om läraryrket.

Inga inlägg i samma ämne än...

I många sammanhang beskrivs skolan som en plats som ”tekniken glömde”. En plats där uppkopplingarna inte fungerar, där modern teknik gör sitt intåg med barnens ålder och mognad. En plats där lärare arbetar som ”de alltid” har gjort. Bilden förstärks ofta genom undersökningar om antalet datorer i skolan, genom tala om hur stor datortätheten är bland lärarna etc.

Men samtidigt arbetar jag med ett område som heter Internet i skolan. Och jag ser en annan värld. Jag ser lärare, skolor som aktivt arbetar med tekniken, med Internet, med webben, med sociala medier. Men det har fått mig att dra slutsatsen att teknisk tillgång  (en dator, en ipad) i sig inte förändra skolan eller lärandet. Jag tror det behövs flera delar i denna ekvation, tekniken är en, uppkopplingen en annan, pedagogen en tredje, men det behövs bra pedagogiskt material och massor med kunskaper också. Mina erfarenheter säger det.

I skolan arbetar lärare ofta med pedagogiskt anpassat material. Det är på många sätt lärarens trygghet i synnerhet i ett klassrum där vad som helst kan hända. Vi utgår från övningar, arbetsuppgifter som andra lärare prövat och som vi vet fungerar. De är skapade på beprövad erfarenhet.

Jag vet att vi på Webbstjärnan med vårt material har enkla sådana uppgifter (exempel), för att hjälpa till på vägen med att arbeta med Internet som ett verktyg i undervisningen. Att vi har stöd. Våra lärarguider och våra övningar är en start, våra utbildningar är en annan start. Vi bygger upp dem kring idéen att lärare ska lära lärare. Men i år har vi sett andra samarbeten som det på webbplatsen ipadpanelen där lärare och elever i olika delar av Sverige samarbetar för att lära, utveckla, utvärdera ipaden som läroverktyg tillsammans.

Jag drömmer om att inom ramen för Webbstjärnan skulle det vara fler lärare som är med och driver och skapar goda exempel, så att vi kan bygga upp en än större bank, med fungerande pedagogiska exempel, som lärare kan bygga vidare på, allt med syftet att stödja lärare. Det drömmer jag om.

Related posts:

1. Använd Wikipedia som utgångspunkt för källkritiskt arbete Jag har varit inne på Wikipedia i ett tidigare inlägg,...
2. Visa fler goda exempel från skolan-som skollyftet och Webbstjärnan Skoldebatten rasar och det pågår spännande initiativ som med skolraset,...
3. Internet i skolan, hur och varför ser det ut som det gör? Den 25 oktober har .SE en halvdag (kostnadsfri) om Internet...

Fick via Per Falk en intressant bloggpost: The unbearable lightness of beeing …digital. Det är en betraktelse kring det digitala livet som skapas och upprätthålls i en verklighet som befinner sig i ständig förändring.

Du vet aldrig vem som är närvarande, vilka samtal du kommer att hamna i, när tjänsten du använder kommer att förändras etc.

Det digitala livet är:

Sometimes this digital identity stuff gets overwhelming.

Not the thinking and the research. The living it.

The Learning Curve: Digital Identity & Sociality Mean Constant Sensemaking & Wayfinding
Connect, filter, engage, share, participate, curate, perform, strategize, relate, produce, add value: these are some of the verbs and phrases affiliated with identity in the age of social media.

I think “locate and tether” need to be added to the list.

Poängen är inte att det digitala livet eller den digitala identiteten skiljer sig från sk ”riktiga livet” men att i den analoga världen finns det fasta objekt som vi ordnar vår föränderliga vardag kring. I bloggposten är det kylskåpet som blir metaforen för den trygga punkten i den röriga morgonrutinen.

Det fick mig att fundera mycket kring vilka kylskåp som finns i skolvardagen. Kanske är det läroboken, kanske är det de fasta undervisningsformerna, kanske är det något annat.

Related posts:

1. De digitalt kompetenta eleverna – vad medför den retoriken? I många sammanhang beskrivs elever som digitalt kompetenta. Väldigt kunniga...
2. Är skolan digitalt ovan med analoga värden? Idag kommer den sista delen i min Stakston serie, eller...
3. Surf Academy = låt unga utbilda lärare/vuxna om den digitala vardagen Jag fick den stora äran att vara med på Surf...

Det här blogginlägget ingår i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati. Mer information om bloggstafetten och fler blogginlägg hittar du på Centrum för lättlästs hemsida.

När jag fick frågan om jag kunde vara med i bloggstafetten kring språk, makt och demokrati så var svaret ett enkelt ”ja”. Sedan har dagarna gått och jag har funderat kring hur ska jag närma mig temat. Vad är centralt när det kommer till allas förutsättningar för att få tillgång till litteratur, nyheter och information var och ens förutsättningar?

Mina tankar far genast till de möjligheter som webben kan ge till barn, unga, vuxna att använda det vidgade textbegreppet för att ta del av information. Webben ger oss som skribent möjlighet att använda flera olika medier för att förmedla mitt budskap, allt från talsyntes till film, till ljudfiler till bilder.

I mitt arbete med Internet i skolan och Webbstjärnan ser jag många lärare som tillsammans med sina elever använder webbens möjligheter för att göra skolarbetet tillgängligt för var och en utifrån deras behov. Vi ser klassbloggar med talsyntes, texttolkningar med hjälp av bilder, elever som illustrerar sina texter med egen skapade bilder, filmer och animationer, allt för att göra skolarbetet tillgängligt för alla och på allas villkor.

I mitt arbete på Stiftelsen för Internetinfrastruktur är det viktigt att den information som vi skapar kan nå så många som möjligt, så att alla kan få kunskaper om hur information på Internet skapas, därför har vi aktivt fattat beslut om att tillgängliggöra vår kunskap via olika medieformer såsom text, bild, film. Allt är dessutom tillgängligt under Creative Commons så att andra kan bearbeta och sprida vidare informationen. Kunskap är en förutsättning för demokratin.

Related posts:

1. Det vidgade textbegreppet   Picking a movie ii, originally uploaded by Kalexanderson. Vi...
2. Det vidgade textbegreppet – och verkligheten I tisdags, och det känns som en hel evighet sedan,...
3. Internet ger enorma möjligheter, för alla… Jag är lycklig, tänk att det finns de som BrianKotts,...

Preparing by Peter Alexanderson CC (by, nc)

Jag har föreläst på SETT, på temat Internet i skolan. Frågan som alla behöver ställa sig är: Varför? Varför är det viktigt att vi arbetar med Internet i skolan? Spelar det någon roll om skolan arbetar med Internet eller inte?

Jag tror personligen inte att ett arbete med Internet påverkar barns och ungas vardagsanvändande av Internet i stort. Barn och ungdomar kommer att använda Internet på sin fritid vare sig skolan arbetar med Internet eller inte. Barn och ungdomar kommer att fortsätta att använda Internet för att spela och för att kommunicera, söka fakta och information. Skolans roll är inte att visa på att Internet finns, eller att eleverna kan använda Internet. Min upplevelse är att skolan ska arbeta med Internet för att det är ett otroligt viktigt kommunikationsmedel. Idag kan du inte klara din vardag utan att behöva hantera Internet.

Min upplevelse är dessutom att elever i skolan behöver hjälp att lära sig förstå hur Internet fungerar. Har du ställt dig frågan: Vad Internet är? Varför Internet finns, eller vem eller vilka som bestämmer över Internet? Det har jag, kanske inte så konstigt eftersom jag arbetar på Stiftelsen för Internetinfrastruktur .SE och där kommer man i kontakt med sådana frågor. Men ställer skolungdomar dessa frågor? Får de svar i skolan? Pratar elever om Internet och hur Internet fungerar i skolan?

Jag vet att detta är stora och komplicerade frågor, kanske ska vi inte börja där, med att ställa frågan om vem/vilka som bestämmer över Internet, utan ett arbete med Internet i skolan kanske ska börja på en mer jordnära nivå. Det blir lättare då, det är enklare att ta sig vidare då. Jag är chef för det område som vi på .SE kallar Internet i skolan, och där tar vi oss an just frågorna kring hur lärare tillsammans med sina elever kan arbeta med Internet. Vårt arbete med webbstjärnan, handlar om att konkretisera Internet. Vi tänker oss att genom Webbstjärnan kan elever få svar på frågan: vem/vilka är det som skapar innehållet på Internet? Hur skapas källor? Hur gör man en webbplats? Vi låter lärare tillsammans med sina elever arbeta med att lära sig skapa innehåll på Internet, genom att de inom ramen för Webbstjärnan kan skapa en webbplats, med en valfri .SE-adress, kostnadsfritt.

Det vi ser att lärare tillsammans med sina elever säger att de lär sig är:

-hur innehåll skapas på Internet (webbpublicering)
-hur man får använda andras innehåll på Internet (upphovsrätt/CC)
-hur en webbplats fungerar
-hur man kodar eller hur wordpress fungerar
-hur man skriver för externa mottagare
-hur man ska värdera information som man hittar på Internet

Sedan lär de sig så klart annat också, men dessa områden kommer elever och lärare tillbaka till och säger att de lärt sig mer om. I och med att dessa elever och dessa lärare arbetar med Internet i skolan kommer de också in på frågor som rör, vem som bestämmer, vad man får och inte får.

Min presentation kan du ta del av här:

Related posts:

1. Internet i skolan, hur och varför ser det ut som det gör? Den 25 oktober har .SE en halvdag (kostnadsfri) om Internet...
2. Internet och webbpublicering i skolan – varför? Om du undrar, så finns det en film (se nedan)...
3. Skolan och barns integritet på Internet – hur gör man? Integritetsfrågorna är bland det svåraste svåra när det kommer till...

Jag minns det så väl när jag såg den första bilden av Stéfan. Jag minns det som att det var ”Trooping in the rain”, som jag föll för. I minnet så mötte jag bilden som en illustration till en bloggpost, när jag var på jakt efter ”bra” bilder samt information om hur man erkänner upphovsmannen som licensierat sitt material under Creative Commons (bilden låg under Creative Commons då, även om den inte gör det idag).

Jag njöt, tittade länge på bilden, tänkte ett ögonblick att det var vuxna män, men paraplyet, känner vi alla igen, ett pappersparaply, och sedan droppen, som ligger precis i luften. Kärleken, förälskelsen var omedelbar, och sedan dess har jag varit fast.

Med Stéfans bilder som utgångspunkt lärde jag mig att det finns massor med goda fotografer som delar sitt arbete under Creative Commons. Att det är relativt enkelt att erkänna en upphovsman som valt att licensierat sina verk. Jag lärde mig mer om licenserna, bestämde mig för att kanske skulle någon vilja använda mina bilder såsom jag använde och använder Stéfans och resten är en annan historia.

Jag återkommer ofta till min första förälskelse, till Stéfans bilder, för att inspireras, för att skratta, för att njuta, för att minnas. Jag återkommer också till den första förälskelsen, till själva bilden i mitt eget fotograferande. Jag tycker om att fotografera i regnet, spännande, svårt, roligt och utmanande. Mitt senaste försök gjorde jag när jag utnyttjade tövädret och gjorde ännu ett försök till att skapa en replik till Stéfans Trooping in the rain. Den första förälskelsen glömmer man aldrig.

Don’t look now, but I think we’re under attack av Kristina Alexanderson cc (by,nc, sa)

Related posts:

1. Ett första intryck, kan du aldrig göra om… En av mina elever valde att prata om det första...
2. Stockholmskällan tror på tydlighet #ftw #creativecommons Jag blir så lycklig när jag surfar in på Stockholmskällan...
3. ”Ära den som äras bör” (tänk, va jag är lättimpad) Internet är fantastiskt! Allt är tillgängligt, allt finns nästan bara...

104/366 (För K) av nefasth (c)

Jag följer några fotoprojekt på flickr, ett som jag hittade genom mitt intresse för lego är Nefasth. Han gör under 2012 ett grymt spännande 365-projekt som bygger på den enkla idéen att ha ska ta en bild om dan på ett lego-bygge som han har gjort med samma lego-set. (LEGO 5549 set).

Enkelt kan ju tyckas, i min värld är det en STOR utmaning. Varje dag ett nytt bygge, nya former, nya uttryck. Idéen är underbar, utmanande och otrolig. Jag följer hans projekt på flickr, det är spännande att se vad som kommer härnäst. Idag var det bild 104 och den är för K

Thanks for the great pic, Nefasth, I love your project

Bilden är publicerad med tillstånd av upphovsmannen.

Related posts:

1. Ett mejl med en fråga om (c) och de möjligheter som CC ger Det kom ett mejl, från en av mina fd elever...
2. Ett besök med mersmak på Årstaskolan Idag har jag varit på Årstaskolan och träffat ett helt...
3. Hur föds en bildidé? – I en kommentar, i en reflektion, i ett möte… 15 dagar, 15 dagar kvar sedan har jag gjort 365...

Jag ägnar en del av min fritid åt att fotografera. Jag tar bilder eller göra bilder ofta repliker av bilder som jag tycker om.

Mitt bildintresse har också fått mig att fundera mycket på vilken bild vi ger av oss själva genom sociala medier. Hur väljer vi att skildra oss själva? Vilken bild vill vi ge av oss själva som person? Hur väljer vi avtar/profilbild? Vad vi vill säga med den avtar/profilbild, som vi väljer? Jag undrar ofta om valet av avtar/profilbild handlar om att den beskriver oss som vi är eller så som vi vill vara? Eller det vi vill förknippas med? Jag funderar också mycket kring hur ofta olika personer byter profil/avatar, samt varför? Jag undrar lika mycket över de som aldrig byter profilbild/avatar, förändras de aldrig?

Hur väljer du avatar/profilbild? Vad vill du säga med din avatar/profilbild?

Sedan undrar jag såklart över vilka bilder delar vi i sociala medier, vad vi dokumenterar och varför? Varför dokumenterar vi den mat vi äter? Det kaffe vi dricker? Våra barns uppväxt, framsteg? Jag tror att Mathias Klang är inne på ett spår när han säger att sociala medier handlar om en preformance lifestile, att sociala medier inte handlar om att koppla ihop oss med vänner utan att vi genom de sociala medierna ställer vi ut en oss själva och den livsstil som vi vill förknippas med. Vi vill leva bra, genomtänkta liv, ge en bild av oss själva som unga vackra, glada och lyckliga.

Men jag har också funderat mycket kring hur semantiken i sociala medier påverkar vad vi ställer ut av våra liv, för vi vill bli gillade på Facebook. Vi vill att våra bilder ska bli uppskattade, bli favoriter. Frågan jag ställer mig är om det gör att vi publicerar, ställer ut det liv som vi tror att andra kommer att uppskatta, eller om vi ställer ut det som retar andra, eller vilka motiv som finns bakom det vi publicerar. Vilken bild vill vi ge av oss själva och varför?

Väljer vi en profilbild som andra kan gilla, som andra vill följa, eller väljer vi en bild som illustrerar bilden av oss själva? Ingen vill följa ett ägg (twitters default-avtar) eller? Sedan är frågan hur långt vi går i denna vilja att ställa ut vårt liv, vår livsstil och jag undrar ofta om inte detta publika liv också gör att normerna blir än snävare och hårdare, att vi blir än mer inskränkta. Vi kommer att dela, visa det av våra liv som vi tror att andra kommer att uppskatta, vi vill ju att många ska uppskatta oss och utställningen som sker i sociala medier av vårt publika liv.

Related posts:

1. Om du inte på Facebook, kan du då lära ut hur Facebook fungerar? I artikeln Varför ska jag chatta med eleverna? säger Martin...
2. Hur mycket tid ägnar du egentligen åt sociala medier? Alla som använder sociala medier regelbundet, eller som pratar om...
3. Har du funderat på hur sociala medier styr oss Det är så spännande med analyser av hur sociala medier,...

Jag fick äran att prata om Creative Commons och om mitt fotografi på Tekniska Museets Nördcafé. Vilket var grymt kul, utmanande och svårt. Jag pratar ofta om mina bilder, men inte om mitt fotografi, eller om mitt fotoprojekt (det har jag bara gjort på Studiobronx tidigare). Jag tar bilder, använder bilder och jag pratar ibland om Creative Commons. Men att prata om mitt fotoprojekt CClones och betydelsen som Creative Commons har för mitt fotoprojekt är en utmaning, svår men rolig.

Igår tog jag mig an den, och resultatet kan du ta del av på Bambuser.

Det blev nog mest om bilderna  men också om Creative Commons betydelse för projektet. För hur jag än vrider och vänder på saken är Creative Commons helt avgörande som verktyget/redskap för att mina bilder skulle få vingar och spridning.

Personligen tar jag med mig Nils Olanders, som är ansvarig för Nörd-kaféet, sammanfattning:

”det är spännande med Internet – du har liksom varit där”

De orden kommer jag att bära med mig. Internet är spännande, otroligt utmanande och möjligheterna är stora och jag har inte bara varit på Internet, jag är på Internet. Det är även mina bilder och de sprids med hjälp av Creative Commons.

Related posts:

1. Kan någon förklara det där med Upphovsrättens skyddstider? Upphovsrätten är spännande och svår. Det är mycket som jag...
2. Det minsta du kan göra är att erkänna upphovsmannen #creativecommons När jag lägger upp mina bilder på Internet så gör...
3. Varför är det så svårt att tala om vem som har tagit bilden? Jag vaknade i lördagsmorgon. I min mejlbox hade jag fått...

Hon är så klok Christina Löfving (allas vår itmamman) och generös. Det är bara att läsa hennes blogg, ta del av hennes erfarenheter och tips, som hon så generöst delar med sig av.

Christina Löfving har just kommit ut med sin bok om Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen. Hon har just lämnat

orden till dig. Om du vill. Gör vad du vill med dem och införliva och omvandla dem tillsammans med ditt och dina kollegors tänk. Det är då det blir bäst.

Jag fick hennes bok i brevlådan igår. Så just nu ligger den bredvid mig, jag har bläddrat och läst, strukit för, tänkt efter. Bläddrat igen, läst nya avsnitt och min bild av Christinas bok är att det här är bok skriven av och för varje pedagog. De lyser av pedagogens tankar, vardag och världsbild. Det är en bok för alla lärare, till alla lärare. Det är en riktig råg i ryggen bok. Det är en bok som gjuter mod, som lyser av en pedagogs kärlek till sina elever, till lärande och lärarens kunskap och vardag. Det är en bok skriven av en lärare till en lärare. Det är en pedagogisk handbok såväl som en tankebok, en bok vars ambition är att:

ge dig redskap att verk i en skola som är relevant. En skola som är en del av världen och som rustar våra elever för den tid de lever i nu och den tid som kommer. Jag vill ge dig redskap att verka i en skola där lärande leder till förståelse som innefattar, men inte stannar vid, fakta. En skola där taket för lärande är bottaget och där motivation och kreativitet får genomsyra verksamheten. Där du som pedagog är oerhört viktig och där eleverna vet att de i dig har en tydlig ledare. En som inte lämnar sina elever ensamma i sitt kunskapande, utan som hjälper dem vidare.

När jag stannar av och läser olika avsnitt så slås jag av flera saker om och om igen, sånt som kännetecknar Christina och hennes tänk. Hur motiverar vi skolarbete? Hur motiverar vi eleverna? Hur utmanar vi dem? Hur tar vi till vara på deras kunskaper, deras vilja och deras nyfikenhet? Varje pedagog som läser Christina Löfvings bok kommer att få hjälp, stöd i sitt arbete med just dessa frågor, samt tips, hjälp att använda digitala verktyg för att nå de målen som finns i läroplanen Lgr 11.

Och Christina (för jag hoppas att du läser det här) tack för de fina orden om mig

”som hjälpt mig att förstå det här med Creative Commons och mycket annat i livet”

Inga inlägg i samma ämne än...