Våra redigerade liv i sociala medier borde göra oss mer källkritiska #källkritik

I sociala medier styr vi vilken bild vi vill ge av oss själva, vem vi är och vad vi står för. Vi bestämmer vilken bild vi vill ge av os själva, och många av oss ger en bild av oss själva som:

  • lyckliga
  • framgångsrika
  • vackra
  • empatiska
  • etc

Vi styr av den bild som vi ger av oss själva, och vi tar del av andra redigerade liv. Vi vet att bakom  Facebook-flödet, instagram-bilderna, tweetsen finns en vardag som är grå, fylld med städning, gnabb med ungar, äkta hälfter och tristess. Men vi delar väldigt lite av den vardagen i sociala medier. Medvetenheten om att jag redigerar och styr vilken bild jag vill ge av mig själv och mitt liv i genom de digitala tjänsterna borde vi mångt och mycket lära oss att den information som vi tar del av är vinklad och styrd av det syfte som avsändaren har. Ett samtal kring detta borde göra oss mer källkritiska, men jag tvivlar på att det är så.

Och jag tror anledningen är enkel, vi vill inte tro att våra ”vänner” ger en redigerad bild av sina liv, styrd av de ideal som är norm för vårt sätt att leva. Varje källkritiskt samtal kan starta här: i vilken bild av ditt liv ger du i sociala medier, vilken världsbild tar du del av och vilken bild ger dina vänner av sina liv? Finns det några dammråttor på bilderna eller är alla strålande glada och tillgängliga … och ser livet verkligen ut så? Om inte varför delar vi ”den perfekta bilden” av vår vardag, är en bra fråga att ställa :)

Vikten av att prata integritet -ofta och från många perspektiv

Jag träffade Annelie Drewsen från pedagog Stockholm och vi kom att prata om upphovsrätt och om det är en fråga för skolan eller inte. I slutet av samtalet kom vi in på andra frågor som alla pedagoger, skolor som arbetar med digitala tjänster behöver dryfta, prata kring och arbeta med. Bland annat landade vi en stund i Creative Commons, men vi stannade i ett samtal kring vikten att prata om integritet, och hur vi närma oss frågor som inte har ett tydligt och enkelt svar.

Men vi behöver prata om hur integritetsfrågor ska hanteras i sociala medier, skolan behöver närma sig dessa svåra frågor och fundera på hur vi stöttar de som till skillnad från oss har saker som de vill dölja, saker som de inte vill att andra ska känna till. Kanske kan Cory Doctorows ord vara en tankeställare:

Not necessarily because you have any reason to fear surveillance although you might, and its hard to know until after the fact what will get you in trouble but because if it costs more to surveil us all then mass surveillance is a dead letter.
And I think that especially for those of us who really do feel we’ve got nothing to hide its really incumbent on us to take steps because, y’know, through no fault of their own we have brothers and sisters and cousins and friends and people out there who are perfectly innocent, who have good reasons to want to hide the fact they’re HIV positive or that they married in a way that would displease their parents because of sectarian prejudice, or because they’re gay and in the closet, or because they have a disability they don’t want an employer to know about.
And if you through the great good fortune of randomness are born with the privilege of having nothing to hide, you have a duty on their behalf to help change the privacy landscape so that they don’t have to fear disclosure, that they don’t deserve any more than you do.

Elevdatorer i klassrummet – hur fungerar det? #blogg100

När vi pratar om att it och digitala verktyg ska göra verksamheter mer effektiva, mer fokuserade och mer produktiva. Samtidigt har jag vänner som säger:

-Allt med datorer är så tidskonusumerande. Allt jag ska göra med datorn tar ”extra” lång tid, för det är som jag tappar bort tiden.

Frågan man kan ställa sig är om datorer är verktyget i alla sammanhang. Jag läste artikeln i The New Yorker ”The case of banning Laptops in the classroom” en intressant artikel som belyser några av de dilemman som kan finnas med laptops i lärande situationer.

Främst kanske distraktionseffekten att elever gör annat än följa undervisningen.  Enligt artikelförfattaren är det lättare att bli distraherad med hjälp av en laptop än att använda den som ett arbetsverktyg för lärande i undervisningen

Personligen tycker jag att ett exempel är spännande att lyfta i samband med diskussionen kring hur datorer ska användas i skolan är den studie ”laptops and lectures” som Dan Rockmore hänvisar till från 2003 där resultatet säger att de studenter som antecknar på ett mer ”gammalmodigt” sätt med papper och penna ”minns” mer av föreläsningen, jämfört med de studenter som antecknar med laptops. Kanske är det så att vi förhåller oss till materialet enklare när vi ska sammanfatta det som sägs på ett ”långsammare” sätt än det som sker med laptopen. För mig är det ofta så att jag skriver ner exakt det som sägs när jag antecknar med laptopen, medan när jag antecknar med penna och papper då sammanfattar jag, drar slutsatser, fokuserar på det som jag uppfattar som sentenser.

Men kanske är det så att föreläsningen som metod inte fungerar när vi ska använda verktyg som laptops och att vi behöver hitta andra sätt att förmedla det stoff som eleverna ska bearbeta, förstå och ta till sig. I artikeln in The New Yorker kommer Dan Rockmore fram till att han ofta låter studenter ta del av föreläsningar med stängda laptops och att de ska få ta del av studier som visar på de svårigheter som laptops/digital teknik i undervisningen och anledningen är följande:

/…/ to help them understand why I’m doing what I’m doing and to get them to think critically about the use of technology in their lives and their education.

Jag vill instämma i den slutsatsen vi behöver arbeta med att få studenter och elever att tänka kritiskt på användningen av teknik i våra liv och i deras undervisning. Så att de använder datorer och annan teknik när den ger mest effekt.

Redogör för Creative Commons ?! #blogg100

Så här på lördag eftermiddag får vi på Creative Commons en fråga från en elev som av sin lärare fått i uppgift att: ”Redogöra för Creative Commons och de licenser som material kan laddas upp på nätet under.” Ambitiöst att sitta på en lördag i början av juni för att lösa en skoluppgift, troligen är det sista uppgiften som ska in innan sommarlovet.

Eleven mejlar oss på Creative Commons för att hon har letat på så många ställen och har svårt att hitta ett enkelt svar. Jag tänker att det är viktig feedback till oss på Creative Commons, vi behöver bli än tydligare, och förklara än bättre vad Creative Commons licenserna innebär. Filmen som Webbstjärnan gjort, verkar inte räcka ;)

Men jag tänker också att den andra delen av frågan ”de licenser som material kan laddas upp på nätet under.” Den är svår, nästintill omöjlig att greppa, vilka licenser ska eleven redogöra för Creative Commons licenserna, såklart, men det är inte de enda ”licenser som material kan laddas upp på nätet under” det finns ju andra licenser också som copyleft-licenser, för att inte prata om de licenser som kommer med användning av kommersiella tjänsters material, men nu läser jag väl in för mycket i frågan…

Jag tror att det bara är Creative commons licenserna uppgiften handlar om, men den skulle behöva avgränsas och tydliggöras för eleven, kanske borde frågan vara uppdelad i flera delar, men å andra sidan finns där kanske fler uppgifter, och jag fick bara ta del av en.

Nu tänker du: men vad svarade du eleven? Jag svarade kort att vi har en film som förklarar vad Creative Commons är och så pekade jag henne mot den. Sedan förklarade jag kort att Creative Commons licenserna ger en skapare möjligheten att dela med sig att sitt material och att vi kan använda andras material mer fritt utan att behöva fråga om lov innan vi använder det…

Jag skulle ha velat lägga till ”och det är stort… ” men det gjorde jag inte!

Blogg100 – en utmaning att ta sig an de flyktiga idéerna #blogg100

Jag har en stund varje dag, ofta på morgonen, eller strax före lunch då jag känner en skrivlust, en vilja att ta mig an tangenterna och skriva något klokt. Ibland återkommer känslan vid 15.30 strax innan jag ska gå hem, eller på pendeln hem. Otaliga är de blogginlägg som skrivits i tanken på pendeln men som aldrig blivit mer än utkast i tanken eller anteckningarna i iphonen.

Jag vet att jag tänkt att jag ska skriva en text om wikipedia för det projektet fascinerar mig, men blir det av.. knappast, men kanske imorgon. Att delta i blogg100 är en utmaning i att lyckas fånga skrivlustan och hitta ämnet för dagens blogginlägg. Idag blidde det inte mer.

Varför berättar vi saker för Facebook? #blogg100

Metro har de sammanställt Buzzfeeds lista om saker som Facebook vet om sina användare, eller saker som användarna på Facebook berättat för Facebook. Jag har under en längre tid funderat mycket på varför vi berättar saker som vem vi är gift med, vad vi tror på, om vi ska rösta eller inte på Facebook. Jag har också funderat mycket på om och varför Facebook vill veta det.

Jag tror att det är så enkelt att vi gör det som alla andra gör, eller det som vi anser är normen. När vi bli med på Facebook förväntas vi berätta vårt namn, vårt födelsedatum, vår e-post, var vi studerat, var vi bor så att Facebook kan koppla ihop oss med våra vänner. Facebook berättar sedan för oss om vi delar våra kontakter med dem, liksom våra vänner gjort så kommer vi få en bättre upplevelse av tjänsten, och då tänker vi ”ja, alla andra har ju gjort det, då är det så man gör”, och så sätts normen.

Förklaringen till att Facebook vill ha dessa uppgifter om oss är för att det är deras affärsmodell, genom vår personliga data kan de sälja tillgång till olika målgrupper för potentiella annonsörer… Kanske säljs datan annorlunda…

Vad vet Facebook om oss.. kolla listan:

1. Ditt fullständiga namn.

2. Ditt födelsedatum.

3. Din religiösa åskådning.

4. Din politiska uppfattning.

5. Vilka språk du talar.

6. Ditt visningsnamn.

7. Ditt mobilnummer.

8. Dina favoritcitat.

9. Dina mejladresser.

10. Tillgång till alla kontakter i din privata mejl.

11. Hur du ser ut och vilka bilder du har i dina fotoalbum.

12. Vilka skolor du har gått i.

13. Vilket år du tog examen från respektive skola.

14. Din hemstad.

15. Högskola eller universitet som du gått på.

se mer på Metro 

Vilken plats har moderna sagor, som Star Wars, i undervisningen? #blogg100

Jag ser en bloggpost fara förbi som heter ”is there educational value in studying Star Wars in the classroom”. Naturligtvis kan jag inte låta bli att klicka och hamnar på en video-podcast som behandlar Star Wars resurser för skolan. Jag lyssnar en bit in i podcasten och lär mig att det finns poddar som handlar om Star Wars i förhållande till skola och lärande.

Personligen tycker jag att Star Wars borde vara en naturligt inslag i litteratur-undervisningen, eftersom sagan och de berättelser som förekommer i den är en del av den kultur som barnen tar med sig till skolan och in i skolan. Jag tror också att en del av textförståelse handlar om att förstå hur Star Wars-sagan kopplar till de myter som vi berättat i alla tider. För visst känner vi igen element i berättelsen från andra sagor, om ont och gott, prinsar och prinsessor, magi och övernaturliga väsenden. I skolan kan läraren och eleverna mötas och gemensamt se dessa paralleller och det kulturarv som är vårt gemensamma blir det fundament som moderna sagor som Star Wars bygger på.

Ett bra samtal kring litteratur bygger på att vi pratar om hur teman och berättelser kommer igenom i olika former, barnens vardag och de berättelser, samt sagor som de har med sig är en bra utgångspunkt för sådana samtal

 

 

Fyra kriterier för digitala resurser som ska bli använda i skolvardagen #blogg100

Skolan håller på att digitaliseras och användningen av digitala resurser ökar i användning, jag har idag haft ett möte kring digital resurser och funderat kring vad som krävs för att en resurs ska användas i den pedagogiska vardagen. Så här långt har jag kommit fram till följande fyra kriterier:

  1. De behöver vara enkla och tillgängliga för användaren. Kort sagt, användarvänliga.
  2. De behöver vara utvecklade för skolan, eller lätta att anpassa till skolans arbetssätt och mål.
  3. De behöver vara resurser som i sin funktion främjar lärande, eller elevers kunskap.
  4. Sedan behöver varje digital resurs ha ett stöd inbyggt för pedagoger i vardagen så att pedagoger kan utveckla sitt användande i vardagen. Detta stöd kan vara informellt eller formellt, men måste upplevas som tillgängligt.


Vad tycker du vad krävs av en bra digital resurs ?

En badge som bevis för mina kunskaper i källkritik #ftw #blogg100

Jag var i Chicago för ett år sedan och på var och vartannat seminarium pratade de om badgar hit och badgar dit. De pratade om vikten att få ett märke som bevis för sina kunskaper.

Jag var imponerad av digitala skollyftet, som hade en cool badge för de pedagoger som genomgick den kursen. Vi på Webbstjärnan ville inte vara sämre så vi gjorde också badgar som den som fått godkänt på t.ex. källkritikskursen, eller Creative Commons kursen kan sätta på sin webbplats. Jag fick min idag :)

Varför bloggar jag? #blogg100

Den frågan tror jag alla som bloggar återkommer till. Jag har skrivit om det flera gånger, vad är det som får mig att blogga? Varför skriver jag på den här bloggen? Allt startade med att jag ville ha en yta/plats min plats på nätet där jag kunde reflektera över mitt arbete, mina iakttagelser kring internet, skolan, livet. Den här bloggen startade som en lärarblogg, en blogg om att arbeta med internet i skolan. Jag skrev om det jag läste, det jag funderade kring, det jag gjorde.

Idag är det ingen lärarblogg, kanske var det aldrig det. Kanske skulle min blogg ha kallats  skolblogg från början, eller kanske för en reflektionsyta för mig och mina tankar kring internet och teknik och hur den påverkar mig och det samhälle som jag lever i. De verksamheter som jag arbetar med. Min blogg är också för alla er som eventuellt ville läsa om saker som fascinerar mig, med livet, internet och skolan. Så varför bloggar jag? Jag bloggar för att en stunds reflektion med hjälp av tangentbordet får mig att samla mina tankar, mina idéer.

Jag bloggar helt enkelt för att min blogg ger mig möjlighet att skriva ner saker som jag funderar kring, i synnerhet kring sånt som jag läst och tagit del av på internet. Jag önskar allt oftare att jag skulle ha mer tid att blogga, att jag hann fånga mer av mina funderingar i flykten, och jag lovar mig själv att jag ska försöka göra det mer… kanske oftare även när det inte är #blogg100