Etikettarkiv: avsändare

Hur skapar man trovärdighet på webben?

Vi pratar mycket om källkritik om att vara medvetna om att det är viktigt att eleverna, vi med för den delen förhåller oss kritiskt mot det vi möter på nätet. Men vi behöver också prata med eleverna om hur man skapar trovärdighet, hur man bygger en webbplats eller en webblösning som gör att besökaren får förtroende för den som står bakom den. Det är den andra sidan av myntet, hur skapar man en källa som är trovärdig? Vad gör att deras blogg, deras uf-sajt är trovärdig? Hur skapar man en webbshop som är trovärdig?

Hi there...

Hi there av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

Jag som ser många elevsajter i mitt arbete och fascineras över hur mycket arbete som läggs ner på yta, på innehåll men så klickar jag in på om-sidan och där står ingenting om syftet, eller vem som står bakom sajten. Den finns ingen möjlighet att komma i kontakt med dem som byggt webbplatsen och genast drar jag öronen åt mig. Det räcker inte med att språket är korrekt, ytan är snygg, jag vill också veta vem som är avsändare och varför de har gjort den här sidan.

Vi pumpas med information om att ”man ska vara försiktig på nätet”. Visst är det så, man ska vara försiktig med personuppgifter, men samtidigt så är det så att för att vi ska kunna värdera en sajt, vem som står bakom den, vilka det är och om de kan sin sak eller inte krävs information, om vem som skapat sajten, vem som står bakom tjänsten, bloggen eller vad det nu är. Jag undrar om det är så att vi lär elever/barn att de ska vara försiktiga på nätet, att de är rädda för att berätta vem som står bakom en sajt, eller vem som gjort en webbplats, men som besökare så vill jag veta. Inte allt om den som skapat sajten, men jag vill veta syfte, mål och grundläggande information om de som står bakom uppgifterna. Jag vill dessutom att det ska finnas kontaktinformation, för om jag undrar över något vill jag kunna ringa eller mejla.

En av tankarna bakom Webbstjärnan är att elever lär sig mer om webben genom att skapa på webben, genom att vara aktiva och bli producenter av information på nätet. att skapa webbshopslösningar som bygger på att de tar upp de mest grundläggande kraven för att en sajt ska vara trovärdig. I det är arbetet är en tydlig om-sida, A och O eftersom den berättar vem som står bakom sajten.

En bra förebild för hur en sajt kan skapa trovärdighet är sajten Pimp My Ear som är ett uf-företag som säljer pimpade hörlurar med följande förklaring:

Vi har därför valt att importera hörlurar med olika design som inte är lika kända på den svenska och skandinaviska marknaden som i övriga världen. Med ett brett sortiment av olika designade hörlurar kompletterat med ett personlighetstest säljer vi customized-pimpade hörlurar, på så vis hittar vi hörlurar som passar alla smaker!

De har dessutom tydliga kontaktuppgifter och syftet framgår flera gånger. Det skapa trovärdighet för deras sajt och för deras företagsidé. Sånt gillar jag.

Börja det källkritiska samtalet med frågan: Vem är avsändaren?

Hur lär vi yngre barn att bli mer medvetna på nätet? Hur får vi elever att förstå att allt de ser, läser eller tar del av på nätet inte är sant? Hur lär vi yngre barn att de behöver ställa frågor, enkla frågor om källan, som vem är avsändaren, och kan de vara säker på det?

Don't Look Away

Don’t Look Away by Toni Blay CC (by, nc, nd)

En utgångspunkt för samtal

Många barn och unga använder nätet på sin fritid och jag tror att du kan använda deras erfarenheter för att påbörja ett källkritiskt samtal. Dagens inlägg har sin utgångspunkt i en kort vardagsanekdot som handlar om min svågers son.

Min brorson spelar olika spel online tillsammans med sina kompisar. Många av dessa onlinespel har sociala funktioner, vilket gör att han och hans kompisar kan umgås på nätet eftersom de spelar samma spel. De diskuterar strategier för spelet och annat som de har gemensamt.

På nätet umgås min brorson mest med dem som han redan känner från skolan och fritiden. En kväll berättade han för sina föräldrar att han hade fått ett meddelande i sitt spel från en användare som kallade sig ”hemlig” och att ”hemlig” hade sagt att två killar i grannklassen skulle spöa upp honom på måndag.

Min svåger bestämde sig för att svara på meddelandet från ”hemlig” och skrev ”Sluta, det är inte roligt”. Dagen därpå fick brorsonen ett svar från ”hemlig” som skrev: ”Vi ger oss, det är Martin och Thomas och vi bara skojade.” Martin och Thomas är två av de kompisar som min brorson umgås med både i skolan, på fritiden och på nätet. Men som en extra knorr på historien så var Martin och Thomas gemensamt på en resa utanför Sverige.

Med utgångspunkt i berättelsen om min brorson kan du fråga dina elever: Hur många av dem som är medlemmar i ett socialt nätverk på nätet? Hur många som spelar online spel? Samt hur många som på nätet har fått ett eller flera meddelanden från personer som de inte känner, sådana som är ”okända” eller anonyma?

Känner dina elever igen sig?

Fråga sedan dina elever om de har varit med om något som liknar det som hände för min brorson och hur de hanterar anonyma meddelanden? Samt varför

  • struntar de bara i den, och om så varför och när?
  • pratar de med sina kompisar om den, vad säger kompisarna?
  • pratar de med sina föräldrar om den, vad gör föräldrarna?
  • pratar de om det med lärare i skolan, om så varför och när?

Låt dina elever lista de skäl som gör att de bara kan strunta i anonyma meddelanden? Som att det som står är osannolikt, inte sant etc.

När de hör hur min svåger hanterade situationen, tycker de att han gjorde rätt? Kunde han ha gjort något mer? Fråga sedan eleverna om de tror att ”hemlig” är den/de som han utger sig för att vara.  Samt varför de tror det?

Vad kan vi lära oss av historien?

Ett favoritexempel (igen) för att diskutera källkritik

I Webbstjärnans fd blogg Stjärnkikarna, finns många guldkorn, många tips och idéer för att eftersom syftet med bloggen var att kika efter de webbstjärnor som tävlingen skapar. Vi på Webbstjärnan vet att det i skolan finns massor med stjärnor, elever och lärare som genom vår tävling lär sig mer om webben, webbpublicering, om källor, källkritik, upphovsrätt, licenser och annat som följer med ett aktivt arbete på webben.

Jag var en av skribenterna på bloggen och ett perspektiv som jag ibland lyfte var just källor och källkritik. Ett av de inläggen som flera efterfrågar, har svårt att hitta är det som handlar om det här klippet. Jag har skrivit om det tidigare, men vi kör ännu en repris för dig @kringlan, och för alla er som kanske inte sett klippet. Det är fantastiskt. Njut och fundera kring avsändare, syfte och vad avsändaren vill uppnå.

Vad är sant, vad är falskt? Vem kan man lita på? Är frågor som vi som befinner oss på nätet alltid måste fundera kring. Det är frågor som vi vill att våra elever också ska fundera kring, men hur gör man?

Den här youtubeklippet ”Slip and Fly – Amazing Waterslide Jump!” tycks vara en amatörvideo.

Men är det på riktigt, eller inte? Diskussionen på Youtube handlar om filmklippet är ”fake” eller inte.

Kanske är det äkta? Enligt de uppgifter, som jag kan hitta på youtube, så är den som lagt upp filmen en person vid namn Jon, 43 år och boende i USA. Så klippet kanske är på riktigt, en filminspelning om ett fantastiskt hopp med hjälp av en hemmabyggd vattenruschkana. Vad ska jag tro?

Nej, enligt Hoax Slayer, är denna video ”fake” och en del en annonskampanj för Microsoft. De har dessutom en länk till en sajt om tydligt har Microsoft som avsändare, alltså anser de bevisat att denna video är en del av en annonskampanj.

Men vilka är Hoax Slayer och varför ska jag lita på dem? De själva säger att de arbetar för att göra internet säkrare, genom att avslöja bedrägerierna och trixen på nätet, men hur vet jag det? Var tar frågorna slut och vem kan man lita på?

Hur får vi våra elever att bli mer medvetna om att allt som finns på nätet är inte sant, är inte att lita på? Det enkla svaret är källkritik, mer om hur du arbetar med källkritik på nätet finns på Skolverkets sajt Kolla Källan. Kolla källans råd och tips om hur du kan arbeta med källkritik kommer alltid till användning.

Men frågan kvarstå, vem är avsändaren, vad är sant, vad är inte sant? Vem kan man lita på?

Kolla in det här klippet.

Jag bör också ange vilka mina källor är, så vill jag varmt tacka Ralf LöbelModerna Filmer, för länken om en ”snackis”. Tack Ralf!

Twitter och källkritik, hur fungerar det?

Twitter är en bra utgångspunkt för att fundera kring hur vi avgör vem som är avsändare i sociala medier. Hur vet vi att den som utger sig för att vara avsändare verkligen är det? Hur gör elever för att avgöra vem som är avsändare?

Dagens inlägg handlar om twitter och hur vi i sociala medier är ganska utlämnade till att den information som avsändaren gett oss för att avgöra vem som är avsändare.

Twitter escultura de arena

Twitter escultura de arena by Rosaura Ochoa CC (by)

Twitter brukar betecknas som en mikrobloggtjänst i vilken användarna har 140 tecken, som en SMS, att dela med sig av sina erfarenheter, länkar och annan information. Det är ett enkelt verktyg som tillåter många användningsområden. Tjänsten används av många: allt från Kolla Källan till kända politiker till kändisar som Lady Gaga och Stephen Fry. Twitter bygger på att du som användare fritt väljer vilka du vill följa och du kan följa hur många du vill eller hur få du vill. Till skillnad från Facebook kan du följa med vem du vill utan att den användaren följer dig tillbaka. Och när du väl följer en person kan du ta del av allt den personen skriver på twitter.

Kändisar använder mikrobloggen

Det är många kända personer som har tagit mikrobloggtjänsten till sig. I tidningar som Aftonbladet kan vi ta del av tweets från kändisar. Just ett sådant exempel tycker jag kan vara en bra utgångspunkt för ett samtal kring avsändare och hur vi avgör om avsändaren är den som han/hon utger sig för att vara. I artikeln Kändisar i panik när Twitter kraschade, där  bland annat står följande:

Ummmmm….. vart tog mina followers vägen @Twitter, skrev skrev amerikanska skådespelerskan och ”Förhäxad”-stjärnan Alyssa Milano.

När jag läser artikeln där tweeten finns citerad så ställer jag mig frågan: hur vet Aftonbladet att det är Alyssa Milano som är den som har skrivit tweeten?

Hur vet jag att det är Lady Gaga som twittrar?

Det är för övrigt en fråga som varje användare av sociala medier måste ställa sig: Hur vet jag att det är Lady Gaga som twittrar? Hur vet jag att det är Anette Holmqvist som är den som sitter bakom tangenterna för Kolla Källans twitter?

I ett arbete kring källkritik skulle jag låta mina elever undersöka frågan: Hur kan vi veta att det är skådespelerskan Alyssa Milano eller Anette Holmqvist från Kolla Källan som twittrar? Sedan skulle jag låta eleverna undersöka om det finns det något sätt att ta reda på det.

En naturlig utgångspunkt för att undersöka avsändaren på twitter är att gå in på ett twitterkontos profilsida. I mitt exempel är det http://twitter.com/alyssa_Milano och http://twitter.com/kollakallan.

På  profilsidan finns de senaste tweetsen samlade och där finns också en kort presentation av twitterkontots: namn, webbplats, och en bio på max 160 tecken.

I Alyssa Milanos bio står det följande:

☮, ♥, and BASEBALL. This is my official page. I tweet a lot. Consider yourself forewarned.

Den informationen gör inte att jag kan säga att det är Alyssa Milano, som twittrar, så hur kan vi då veta att det är hon som twittrar?

När det kommer till de stora kändisarna har twitter hjälp oss användare genom att skapa s.k. Verfified Accounts, vilket i princip innebär att twitter har tagit kontakt med användaren som påstår sig vara Alyssa Milano och frågat den om hon verkligen är den kända skådespelaren, och om så är fallet så har kontot verifierats.

Det finns flera andra kända twittrar som också har sk verified accounts som skådespelaren Stephen Fry och USA:s 44:e president Barack Obama.

Hur vet jag att det är Anette Holmqvist som twittrar?

Det är svårare med twitterkonton som Kolla Källans, för hur vet vi att det är Anette Holmqvist som sitter bakom tangenterna? Kolla Källans konto är inte verifierat och hur gör då en användare för att avgöra om Kolla Källan är avsändare eller inte?

En användare på twitter får kort och gott lita på eller förhålla sig till det som Kolla Källan skrivit i sin profilsida. I Kolla Källans twitterbio står följande:

”Webbplats om källkritik, upphovsrätt och säker internetanvändning. Redaktör för Kolla källan är Anette Holmqvist på Skolverket.”

Räcker den informationen för att en användare med säkerhet kan säga att det är Anette Homqvist som twittrar? Troligen inte, men användare på twitter och i andra sociala medier använder den informationen och tillsammans med tweetsen för att avgöra om avsändaren är Kolla källans redaktör Anette Holmqvist eller inte.

***

Sedan ska jag lägga till den brasklappen att när det kommer till kända personer eller personer som angett ett ”riktigt” namn på twitter, så kan du också hitta kontaktuppgifter på nätet, på bloggen, på webbplatsen, på eniro och på så sätt ta kontakt med den som säger sig stå bakom kontot och fråga om det är hans/hennes twitterkonto.