Etikettarkiv: bibliotek

Ansvar och integritet på internet – hur ska man göra? #blogg100

Integritet, eller rätten till en privat sfär på nätet är en viktig fråga för alla som använder internet. För inte så länge sedan såg jag den här bilden på twitter, som är illustrativa för sambandet mellan integritet och internet:

Är den sann? Alltså att det inte finns någon privat sfär på internet. Den säger mycket svårigheterna att få syn på med vem/vilka vi delar information, eller vilka eller hur de delar vårinformation med andra. Integritetsfrågorna är viktiga som Cecilia Bengtsson också slår fast i sitt inlägg identitet, integritet och sociala medier. I vilket hon skriver om Nasrine Olson som föreläst kring:

Radikal transparens bygger på att användaren bara har en identitet, del vill säga att vi agerar lika hela tiden och inte skiljer på privat och jobb och att det är en del av Mark Zuckenbergs affärsidé med facebook. Nasrine visade på vad detta kan leda till och leder till. Att facebook förväntar sig radikal transparens av oss användare men själva är ett relativt slutet företag utan insyn. Att vi skapar innehållet i facebook och hur den kan återanvändas. En av Nasrine Olsons fråga till oss som deltog på konferensen är att bibliotekarier kanske borde ta ett extra ansvar för vilka tjänster man rekommenderar till sina låntagare/användare? Hon tycker också att vi bör läsa igenom facebookavtalen ofta eftersom det ändras efterhand.

Nasrine pratar om jag förstå Cecilia rätt om ansvar, och det ansvar som biblioteken har gentemot sina besökare kring vilka tjänster som de rekommenderar. Att de behöver ta del av vad ett användande av dessa tjänster innebär. Personligen skulle jag vilja säga att samma ansvar finns för all annan användning som kommer från institutioner och myndigheter. Ta skolan som exempel, de har också ansvar för vilka tjänster som de använder, hur och när tillsammans med elever.

Känner du dog osäker på vad integritet innebär vill jag rekommendera den ritfilm som vi gjorde i höstas för att försöka klargöra vad begreppet innebär, samt vilka frågor som man kan behöva fundera kring när man delar information på nätet.

Bibliotek, sociala medier och mediavinklingen

Vaknar sent som vanligt, men förstå när jag loggar in på Twitter att jag inte riktigt har hängt med. Diskussionen handlar om Jonas Thentes TV och Mediekrönika Ombytta roller, som handlar om seminariet Sociala medier och bibliotek i vilket jag deltog i torsdags på Bok och biblioteksmässan.

Thente inleder sin krönika med att refera till

”Fahrenheit 451” skickas brandkåren ut för att bränna upphittade böcker och boksamlingar. Böcker anses vara emotionellt upprörande och därför farliga i en framtid där interaktiva tv-såpor och meningslösheter vaggar medborgarna till enfaldig ro.

Så långt som till att bränna böcker vill inte dagens svenska bibliotek gå, men det är nära på. /…/

Efter att ha tjuvlyssnat i montrar och korridorer samt bevistat en handfull seminarier, stod det klart att böcker är ute men Facebook och Twitter är inne. På biblioteken.

En typisk seminarierubrik var ”Sociala medier och bibliotek” – notera ordningen – som hölls på torsdagen.

Sedan fortsätter han att säga att dagens bibliotekarier är vår den nya tidens nätaktivister, som pratar om besökare på biblioteket som användare, och

De talar om sina uppdragsgivare (det vill säga biblioteks­besökarna) som ”användare” och fnyser åt fysiska böcker – som de karaktäriserar som dammiga. Om biblioteken säger de att ”vi måste begrava vissa uppgifter för att hinna med att bilda oss en uppfattning om nya medier”.

medan de som vi traditionellt talar om som nätaktivister ”en internetaktivist är en ung, vild manlig hacker med glasögon och hippieanarkistiska tendenser” är som Fleischer och Drogge blir symboler för i de traditionella nätaktivisterna i krönikan.

Fleischer talade om människor som använder biblioteken – ja, om människor som själva poängen med bibliotek. Riktiga bibliotekarier som kan ge personliga tips om böcker och annan information.

Han såg en del problem – för att underdriva – med att svenska bibliotek är beredda att slänga ut grundläggande kompetenser och funktioner för att i stället bistå en handfull amerikanska IT-företags för tillfället populära tjänster.

Jag deltog i seminariet och vill gärna berätta att seminariet inte handlade om att biblioteken vill bränna böcker eller överge sina huvuduppgifter. I ingressen till katalogen står det:

Sociala medier förändrar förutsättningarna i samhället för såväl politisk demokrati som för ekonomisk konkurrens, likaså för kommunikationen mellan individer och organisationer. Att ha digital informationskompetens för att kunna hitta, källkritiskt granska och kommunicera på nätet blir lika viktigt som att kunna läsa, skriva och räkna. Är bibliotekarier dödgrävare eller guldgrävare i denna historiska omvandling?

Det tycks Thentes inte känna till eller ha tagit del av, inte heller del av att  samtalet främst handlade om två centrala frågor nämligen:

  • Hur förändrar sociala medierna bibliotekens kontext?
  • Hur förändrar sociala medier bibliotekens arbetssätt?

Seminariet handlade alltså om hur sociala medier påverkar bibliotekens kontext och arbetssätt och hur Thentes än ser det så är förändrar sociala medier vårt förhållningssätt till vår omgivning. De  låter det analoga mötet mellan människor kompletteras med ett digitalt. Det innebär inte att det ena utesluter det andra, och det tror jag inte Fleischer eller bibliotekarien på seminariet menade. Även om Thentes vill vinkla seminariets samtal så.

Bokmässan, bibliotek och sociala medier

Jag ska vara med i en panel kring sociala medier och bibliotek vilket känns spännande. Min ingång blir skolan, skolbibliotekets eftersom det är där jag känner att jag hör hemma och har mest att bidra med. Seminariets huvudfrågor kretsar kring:

  • Hur förändrar sociala medierna bibliotekens kontext?
  • Hur förändrar sociala medier bibliotekens arbetssätt?

Min utgångspunkt kan knappast bli att prata om hur bibliotekens arbetssätt förändras av sociala medier. Jag är användare, så jag kan prata om kontexten och på sätt komma in på hur bibliotekens arbetssätt behöver ändras i och med tillgången och närvaron av sociala medier.

Jag arbetar med skolan, och är lärare i svenska och samhällskunskap. I skolan ses ofta biblioteket som en plats där bokskatter finns eller som en plats där böcker samlar damm, dit elever dras när de ska söka efter våra gemensamma bokskatter, eller för att de ska starta ett fördjupningsarbete. Biblioteket är i skolan en fysisk plats, inget digitalt rum.

Biblioteket är i skolan en plats där bibliotekarien kan hjälpa eleverna att hitta ingångar, att söka, strukturera upp sin informationssökning. Biblioteket är för elever en plats där de kan hitta bokskatter, få hjälp att hitta böcker som passar deras behov, smak och intresse.

Men min upplevelse är att i skolans värld är biblioteket en plats som inte används i den omfattning som den skulle kunna göras. Elever och till viss del lärare är delvis medvetna om de tjänster som biblioteket som fysisk plats kan ha, men de är inte medvetna om biblioteket som digital arena och vad biblioteket skulle kunna erbjuda med hjälp av sociala medier. Elever och till viss del lärare är omedvetna om det stöd som biblioteken skulle kunna vara i det digitala rummet, genom att vara den vän som vi kan behöva i sociala medier, med sin kunskap om att söka, att finna, att värdera källor och kunskap.

I en skolvärld med sociala medier som t.ex. Wikipedia så används biblioteket ofta som en extra datasal, men inte för att skapa dialog genom att använda sociala medier för att samtala om källor, sökande, information och kunskap. Att biblioteken sitter på kunskap om hur man söker information medvetet och strukturerat, att biblioteken sitter på kunskap om hur man strukturerar upp kunskap det används begränsat och främst när elever vill få hjälp att söka i böcker, eller för att hitta ”riktiga” källor.

Det är en brist i sig, men den bristen beror i mina ögon på att skolan inte har anammat den digitala världen, de digitala verktygen, de sociala medierna, men biblioteket har heller inte lyckats förmedla till oss i skolan hur de använder sociala medier, att sociala medierna kan vara goda verktyg för att kommunicera med användarna med eleverna, med lärarna. Verktyg för att distribuera bibliotekets kunskap till användare.

Det kan bero på att eleverna inte har dem som vänner, inte vet eller känner till bibliotekens möjligheter och den roll som biblioteken kan fylla i sociala medier som kunskapsbevarande institution, som ett stöd i kunskapssökandet, men det kan också bero på att biblioteken inte kommunicerar att de finns till för elever, för skolan i sociala medier.

Jag tror också att bristen på möten också beror på att biblioteket som institution och funktion har förändras genom tillgången till sociala medier, genom en digitalisering av kunskap och här har skolan inte riktigt hängt med.

För vad händer vad händer med en kunskapsbärande institution när alla kan bidra med sin kunskap, utan att det finns någon gemensam norm för hur man organiserar upp denna kunskap, den information som finns på nätet? Vilken roll ska då biblioteket, skolan ha? Är det klart? Har biblioteket lyckats formulera det, och om så har de kommunicerat ut det till sina användare?

Ska biblioteket vara en tjänst på nätet som bidrar med ett diktcitat om dagen eller som svarar på våra frågor om var vi kan hitta källor? Ska de hjälpa användarna att bli medvetna om de strukturer inom vilken vi traditionellt strukturerat upp kunskap, eller ska de falla till föga, långsamt dö som en plats i damm fylld med bokskatter som vi via Google söker oss fram till? I skolan har biblioteken en viktig roll att fylla men för att de ska kunna göra det måste också skolbiblioteket kommunicera med eleverna i sociala medier och kring sociala medier, kring kunskap och kunskapssökande.

Sociala medier omdefinierar onekligen bibliotekens roll, men det upplever jag att biblioteken är medvetna om och de befinner sig i ett sökande, men skolans har inte kommit dit än, skolan tycks fortfarande tro att de ska stå som ett digitalt ödeland, en utpost för den analoga tekniken, men tids nog hinner väl digitaliseringen i kapp skolan och tar den på sängen, trots att den borde ha vaknat för länge sedan.

För i mina ögon behövs ett möte, mellan lärare, elever och bibliotek i sociala medier, och ett samtal kring: Hur formas kunskap i en värld där alla bidrar med sin egen kunskap och där sociala medier är en naturlig del i vår kunskapsbas? Hur formas kunskap i en värld där kunskap skapas av alla? Vilken är då bibliotekens och skolans roll?

Att använda sociala medier väcker mycket spännande frågor

Regionbibliotek Stockholms inbjudan har jag varit med och anordnat en Open Space som hade temat Sociala Medier och bibliotek. Biblioteken och bibliotekarierna är en yrkesgrupp som använder sociala medier för att genomföra sitt uppdrag. Jag fascineras alltid av de otroliga tjänster som finns på nätet, ta till exempel tjänsten ”fråga biblioteket”.

Eftersom Open Space är ett möte som utgår från vad deltagarna vill prata om på ett givet tema så var det spännande att få ta del av de frågeställningar som bibliotekarierna stod inför i sitt arbete kring sociala medier. Det var frågor som:

  • tonen eller tonalitet, i sociala medier
  • Vem ska prata för biblioteket?
  • privat, personlig, professionell?
  • mottagare/målgrupper?
  • hur mäter man framgång?
  • Vilka plattformar används till vad?
  • Vad kommer efter Facebook? Vad händer när Facebook dör?
  • Vad är lagom uppdateringstakt i sociala medier?
  • etc.

Under dagen flöt sedan deltagarna runt i olika konstellationer pratade om sociala medier delgav varandra erfarenheter och tankar kring hur bibliotek kan arbeta med sociala medier. Det var otroligt spännande, i synnerhet sammanfattningarna, då jag att fick höra lite om de samtal som pågått under dagen. Det framkom till exempel att de diskuterat hur bibliotek kan använda Gowalla. Eller hur ett bibliotek kan få igång en Facebook sida. En frågeställning som fick mig att fundera mycket, var frågan kring hur biblioteken kan göra material som besökarna skapat sökbart på sina portaler, så att det som skapas i samspel med användarna i sociala medier får samma status som övrigt material på bibliotekets webbplats.

Jag har haft en otroligt givande dag. Det är många intressanta aspekter och frågor som lyftes kring just sociala medier och bibliotek. Frågan som jag ställer mig, är hur påverkar sociala medier bibliotekens kärnverksamhet? Är den densamma i en digital värld som i en analog, eller står biblioteken inför samma frågor som vi i skolan, vilken roll ska de ha?

I mina ögon tycks biblioteken dock ligga steget före för de har tagit språnget. De står inte kvar vid kanten och tvekar som många i skolan fortfarande gör. Biblioteken har kastat sig ut, och prövar sig fram i en ny digital värld med nya digitala verktyg.

Låt det du älskar bli fritt, en uppmaning till ABM-sektorn

Idag har jag åter blivit påmind om workshopen jag var på i onsdags om Creative Commons när jag läste Lennart Guldbrandssons inlägg Efter Creative Commons-workshop med svenska museer, och när jag läste hans inlägg kom Liam Wyatt avslutande ord till mig så starkt. Liam hade en otroligt givande och intressant presentation om Wikipedia, upphovsrätt och Arkiv, bibliotek och museer (ABM-sektorn på svenska, GLAM på engelska).  Den avslutades med följande ord:

If you love something, set it free

Sedan är reciterade Liam resten av citatet, som handlade om att var det ditt så kommer det till dig åter, i tusenfallt… Det var en uppmaning till alla som arbetar på Arkiv, bibliotek och museer att våga öppna upp för ett samarbete med Wikipedia. Låta kulturarvet bli mer tillgängligt digitalt, även om det finns många fallgropar, många om och men…

Låt oss hoppas att de vågar, att de kan…