Etikettarkiv: creative commons

Lärare, delar du ditt material med Creative Commons? #blogg100

I skoldiskussionen förekommer en diskussion kring att dela material som lärare inom skapat, och det delas massor med fantastiskt pedagogiskt material på nätet, ibland är det tydligt hur andra får använda materialet, hur det får spridas och om det får bearbetas genom att den som skapat det använder Creative Commons licenser. Kolla till exempel in Josef Sahlins fantastiska material kring att arbeta med romaner, som Klippet- ett novellprojekt som är tillgänglig under Creative Commons licensen Erkännande, icke-kommersiell- dela lika. Josef är lika tydlig genom licensen, och den som vill använda får göra det under tydliga villkor.

Det härliga är sedan att det arbete som görs runt detta arbete i skolan också delas av eleverna under en CC-licens kolla på Bibblis, där alla böcker är tillgängliga under Creative Commons – Erkännande, icke-kommersiell – inga bearbetningar.

Jag ser dock massor med andra resurser som sprids och delas på nätet, men utan tydliga villkor om hur materialet får spridas, användas och bearbetas. Creative Commons är ett enkelt villkor för att tydliggöra hur andra får använda det som man delar. Så lärare, dela med Creative Commons.

#blogg100 -2014

 

Kriterierna för att bestämma ett fotografis verkshöjd fungerar den även för text? #blogg100

Jag läser med spänning, som en bra roman, Stefan Högberg och Lennart Guldbrandssons kriterier för att avgöra om en bild är ett verk. Jag håller med om att det är svårt och komplicerat att fotografier har två skyddsformer, att lagstiftaren skiljer på bild och verk, och att det kanske komplicerar saker när det kommer till att tillgängliggöra kulturarvet. Men frågan jag ställer mig är om Lennarts och Stefans utredning gör det enklare.

Sedan undrar jag över vilket problem de vill komma åt och hitta lösningen på, att skilja på fotografiska bilder och fotografiska verk, eller om problemet egentligen är ett annat…

Stefan och Lennart listar tio kriterier som de anser att man bör titta på för att avgöra om en bild är ett verk, jag har inte tänkt att lista dem här.

Jag undrar om problemet är att fotografier inte ska ha samma skydd, liksom annat konstnärligt skapande, eller om problemet de vill komma åt är de långa skyddstiderna? Jag är inte säker. Sedan ställer jag mig frågan om samma kriterier hade fungerat för litterära texter? Om jag skulle överföra kriterierna på andra konstnärliga uttryck skulle de fungera även då? Skulle man kunna säga att en text som uppnår dessa tio kriterier saknar verkshöjd? Utgår vi från att en text/bild/ett musikstycke/drama etc i utgångsläget inte har verkshöjd?

Sedan vänder jag mig mot kriteriet om vardagsskildringar, och undrar kort: hur kom ni fram till det? Och så tänker jag på Sally Mann.

I förhållande till deras lista funderar jag mycket kring vad ett fotografi är och vad en fotograf tillför till bilden. Hur skapas en bild, och i vilken mån kan betraktaren avgöra en bilds ”verkshöjd” utifrån endast bilden? Jag är inte heller säker på att jag håller med dem fullt ut i deras definitioner kring vad som är ett verk och en bild. De har bara exempel på ”bilder”, några som jag utan tvekan skulle kunna se som verk ;)

Som sagt jag är osäker på vilket problem de vill angripa, om det är begreppet verkshöjd, eller fotografiet som konstform, eller lagstiftarens otydlighet när det kommer till bild och verk när det gäller fotografier i upphovsrättslagen, eller om det är oviljan att tillgängliggöra bilder från kulturarvssektorn…

Slutligen undrar jag kring följande formulering:

”Notera alltså att utgångspunkten är att fotografiet inte uppnår verkshöjd, och det faller på bilden att ”bevisa” sin status som fotografiskt verk.”

Hur kan det falla på ”bilden att bevisa sin status som fotografiskt verk”? Bildens status måste väl ändå bero på intentionernas hos den som skapat den, eller? Eller är fotografier bara resultatet av en viss teknik för att leka med ljus?

”Hur skyddar du dina bilder?” #creativecommons

Jag ägnar en del av min fritid åt att fotografera och för att lära mer så deltog jag för någon vecka sedan i en helg-workshop, tillsammans med en grupp andra fotografer. Min helg kom att handla om bilder, bildspråk och vad bilder berättar. Otroligt givande, roligt och inspirerande. I den grupp som jag ingick i var det få/eller ingen som använde Internet som arena för att dela sina bilder, till skillnad från mig.

Men för mig var det självklart att det som jag gjorde under helgen skulle publiceras och jag fick kommentarer via vänner på Facebook. Jag berättade också om det vilket gjorde att när workshopen var slut så frågade några av de andra deltagarna om de kunde få adressen till min webbplats, för att kunna ta del av lite fler av mina bilder och jag lämnade ut både flickr-profil, och webbadresser (serdumig.se och kral.se) men fick samtidigt frågan:

-Men hur skyddar du dina bilder på Internet?

Till en början förstod jag inte frågan, vad menar han/hon? Skyddar? Vad ska jag skydda? Och hur skulle jag kunna skydda det som jag publicerar på Internet? Men jag förstår sedan att de har valt att inte publicera sina bilder för att de är rädda för att de ska få fötter, användas utan deras vetskap, i sammanhang som inte de samtycker till … Och jag har förståelse för den oron, den bär jag också, men jag finner mig, och svarar:

-Nej jag skyddar dem inte så, för jag vill att andra ska använda och sprida dem om de tycker om det jag gör och låter andra göra det under vissa villkor. Jag licensierar mina bilder under olika Creative Commons licenser för att de ska bli använda och jag tror inte att jag skulle tycka det var lika roligt att fotografera om jag inte hade en publik. Jag tänker att de som tycker om det jag gör, som använder det jag gör gör det med omsorg och med mig i åtanke, så jag skyddar dem inte jag delar dem fritt.

 

Att vi ändrar oss är en av svårigheterna med CC – varför är inget enkelt?

Creative Commons är ett enkelt sätt att säga att du låter använda det som du skapat, så länge de följer de villkor som du lagt på det som du skapat. Att använda Creative commons licenserierat material är enkelt. Men inte alltid så enkelt som man önskar i Glyn Moodys bloggpost ”Why Using Creative Commons Licensed Materials Is Not As Easy As It Looks”, som handlar om att licensiera bilder under Creative Commons är enkelt, men lika enkelt som det är att licensiera sina bilder under CC lika enkelt är det att ändra licensen, eller villkoren för licensen och vad händer då?

I sin bloggpost hänvisar Glyn Moody till Bobbi Newman som berättar om en incident där hon anklagas för att ha gjort intrång på en fotografs rättigheter i och med att han ändrat villkoren under vilka han delar sina bilder. En historia som visar på svårigheterna, när upphovsmannen ändrar sig.

Jag har flera kontakter på flickr, som valt att ändra villkoren under vilka de delar sina bilder från Creative Commons till Copyright, troligen av olika skäl. De jag frågat har berättat att de anser att deras bilder blir ”över-användna” och att ”folk” inte bryr sig om villkoren. Men för användaren uppstår en problematik kring bevisbörda kring att  den bild, som jag sprider inte längre är under CC, men som sedan inte längre är tillgänglig under CC, vem har rätt och hur kan jag bevisa att jag de facto fick sprida bilden under de villkor som jag påstår?

Och att hänvisa till att licenserna gäller lika länge som upphovsrätten är en ganska klen tröst, speciellt om man inte vill kränka någons rättigheter.

CC licenses are not revocable. Once a work is published under a CC license, licensees may continue using the work according to the license terms for the duration of copyright protection. Notwithstanding, CC licenses do not prohibit licensors from ceasing distribution of their works at any time. Additionally, CC licenses provide a mechanism for licensors and authors to ask that others using their work remove the credit to them that is otherwise required by the license. You should think carefully before choosing a Creative Commons license.

I Moodys bloggpost finns följande verktyg Imagestamper som kanske kan hjälpa till vid en konflikt, men frågan man måste ställa sig är hur vanligt är detta? Och varför kan inget vara enkelt…

 

 

 

Tänk om alla förlag använde Creative Commons…

Webbstjärnan har vi under två veckors tid väntat på svar på frågan om elever får publicera bokomslag på bokbloggar eller inte. När vi inledde arbetet så hade vi en föreställning om att det skulle vara ganska enkelt och att vi skulle få svaret att det går nog bra…

Vi tänkte att det finns en gemensam standard eftersom det på många förlags webbplatser finns omslagsbilder som fritt får användas i redaktionell text. På Semic står det följande:

Observera att pressbilderna bara får publiceras i samband med redaktionell text om respektive bok!

Till lärare finns det till och med en lärarhandledning om romanen Bronsdolken som de kan ladda ner, men hur är det med omslagsbilderna och räknas elevers texter/recensioner kring böcker som redaktionell text? Det framgår inte, och det var den frågan som vi på Webbstjärnan ställde oss. Vilka svar fick vi?

Svaret vi fick är att det inte är så enkelt, och att alla förlag gör olika. Läs inlägget: Bokomslag på bloggen- vad får vi publicera?.  Att det finns många intressenter. Personligen tycker jag att svaret från Bonniersförlagens svar är mest spännande:

Det är inte tillåtet att publicera omslagen, utan att först fråga formgivaren om lov. Däremot får man, enligt Bonnier, fotografera av boken – exempelvis när den ligger på ett bord eller när någon håller i den – och använda det materialet fritt. Skillnaden är att man då återger ”boken som bok”, och inte omslaget (verket) som sådant.

Jag tänker bara, tänk om alla förlag använde Creative Commons som verktyg för att sprida sina omslag på webben, så mycket enklare det skulle vara. Då skulle elever fritt kunna använda omslagsbilderna. Ett härligt exempel på användning av en Creative Commons bild på ett omslag är Pelle Stens berättelse om ”från höstsemester till bokomslag” om hur bilder under Creative Commons kan komma till användning. Eller tänk om det i svensk upphovsrättslagstiftning fanns ”fair use”, då skulle omslagsbilderna få användas…

Till min stora lycka insåg vi dock att Bonniers hade ett samarbete med Wikimedia och att en del av deras författarbilder delas fritt på Wikimedia Commons under en Creative Commons licens, mer sånt önskar jag av jultomten.

Erkännande enligt Creative Commons


Jag har försökt att förklara, jag har försökt att visa, jag har skrivit om det. Vi har även texter på Creative Commons webbplats om hur man gör.

Tillslut valde vi på Webbstjärnan och Creative Commons att göra en film, som förklarar hur du gör. En del två till vår film som heter introduktion till Creative Commons. Den ligger på Youtube, är illustrerad av Jesper Wallerborg @entapir och filmade av Göran Thorén. Min uppmaning till dig är att ta del av den, sprid den, bearbeta den, remixa den, öva, titta och lär och använd och pröva med andras innehåll, visa på möjligheterna med Creative Commons.

Om du vill ha en grundläggande duvning i Creative Commons så kan du alltid ta del av del 1 igen, om inte annat nedan. Som komplement till filmen finns en illustration som du kan ladda ner.

Ska vi lära barn att hantera ”copyright”?

Lessig #ind12 by K.Alexanderson CC (by)

Det var en av många frågor som ställdes till Lawrence Lessig i tisdags förmiddag på Internetdagarna. Lawrence Lessig är en av de fäderna till Creative Commons. Under sitt key-note-anförande pratade Lessig om upphovsrätten/copyrighten måste justeras för en tid där Internet finns, och fungera så att barn inte kriminaliseras genom sitt agerande på Internet, genom att de remixar, delar och skapar utifrån andras skapande. Ett argumentet som Lessig framförde var att en förändring av upphovsrätten behövs för att den ska fungera så att 15-åring kan förstå den.

Med bakgrund av detta var det intressant att få Lessig svar på frågan om och eventuellt hans insikter om eller hur upphovsrätt/copyright ska läras ut till barn.

copyright-hacking by entapir (Jesper Wallerborg) cc (by)

Svaret som vi fick var, att det inte är upphovsrätt som ska läras ut, utan förståelse och kunskap om konstnärernas kunskaper och deras arbete. Istället för att lära ut ”lag” så bör vi lära ut en förståelse för den arbetsinsats som konstnärerna lagt ner för att skapa ett verk. Lessig menade att detta kunde ske genom att låta elever arbeta med att skapa parafraser, försöka att skapa ett eget ”konstnärligt verk” med utgångspunkt i en konstnärs verk. Jag förstod det så att elever/barn/ungdomar kan lära sig att förstå Pollocks storhet och hans arbetsinsats genom att inom ramen för skolan göra en egen Pollock. Genom att söka skapa ett eget konstnärligt verk så kommer eleverna förstå att det kräver mycket arbete och en rejäl insats, och då kommer eleverna också utveckla en förståelse och respekt för den arbetsinsats som finns bakom andras skapande.

Jag tror att lärande sker genom imitation, genom att härma, och jag tror att elever/barn/ungdomar kan få insikt om hur mycket arbete som ligger bakom ett verk genom att själva söka skapa en kopia. Jag tror också att barn genom insikten om den arbetsinsats som ligger bakom ett verk lär sig respektera konstnärens kunskaper. Sedan behöver vi lära ut att de ska erkänna upphovsmannen.

Jag instämmer i Lessigs slutsats att upphovsrätten behöver fungera för barn där Internet är en naturlig del. Jag instämmer också i att skolan kan lära ut respekt för andras skapande. Jag tycker att barn ska få sprida sina parafraser, sina försök, de ska lära sig vara stolta över sitt skapande och stolt få sprida de förebilder som de har för sitt lärande, och det kan inte alltid ske i med den lagstiftning som finns, och i förhållande till det behöver skolan lära ut de grundläggande reglerna som finns kring upphovsrätten, åtminstone så länge lagstiftningen inte revideras för en vardag där Internet är en naturlig del i skolan och vardagen.

Du kan ta del av Lessigs keynote via Youtube, eller här nedan.

Om mina bilden inte var ”adorable”, hur skulle de då tas emot?

Jag har varit i Helsingborg över dagen och pratat om Creative Commons, upphovsrätt och webbpublicering i skolan. Det är roligt att prata om det som ligger en nära om hjärtat, och det är grymt roligt att träffa intresserade och initierade lärare. De ställer alltid så bra, relevanta och intressanta frågor. De kommer med vardagen och problematiserar och ställer bra och intressanta frågor, kring stort såväl som smått.

I presentationen kring Creative Commons använde jag mig själv och mitt eget fotograferande som ett exempel på hur Creative Commons kan fungera, att licenserna fungerar att de gör att andra tar möjligheten att sprida, bearbeta och skapa utifrån det som jag skapar.

Vi pratade om hur bilderna bemöts, och frågan om ”man får göra det som jag gör” kom naturligtvis upp. Mitt svar blev och är: ja, visst får jag det. Kring frågorna om hur mina bilder mottas så ställde Vera Rojas en bra fråga, intressant och relevant:

Vilken betydelse har mina motivval för acceptansen för att ”lånar” George Lukas figurer, att mina bilder är ”adorable” (romantiska, vardagliga, känslofyllda). Hur hade mottagande sett ut om jag valt att använda dem (George Lukas skapelser) för att problematisera frågor som ”barnporr” eller homosexualitet eller barnsoldater eller något annat kanske mer kontroversiellt. Hur hade reaktionen varit då?

Hade det varit lika lätt att ta till sig bilderna? Lika lätt att tycka att de är underbara… eller skulle vi se på dem på ett annat sätt?

Varför sprider du det du gör? #CreativeCommons

Att välja att dela det du skapar är i sig ett stort beslut. Att bestämma sig för att låta andra ta del av det man gjort, det man tycker om, det man har lagt ner tid på, det är i sig ett stort beslut. Men när du fattat det beslutet kanske du bör fundera på om inte Creative Commons kan vara ett verktyg som hjälper dig att dela det du skapar. Att använda Creative Commons är inte särskilt krångligt, men stort!

Varför du väljer att dela det du gör på Internet? Vilket är syftet?

Om syftet med att använda Internet som arena för att sprida kunskap, kultur eller vetenskap, behöver du ta ställning till om du ge andra de möjligheter som Internet innebär för att använda/ eventuellt bearbeta och dela vidare det du gjort? Vill du låta andra hjälpa dig att sprida det du gjort?

Med ”vanlig” upphovsrätt behöver de som vill använda ditt material, ditt skapande, de som vill sprida ditt skapande/ditt material be dig om lov innan de har rätt att använda, sprida det vidare på Internet.

Med en Creative Commons licens, ger du andra rätten att använda/sprida ditt material, utan att de behöver fråga dig om lov innan de använder ditt material. Creative commons gör att du kan berätta att du vill låta andra använda och sprida det du skapat, samt i vilken omfattning och/eller i vilka sammanhang.

Vilket är syftet till att du sprider det du gör? Om syftet med att dela det du skapat är att berika andra, för att ge andra möjligheter att lära och ta del samt växa med det som du kan, eller det som du gör, då är Creative Commons ett alternativ, som gör att du kan få spridning på det du skapat långt, längre än du kunde tro.

Du kanske har andra syften… som inte är förenliga med Creative Commons idé om att utnyttja Internet som en arena för att sprida kunskap, vetenskap och kultur, och då ska du naturligtvis inte använda Creative Commons. Men vill du utnyttja Internets kommunikationsmöjligheter… och utnyttja Internets fördelar samt göra det enkelt för andra att använda det du skapat, då är Creative Commons är ett utmärkt medel för att sprida det som man skapat och som man vill att andra ska kunna få använda, bearbeta och bygga vidare på.

Det visar om inte annat Wikipedia cc (by,sa), eller Tray Radcliff som använder CC (by, nc), eller Hanna Sköld (filmskapare) att Creative Commons fungerar.

Lite material som kan hjälpa dig i valet av licens, titta på den Infografic som .SE gjort tillsammans med oss på Creative Commons - Välj rätt licens, eller på den kortfilm som förklarar vad Creative Commons är, gjord för Webbstjärnan (.SE:s skoltävling för att utveckla internetanvändningen i skolan), eller läsa den Internetguide som heter Copyright-Copyleft och som är skriven av Mathias Klang. Skolverkets guide Creative Commons för lärare är också en användbar resurs.

Vissa dagar är bättre, andra mindre bra…

Jag fick ett fint mejl, från PhotoPuddle, om en av mina bilder, som hon hade fotobloggat. I mejlet stod det följande:

Dear Kristina,

I have a personal blog which I am filling with photos that I love. I just wanted to let you know that I think your photo ‘Out on town‘ is fantastic. As it has the ‘blog this’ option on it I have had great pleasure in featuring it in my blog.

Best Wishes,
PhotoPuddle

Helt underbart fint, tack. Det är så roligt att få återkoppling, uppskattning och att andra använder det jag gör. Jag blir så glad!!! Tack! Jag är så glad att ni vill använda mina bilder. Det är därför jag aktivt valt att sprida dem under Creative Commons, så att PhotoPuddle och alla andra får använda bilden med hjälp av Creative Commons.

Det finaste är ändå följande citat från PhotoPuddles blogg:

I love this father and son picture. OK so I’ve never actually seen any of the orginal Star Wars films or know anything about Stormtroopers but I do know that this is really cute. It’s a brilliant idea that’s really well executed. And I really love the extra detail of the little teddy bear as it makes the picture even more sweet.

Det är fint. Tack.