Etikettarkiv: elever

Koda med dina elever och gör dem redo för förändringar

Jag landade bara en dag i Almedalen men lyckades fylla min dag med många intryck och möten. Bland alla de fantastiska som jag träffade var Karin Nygårds, som pratade på ett seminarium kring om kod är framtidens språk. Karin är en av de initiativtagarna till Teacherhack och hon kommer under hösten arbeta med ett projekt som handlar om att ”hacka”-läroplanen. I seminariet pratade Karin om hur hon arbetar för att göra sina elever digitalt allmänbildade och där hon ser kod som ett element, som ett verktyg som eleverna behöver förstå. På den outtalade frågan om varför kod är viktigt för elever att förstå sa Karin för att alla elever som växer upp och som ska ta studenten på 2000-talet behöver:

-vara förändringsbara

Vi lever i en tid och med ett medium som ständigt förändras och Karin tog exemplet med Facebook och hur de hade förändrat utseendet på sin sajt, med den nya timeline-en, och vilket motstånd det väckte. En fråga som alla vi behöver ställa oss som arbetar i ett förändringsbart landskap är hur blir vi förändringsbenägna? Jag tycker också att det finns en annan sida av det myntet och det är hur vi lär oss att förbereda för förändringar, hur vi kommunicerar dem och sedan genomför dem, vi behöver titta på goda exempel och sedan arbeta för att elever ska kunna hantera snabba förändringar på gott och ont.

Vi på Webbstjärnan har gjort en webbkurs om programmering med verktyget Scratch, och varför du som pedagog ska arbeta med det tillsammans med dina elever, i den pratar Karin mer om varför hon tycker att programmering är en viktigt kunskap. Det kostar inget att delta i kursen och den är öppen för alla.

En fantastisk historia om en bilds betydelse…

7webb

Vi har haft ambassadörsutbildning idag i Webbstjärnan, otroligt roligt, givande och spännande! Som alltid! En av pedagogerna, frågar mig om flickr, hon kan inte logga in längre via Google, eftersom Flickr (Yahoo) har tagit bort den kopplingen. Och frågar mig hur hon ska göra :)

Jag säger att jag tror att alla som har ett konto på flickr, också har ett Yahoo-konto och via det kan hon logga in… frågan är bara vilket Yahoo-kontonamn hon har. Vi står framför min dator och försöker klura ut det när hon säger:

-När jag ändå har dig här så måste jag säga det till det: Jag tycker om dina Star Wars bilder.

Jag ler (åtminstone tror jag det) och säger tack! Sedan fortsätter hon, du vet jag är här pågrund av en av dina bilder. Och berättelsen är den att hon letade på flickr efter en bild som illustrerade perspektiv och hittade en som jag tagit på rälsen, med en lego-gubbe som går från kameran. Och den gjorde henne så nyfiken på vem jag var, och via mig hittade hon Webbstjärnan och sedan stod hon här på Ambassdörsutbildning i Stockholm…

När jag tänker på hennes berättelse häpnar jag, och tänker på min om John Ajvide Lindqvist och tänker på vilken roll små obetydliga saker som Blackeberg eller en lego-gubbe på ett räls kan ha. Stort tack för att du berättade :)

Avslutningstal vid skolavslutningen – en lyssnares funderingar

Jag har varit på barnens skolavslutning och undrar varför handlar inte sommartalen om skolans verksamhet, varför handlar de mest om att tacka av, eller om sommarlov, sol och bad, samt om ledigheten…  Vid alla skolavslutningar som skett i dagarna har det hållits tal av

  • lärare till elever
  • rektorer till elever, lärare och föräldrar
  • föräldrar till barn och lärare

Hur många av de tal som du tagit del av har handlat om lärande om insikter om skolans betydelse för barnen och deras kunskapsutveckling. Jag hoppas att du har tagit del av många. Jag har i min roll som förälder  stått och lyssnat på flera av dessa tal vid barnens skolavslutning. Det har varit fina tal av lärare som pratat om eleverna eller något kort pliktskyldigt tal från en och annan förälder inför sommaren, för att tacka av lärare. De tal, som jag hört i år har haft en ton av avsked, men även burit förhoppningar om ett vilsamt sommarlov med sol och bad. Ett av talen som jag tog del av var från en skolledare och handlade om att rektorn inte skulle hålla tal och inte prata om sommarlov, för hon hade redan pratat så mycket…

Förvånad stod jag där och tänkte: varför handlar inte alla sommartal om skolans syfte och verksamhet. De bör handla om allt lärande som skett, alla möten med nya kunskaper, färdigheter och insikter. Naturligtvis vill vi höra om våra barn och barnen vill höra hur fantastiska de är, men bygg upp sommartalet kring det viktigaste i skolan, ta plats, berätta om det lärande som skett… Ta exempel som alla kan känna igen, och låt talen handla om varför sommarlovet finns, för att vi ska få en möjlighet att vila upp oss så att vi vid höstens start än en gång kan ta oss an nya kunskaper, nya insikter och nytt lärande tillsammans i skolan.

Tio skäl till att icke-läsare inte läser #blogg100

I skoldebatten förekommer det en viktig diskussion kring läsandet, och de grupper av barn som är svaga läsare. Jag ramlade av en händelse över en artikel  som handlar om 10 skäl till att icke-läsare inte vill läsa, och vad man ska göra för att hantera dessa situationer. Från min skolgång minns känner jag igen… Jag hoppas innerligt att inte skälen till att svenska barn inte läser ligger här:

-de får ont i huvudet

-de läser långsammare än sina klasskamrater och lämnas ensamma

-de har en rädsla för att behöva läsa högt inför klassen
Jag fasade alltid för att jag skulle bli den som fröken skulle säga läsa texten högt i skolan. Ofta var det texter som var helt obekanta som vi skulle läsa, och det ska inte något barn utsättas för. Högläsning är en konst som kräver övning och de som läser högt ska alltid ha en möjlighet att förbereda sig, så att de kan texten, förstår vad den betyder och hur okända ord ska uttalas, allt annat är omöjligt läskigt och svårt.

-förväntar sig att få ett test på vad de läst och att de ska misslyckas

-de tror att de måste läsa klart allt
jag slutar i stort sett alltid att läsa böcker, texter som jag inte tycker om, det är bara om jag måste som jag verkligen läser klart… Läsning ska inte bara vara ett måste.

-de har en känsla av att deras upplevelse av läsandet är fel
hur bedöms elevers uppfattningar om lästa texter?

-de hamnar alltid i gruppen med de ”långsamma läsarna” och känner sig dumma

-de tror att de är så långt bakom att de inte tror sig kunna komma ikapp, någonsin

-de är inte intresserade i det material som de förväntas läsa
minns läseböckerna, de handlade om allt annat än det som engagerade mig… Alla dessa böcker om hundar, hästar och annat som jag inte brydde mig om…

-de tappar bort sig och glömmer vad de läst

Ansvar och integritet på internet – hur ska man göra? #blogg100

Integritet, eller rätten till en privat sfär på nätet är en viktig fråga för alla som använder internet. För inte så länge sedan såg jag den här bilden på twitter, som är illustrativa för sambandet mellan integritet och internet:

Är den sann? Alltså att det inte finns någon privat sfär på internet. Den säger mycket svårigheterna att få syn på med vem/vilka vi delar information, eller vilka eller hur de delar vårinformation med andra. Integritetsfrågorna är viktiga som Cecilia Bengtsson också slår fast i sitt inlägg identitet, integritet och sociala medier. I vilket hon skriver om Nasrine Olson som föreläst kring:

Radikal transparens bygger på att användaren bara har en identitet, del vill säga att vi agerar lika hela tiden och inte skiljer på privat och jobb och att det är en del av Mark Zuckenbergs affärsidé med facebook. Nasrine visade på vad detta kan leda till och leder till. Att facebook förväntar sig radikal transparens av oss användare men själva är ett relativt slutet företag utan insyn. Att vi skapar innehållet i facebook och hur den kan återanvändas. En av Nasrine Olsons fråga till oss som deltog på konferensen är att bibliotekarier kanske borde ta ett extra ansvar för vilka tjänster man rekommenderar till sina låntagare/användare? Hon tycker också att vi bör läsa igenom facebookavtalen ofta eftersom det ändras efterhand.

Nasrine pratar om jag förstå Cecilia rätt om ansvar, och det ansvar som biblioteken har gentemot sina besökare kring vilka tjänster som de rekommenderar. Att de behöver ta del av vad ett användande av dessa tjänster innebär. Personligen skulle jag vilja säga att samma ansvar finns för all annan användning som kommer från institutioner och myndigheter. Ta skolan som exempel, de har också ansvar för vilka tjänster som de använder, hur och när tillsammans med elever.

Känner du dog osäker på vad integritet innebär vill jag rekommendera den ritfilm som vi gjorde i höstas för att försöka klargöra vad begreppet innebär, samt vilka frågor som man kan behöva fundera kring när man delar information på nätet.

Skolan behöver utgå från elevernas intressen och ingen annans! #blogg100

I Jenny Maria Nilssons debattartikel ”Läsrörelsens chocksiffror är mer till för sin egen skull än för eleverna”, där hon argumenterar för att skoldebatten styrs av särintressen och dessa särintressen använder olika metoder för att bevisa sin tes och få sin fråga som huvudsak på agendan.

I Nilssons artikel kommer hon fram till att skolan måste få vara ifred och sköt sitt uppdrag. Det är befriande att hon tittar på de siffror som har presenteras om att:

”För tio år sedan läste 70 procent av föräldrarna dagligen för sina barn, men nu är det bara 35 procent som läser för sina barn”

Dessa siffror kommer från en undersökning som inte uppfyller de krav på statistiskt säkerställt underlag menar Nilsson och vi behöver titta på skoldebatten med kritiska ögon, vem säger vad och varför? Vad är det för myter och föreställningar som förekommer i skoldebatten och varför ifrågasätts de inte. Jag tycker också om att Nilsson tittar på myterna som sprids om lärare och deras kompetens. Det är skönt att höra en debattör som möter argument om att lärare skulle vara verktygslösa i arbetat med sin profession med ord som dessa:

/…/lärare är hjälplösa? Cirka fem år på lärarutbildningen, praktik, verksamhet som lärare och den uppsjö litteratur som finns angående läsinlärning är inte tillräckligt för att någon ska behärska det centrala i sin profession? Men en fortbildningskurs, av slaget Widmarks organisation ger, ska ordna det? [hon hänvisar till Martin Widmarks artikel i DN Jag skäms över hur vi har svikit barnen i skolan]

Naturligtvis behövs insatser för att främja läsförmågan bland barn och unga, det vet jag med, men frågan är vem som ska får beskriva problemet och vem som ska få komma med lösningen? Är det de som står utanför skolan och som står för ett särintresse eller de som tillhör skolan och skolans profession. Jag instämmer med Nilsson skolan har kompetensen att sköta sitt uppdrag, låt dem gör det.

 

Bloggar du med dina elever, och om så hur gör du med opassande inlägg? #blogg100

EN fråga som jag ofta får är hur ska lärare/pedagoger göra om och när eleverna publicerar inlägg som inte kanske är i enlighet med god etikett, eller som kanske inte ens är kopplat till ämnet. Vad gör man då? Hur ska man som bloggansvarig pedagog förhålla sig till inlägg som inte hör till ämnet eller som är rent uppåt väggarna?

Alla pedagoger som bloggar med elever känner inte igen dessa situationer, det är många som ser helt oförstående ut, och som brukar intyga att det har aldrig hänt dem. Men det har hänt mig. Jag har haft elever som publicerat opassande inlägg, som med en väldigt välvillig tolkning kan uppfattas som kopplat till ämnet. Hur gör man då? Första gången det skedde var jag helt oförberedd, min första instinkt var att avpublicera materialet. Jag la skulden på mig själv, jag borde följt upp bättre, jag borde ha gett tydligare direktiv.

Det slutade med att jag kommenterade blogginlägget, med frågor om hur de tänkt kring bildval och ordval. Hur de trodde att det uppfattades av mig som pedagog, och hur de tyckte att det avspeglade dem de ville vara. Jag ville förstå mina elevers arbete som en vilja att bli sedda, få en reaktion. Och det kan fungera i vissa sammanhang, men i förhållande till skolarbete på nätet är jag mer tveksam till om det hör hemma.

Mina elever fick naturligtvis förklara sig både i cyberspace och i köttvärlden och jag försökte förstå deras perspektiv och de fick försöka förstå mitt. I slutändan blev det en kompromiss som kom att bli lösningen. Vissa saker kunde de förstå att jag reagerade på andra inte, men tillsammans kunde vi prata om syftet med deras skolarbete, och frågan som jag återkom till var, hur tror ni att de som kommer in på den här bloggen och inte känner er kommer att se på er? Kommer de att förstå ironin, eller skämtet… Om de inte gör det så måste ni antingen bli tydligare eller så får ni ta bort det.

Hur agerar du? Hur lär du elever net-etikett?

Har du sett Webbstjärnans material Schyssta stjärnor ett lärarmaterial för att arbeta med nät-etikett, om du inte har sett det så rekommenderar jag det. Jag kan också rekommendera Medierådets utbildning för unga bloggare och moderatorer.

Första hjälpen för den källkritiske på Internet! #blogg100

Källkritik är något som vi ofta pratar om när det kommer till att använda Internet. Det är en färdighet som är viktig och som alla behöver använda och många av oss behöver tänka kring hur vi värderar källor och vilka frågor som vi ska ställa.

För att hjälpa er har vi på Webbstjärnan tagit fram en ”infografik” som kan fungera som första hjälpen för den som vill och ska göra en källkritisk analys. Naturligvis är den tillgänglig under Creative Commons Erkännande – Dela lika. Fri att bearbeta, fri att sprida, ladda ner och sätta upp i klassrummet.

forsta-hjalpen-infografik

Om man vill få mer kött på bena rekommenderar jag att man laddar ner .SE:s internetguide Källkritik på Internet, som jag är författare till ;)

Vi har utgått från de frågor som vi bör ställa om källor, som vilken sorts källa det handlar, vem som står bakom den och om det är en person eller en organisation. Det är ett frågebatteri, men för att du ska göra analysen måste du ta ställning till alla svar och fundera på hur källan fungerar för den uppgift som du har att lösa.

Livet i molnet – vad innebär det för barnen?

Molntjänster är fantastiska. Vi kan spara allt vi vill och till en kostnad som vi upplever som försvinnande liten. Kostnaden är så liten att vi inte ens räknar med den. Det tillsammans med att molnet finns ständigt tillgängligt, ständigt närvarande genom våra uppkopplade prylar gör att det blir naturligt att använda molntjänster av olika slag för att skapa och spara våra minnen.

Men att placera minnet i molnet ställer också krav på oss. Kanske måste vi vara lyhörda för andras behov och önskningar. Jag var på en skola i förra veckan och pratade med en grupp föräldrar där en av pedagogerna berättade följande:

- Min sons kompisar leker en lek som bygger på att de Googlar varandras namn på Google och sedan ser de vad de hittar. När de Googlade på min sons namn kom alla bebisbilderna upp och det tyckte vår pojk var genant, och jobbigt.

Det fick oss att inse att vi kanske delat lite för mycket utan att tänka på honom, sedan fick vi försöka rensa bland bilderna som kopplades till hans namn.

Att minnas på nätet kräver eftertanke och kanske lite kunskaper, kring hur digitala tjänster fungerar och samt en eftertanke om vad vi delar, samt hur. Kanske inte allt ska vara sökbart, och hur gör man när barnen vill ta bort bebisbilderna från Google? Kan man det?

Ska vi lära barn att hantera ”copyright”?

Lessig #ind12 by K.Alexanderson CC (by)

Det var en av många frågor som ställdes till Lawrence Lessig i tisdags förmiddag på Internetdagarna. Lawrence Lessig är en av de fäderna till Creative Commons. Under sitt key-note-anförande pratade Lessig om upphovsrätten/copyrighten måste justeras för en tid där Internet finns, och fungera så att barn inte kriminaliseras genom sitt agerande på Internet, genom att de remixar, delar och skapar utifrån andras skapande. Ett argumentet som Lessig framförde var att en förändring av upphovsrätten behövs för att den ska fungera så att 15-åring kan förstå den.

Med bakgrund av detta var det intressant att få Lessig svar på frågan om och eventuellt hans insikter om eller hur upphovsrätt/copyright ska läras ut till barn.

copyright-hacking by entapir (Jesper Wallerborg) cc (by)

Svaret som vi fick var, att det inte är upphovsrätt som ska läras ut, utan förståelse och kunskap om konstnärernas kunskaper och deras arbete. Istället för att lära ut ”lag” så bör vi lära ut en förståelse för den arbetsinsats som konstnärerna lagt ner för att skapa ett verk. Lessig menade att detta kunde ske genom att låta elever arbeta med att skapa parafraser, försöka att skapa ett eget ”konstnärligt verk” med utgångspunkt i en konstnärs verk. Jag förstod det så att elever/barn/ungdomar kan lära sig att förstå Pollocks storhet och hans arbetsinsats genom att inom ramen för skolan göra en egen Pollock. Genom att söka skapa ett eget konstnärligt verk så kommer eleverna förstå att det kräver mycket arbete och en rejäl insats, och då kommer eleverna också utveckla en förståelse och respekt för den arbetsinsats som finns bakom andras skapande.

Jag tror att lärande sker genom imitation, genom att härma, och jag tror att elever/barn/ungdomar kan få insikt om hur mycket arbete som ligger bakom ett verk genom att själva söka skapa en kopia. Jag tror också att barn genom insikten om den arbetsinsats som ligger bakom ett verk lär sig respektera konstnärens kunskaper. Sedan behöver vi lära ut att de ska erkänna upphovsmannen.

Jag instämmer i Lessigs slutsats att upphovsrätten behöver fungera för barn där Internet är en naturlig del. Jag instämmer också i att skolan kan lära ut respekt för andras skapande. Jag tycker att barn ska få sprida sina parafraser, sina försök, de ska lära sig vara stolta över sitt skapande och stolt få sprida de förebilder som de har för sitt lärande, och det kan inte alltid ske i med den lagstiftning som finns, och i förhållande till det behöver skolan lära ut de grundläggande reglerna som finns kring upphovsrätten, åtminstone så länge lagstiftningen inte revideras för en vardag där Internet är en naturlig del i skolan och vardagen.

Du kan ta del av Lessigs keynote via Youtube, eller här nedan.