Etikettarkiv: En till en

Elevdatorer i klassrummet – hur fungerar det? #blogg100

När vi pratar om att it och digitala verktyg ska göra verksamheter mer effektiva, mer fokuserade och mer produktiva. Samtidigt har jag vänner som säger:

-Allt med datorer är så tidskonusumerande. Allt jag ska göra med datorn tar ”extra” lång tid, för det är som jag tappar bort tiden.

Frågan man kan ställa sig är om datorer är verktyget i alla sammanhang. Jag läste artikeln i The New Yorker ”The case of banning Laptops in the classroom” en intressant artikel som belyser några av de dilemman som kan finnas med laptops i lärande situationer.

Främst kanske distraktionseffekten att elever gör annat än följa undervisningen.  Enligt artikelförfattaren är det lättare att bli distraherad med hjälp av en laptop än att använda den som ett arbetsverktyg för lärande i undervisningen

Personligen tycker jag att ett exempel är spännande att lyfta i samband med diskussionen kring hur datorer ska användas i skolan är den studie ”laptops and lectures” som Dan Rockmore hänvisar till från 2003 där resultatet säger att de studenter som antecknar på ett mer ”gammalmodigt” sätt med papper och penna ”minns” mer av föreläsningen, jämfört med de studenter som antecknar med laptops. Kanske är det så att vi förhåller oss till materialet enklare när vi ska sammanfatta det som sägs på ett ”långsammare” sätt än det som sker med laptopen. För mig är det ofta så att jag skriver ner exakt det som sägs när jag antecknar med laptopen, medan när jag antecknar med penna och papper då sammanfattar jag, drar slutsatser, fokuserar på det som jag uppfattar som sentenser.

Men kanske är det så att föreläsningen som metod inte fungerar när vi ska använda verktyg som laptops och att vi behöver hitta andra sätt att förmedla det stoff som eleverna ska bearbeta, förstå och ta till sig. I artikeln in The New Yorker kommer Dan Rockmore fram till att han ofta låter studenter ta del av föreläsningar med stängda laptops och att de ska få ta del av studier som visar på de svårigheter som laptops/digital teknik i undervisningen och anledningen är följande:

/…/ to help them understand why I’m doing what I’m doing and to get them to think critically about the use of technology in their lives and their education.

Jag vill instämma i den slutsatsen vi behöver arbeta med att få studenter och elever att tänka kritiskt på användningen av teknik i våra liv och i deras undervisning. Så att de använder datorer och annan teknik när den ger mest effekt.

Skolarbete handlar om innehåll, kunskaper, färdigheter inte om tekniken!

Jag befinner mig ofta i samtal kring it, internet, skolan, arbetssätt och pedagogik. I många sammanhang pratar jag om skolarbete på Internet. Men samtidigt undrar jag ofta varför diskussionen inte handlar mer om hur och sedan skulle jag vilja att vi pratade mer om vilka som driver debatten kring teknik i skolan, it i skolan samt för vilka syften.

I diskussionen kring att varje elev/lärare ska få en dator, pratas det ofta om de vinster som skolan kommer att erfara bara elever/lärarna anammar tekniken och de möjligheter som den medför med att genom ett klick kunna komma åt världens största kunskapsbank, eller alla sina vänner. Bara rätt teknik får ta plats i skolan kommer elever att:

-nå bättre resultat
-bli mer motiverade
-uppleva skolan mer relevant
-etc

Och kanske blir det så, kanske inte. Jag tror inte att verktyget i sig gör förändringen, eller att tekniken i sig gör skillnaden utan det handlar om hur den används, och att skicklighet växer fram genom användning och genom reflektionen kring effekter och brister samt möjligheter.

Personligen kommer jag att fortsätta att föra diskussionen kring att skolarbete på 2000-talet ska handla om det som är det centrala för skolarbetet, nämligen innehållet. Jag skulle vilja att vi pratade mer om: hur och när samt i vilka sammanhang olika tekniker hjälper oss att bearbeta innehållet samt för vilket syfte. I min värld handlar inte skolarbete om tekniken, utan det handlar om innehållet och att uppnå kunskaper och färdigheter i förhållande till det innehåll som man bearbetar.

Jag tycker att vi ska prata mer om innehållet och skolarbetet, och mindre om ”datorer”, ”maskiner”, tekniken så kanske datorn kan ses som ett naturligt verktyg för att bearbeta innehåll, för att utveckla kunskaper och färdigheter. Tekniken i sig är inte det centrala utan de kunskaper/färdigheter som skolan har som mål att utveckla.

En elev-berättelse om skolvardagen med ”en-till-en” eller ”varsin”

Extra life
Extra life av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

Jag fick ett mejl, för att inleda som en politiker, från en elev som undrade om jag kunde tänka mig att delta i en undersökning kring hur lärare ser på datorer och internet i undervisningen. Hon berättade i sin introduktion att hon var lite skeptisk till att ge elever varsin dator. Hon var skeptisk till att ”datorn” i sig gör någon skillnad för skolans arbetssätt, på resultaten, på pedagogiken, men vill gärna undersöka lärares uppfattningar. Hon undrade helt enkelt om jag kunde delta. Jag svarade: ja men på ett villkor, nämligen att du skriver om din skolvardag, och att jag få publicera din berättelse om din skolvardag här på min blogg. Jag fick ett mejl tillbaka som sa, ja, men jag vill vara anonym.

Detta är ett gästinlägg från en elev och en subjektiv berättelse från en skola i Sverige som inför en till en.

Jag går sista terminen på en gymnasieskola där alla elever har fått varsin dator att använda på lektioner och till studier. Min klass fick dem för precis ett år sedan, så jag tänkte berätta lite om hur det har varit.

Först och främst är det väldigt viktigt vad för slags dator vi har fått. Våra är små HP-datorer som lätt får plats i väskan och som inte väger alls mycket. De är inte tillräckligt avancerade för att kunna spela spel på och har inte ens CD-romspelare. Men detta är inte heller funktioner, som jag har saknat.

Till datorerna har vi fått ladda ner gratisprogrammet Open Office att använda till att göra presentationer och dokument. Det har väl inte fungerat så bra som man hade kunde hoppas, men det är också en vanesak. Det är ju även en programvara som kommer utvecklas och man förstår att skolorna inte vill lägga ner tusentals kronor på ett Word-program, när det finns liknande gratis online.

Användandet av datorerna har fungerat olika bra, på olika lektioner. I de flesta ämnen har vi bara använt dem till att skriva uppsatser på lektionerna, söka källor och liknande, som man förut har gjort i bokade datorsalar. Det kanske viktigaste med datorerna är att de har inneburit att det är lättare att anteckna på lektionerna. Jag personligen tycker det är jättebekvämt, medan jag har kompisar som antecknar för hand fortfarande.

Hur datorerna används på lektionerna beror allra mest på läraren. Jag tror att de på vår skola inte har utbildats tillräckligt väl i hur användbart det faktiskt är med tekniken. Det finns lärare som fortfarande skriver ut ett häfte var till eleverna, när vi lika väl själva kan hitta det på internet, eller att läraren skickar det till oss så att vi kan läsa det på skärmen.

Men om jag ska vara helt ärlig så går nog den mesta datortiden i skolan åt Facebook eller annat slösurfande. Sorgligt men sant. En riktigt tråkig lektion när datorn är där framför sig så är det oundvikligt. Jag har faktiskt glömt hur det var att sitta på tråkiga lektioner utan dator. Vad gjorde man? Inte lyssnade i alla fall.

Jag känner inte att mitt studieresultat eller effektivitet har påverkats varken i negativt eller positiv riktning sen vi fick datorerna. Jag lyssnar lika mycket nu som innan. Om jag kanske inte förstår något, eller missar något kan jag snabbt googla det och hänga med i lektionen igen. Men det varierar från person till person. Vissa kanske inte alls kan ta ansvaret med att vara aktiv på lektionerna och ha en dator framför sig, medan andra, som jag själv, kan det. Det är ju också upp till läraren att ha intressanta och bra lektioner så att man faktiskt vill lyssna, eller kanske bara säga till oss att stänga datorerna.

Om jag ska sammanfatta så är jag positiv till att alla elever ska ha en dator var. Men innan en skola lägger ner pengar på att alla elever ska ha det, borde de börja med att utbilda lärarna så att de vet hur de ska förändra sin undervisning så att datorerna faktiskt blir nödvändiga. Då kan lärarna sedan visa eleverna hur de kan arbeta med datorerna på bästa smidiga sätt. Jag har ju kommit mitt i denna förändringsfas och jag tror mycket kommer utvecklas efter att jag har gått ut gymnasiet, till det positiva. Jag tror helt klart att datorerna är en viktig del av den nya moderna skolan och det är lika bra att barn och ungdomar får lära sig redan nu att använda en dator (och internet!) på rätt sätt, eftersom de i framtiden är högst troligt att de kommer jobba framför en.

Jag ska inte tolka, eller tänka åt er, men den bild som den här eleven ger är intressant och tänkvärd. Kanske finns det något som alla som står i startgroparna för ett en till en projekt bör tänka kring. Helst skulle jag såklart vilja att alla skolledare läste och tänkte igenom hur arbetet från ”datorsalar till en-till-en ska ske” samt att övergången sker med tydliga mål.

Nationella provet ännu en vända

Gårdagen var lång, och underbar. Tänk vilka kloka elever jag har, den ena är klokare än den andra. Vi ägnade hela lektionen åt att titta igenom text för text, ta ställning till hur den belyser temat ”oss emellan”. Vi tittade på olika infallsvinklar prövade olika idéer om texterna.

Samtalet i klassrummet var öppet och kändes ärligt. Mina elever och jag kunde ärligt, kanske för första gången, säga att vi tyckte olika. Sådana texter som jag gillar, ogillar de, och kanske tvärtom.

Jag njöt, och minnet av stunden samtalet får mig att njuta än en gång…



Naturligtvis kom frågan om elever kan använda ”egna” datorer, som hjälpmedel vid Nationella provet upp, och jag som lovat mig själv att inte lägga mig i blev som vanligt alltför engagerad, men jag tycker att det är märkligt att elever ska sättas i en situation där de inte får använda det verktyg som jag i min skrivande vardag inte skulle kunna vara utan.

Ett verktyg som underlättar för mig att:

  • redigera i texterna,
  • enkelt flytta om hela textstycken utan att behöva skriva om allt
  • läsa mina elevers texter
  • få överblick
  • snabbare/enklare läsa de 32 texter som jag ska bedöma

Så jag hoppas, innerligt att mina elever ta saken vid hornen, och kollar upp hur skolor som har infört ”en till en” gör, tar de in alla datorer innan skrivningen och kontrollerar så att inga dokument finns på hårddisken, eller tillåter inte de eleverna att använda datorer vid Nationella prov? Eller hur gör de?

Varför är inte en egen dator en lika stor självklarhet som en miniräknare? Och blir det någonsin en självklarhet? Tänker genast på Klangs inlägg om föreläsare som förbjuder laptops och att en dator hotar, och förändrar och skapar en ny maktordning i klassrummet, och den skrämmer. Egentligen är det inget nytt att mina elever kan fly från mitt ihållande malande in i en annan värld, men det blir så mycket tydligare när man har en grupp med laptops framför sig.

Jag inser trött att det är långt kvar innan jag arbetar på en arbetsplats där det är naturligt att en elev har varsin dator, men hoppas innerligt att mina elever vinner kampen 2010.