Etikettarkiv: föreläsning

Tankar inför år tre av SETT #blogg100

Det är ganska precis en månad kvar till SETT, och jag ska prata där för tredje året i rad. Jag funderar på vad jag ska ha för perspektiv på Internet i skolan på årets SETT-dagar. I år funderar jag på om jag skulle göra en mer tydlig vinkling kring de svårigheter som internet innebär för skolan och hur pedagoger tar sig an dessa utmanar dem och hittar vägar för att göra dessa till styrkor för det lärande som sker med hjälp av webben.

Å andra sidan skulle jag vilja prata om vikten av källkritik och vikten av att ständigt ställa frågor varför är det så? Vem vill vad? och Varför fungerar Internet så? Varför är internettjänster gratis? Och vad innebär det att vara fri på internet?

En tredje idé jag har är att prata om vikten av digital kompetens och vad det i realiteten innebär och hur pedagoger tillsammans med sina elever kan utveckla och vässa sina digitala färdigheter om de arbetar tillsammans.

Vilket fall som helst så kommer alla mina tankar idéer för SETT 2014 att samlas under rubriken ”Internet i skolvardagen- varför och hur?” Jag hoppas att vi ses där, och om inte så ska jag i alla fall berätta vilket temat blev ;)

Geek Girl Meetup – ett vackert äventyr på temat Beautiful Data

Jag befinner mig ofta på konferenser för att delta som talare, men även som besökare, för att bli berikad, få input och utvecklas. Olika konferenser berikar på olika sätt Geek girl Meetup, som gick av stapeln under helgen på temat beautiful data, var en enorm kick.

Geek Girl Meetup är en okonferens som arrangeras en gång per år, med olika teman. Ett konferens som riktar sig till kvinnor, men män kan följa konferensen via webben.

Årets Geek Girl var en succé av många skäl: inte bara för att jag fick lyckan att göra ett ”data-quiz” med Linda Sandberg (@copylinda), inte bara för att jag fick ta del av min kollegas Pernilla Rydmarks spännande presentation kring .SE:s projekt med Crowdfounding, inte för att jag själv hade nöjet att prata på temat fri data och fri kreativitet, inte för att vi var på Tekniska museet utan tack vare alla möten, alla inspirerande kvinnor som pratade om det de brinner för. Tack vare alla andra fantastiska sessioner som pågick, kring SEO, kring infografics, kring Linkedin, kring hur fotboll låter och mycket mer som hur man kodar en App till en smartphone, hur webben låter etc.

Min helg har varit fylld med skönhet, fylld med spännande möten, fylld med insiktsfulla talks av kvinnor som alla är geeks. Jag längtar redan efter nästa GeekGirlMeetup, som det ryktas kommer att ha temat Rymden. Jag säger bara Cyberspace, Stjärnornas; det är rymden.

Mitt talk kring fri data och kreativitet sändes via Bambuser och du kan ta del av det i efterhand, här nedan om du vill, till det finns mina slides, också bifogade.

Men alla andra talks som webbsändes finns också att ta del på Bambuser så botanisera, berika dig och njut! Av alla dessa kvinnor som pratar kring Beautiful Data.

Sociala medier i undervisningen – korta reflektioner kring två föreläsningar

Jag har under dagen haft två föreläsningar en om källkritik och digitala medier samt en kring sociala mediers roll i undervisningen. Så här på kvällen vill jag stanna av för att reflektera kring sociala medier och hur pedagoger kan förhålla sig till dem, att vi behöver fundera kring hur tekniken och teknikens funktioner styr oss och vårt beteende. Vi bör vara medvetna om att teknikens syfte och semantik styr vårt sätt att kunna använda den samt hur vi använder den. När de sociala medierna är de pedagogiska verktyg som vi ska använda och när de inte är rätt pedagogiska verktyg.

Jag anser att man behöver titta på de sociala mediernas roll och syfte innan vi väljer vilket vi ska använda för vilket syfte. Den första frågan som varje lärare som vill använda sociala medier i skolan behöver ta ställning till är om en lärare kan ställa krav på att eleverna ska ingå ett avtal med tredje part för att de ska kunna redovisa sitt skolarbete.

Sedan behöver den lärare som vill arbeta med sociala medier fundera kring hur de sociala medierna fungerar för att ta ställning till vad och hur ett socialt medium som Facebook kan eller ska användas. Följande citat tydliggör vår roll i förhållande till ”gratis”:

If you are not paying for it, you’re not the customer; you’re the product being sold.

Ett pedagogiskt samtal kring sociala medier behöver ha sin utgångspunkt i vad vi kan använda dessa tjänster till samt hur. Vilken är användarnas roll och hur hanterar vi det? Jag tycker personligen att det här väcker många intressanta frågor som en pedagog kan diskutera tillsammans med elever.

Våra realtioner i sociala medier behöver vi prata kring. Vi behöver vara närvarande i de sociala medierna, delta i samtalen, ta samtalen, prata med elever kring hur de värden som vi gemensamt formar vår vardag kring. Det som i skolan kallas värdegrundsfrågor, sociala medier och olika ”fall” är alltid bra utgångspunkter för att prata kring värdegrundsfrågor. Jag tog upp några exempel i min föreläsning.

Sedan tycker jag att vi behöver titta på och fundera kring semantikens roll och hur den styr vårt sätt att vara i dessa sociala medier. Det är frågor som vi kanske inte funderar så mycket på men som styr vårt sätt att samspela med andra i dessa forum. Semantiken spelar roll på gott och ont. Idag har vi en hel Facebook-mänsklighet som ”like-ar” saker, alla som känner till Facebook vet vad det innebär att ”gilla” eller ”like-a”. Har du ställt dig frågan, vad du gillar och om knappen hetat, rekommendera, hade du rekommenderat samma saker som du ”gillar”?

Sedan måste varje pedagog fundera kring hur denna semantik påverkar lärandet och vilken information samt vilka källor som vi tar del av i sociala medier. Jag tycker att diskussionen kring privat och offentlig behöver stuvas om. Vi är inte privata i medier som bygger på att du ska dela och bearbeta andras material. Sociala medier är publiceringsplattformar, där du kan styra mer eller mindre vilka du vill dela information med, men du kan inte alltid styra vem eller vilka som delar din information.

Sociala medier kan fungera som ypperliga verktyg för lärande, för samtal, samarbeten, för att bryta kunskaper tillsammans, reflektera tillsammans, för att dokumentera lärande, för att lära av varandra, men det kräver en pedagogisk tanke och en pedagog som vet hur han eller hon vill använda verktygen samt för vilket syfte, och där tog jag några exempel från min egen undervisning samt från Webbstjärnan, för att belysa hur du kan arbeta med bloggar som pedagogiska verktyg.

Jag hann inte riktigt avsluta, men jag vet att det enda sättet att lära sig att hantera sociala medier är genom att använda, reflektera, och försöka förhålla sig kritiskt. Jag brukar avsluta så, prova, var inte rädda, ge er hän.

Blogga med elever – föreläsning om att använda bloggen i undervisningen

Webbstjärnan har tillsammans med Lärarförbundet en satsning på att stärka lärarnas roll och arbete med digitala verktyg i skolan. Jag föreläste igår om att använda bloggen tillsammans med elever. Naturligtvis spelades det in och ligger på webben, så du kan ta del av min föreläsning.

Digitala läromedel – några korta reflektioner kring en föreläsning

Jag fick frågan om jag kunde tänka mig att prata lite kort om digitala läromedel. Hur ser jag på digitala läromedel. Min presentation kom att belysa flera aspekter på digitala läromedel.

Jag startade presentationen med att prata om ”varumärken” om inlåsning kring vilken sorts ”apparat” eller ”maskin” som skolan ska ha, diskussionen kring ”en till en”, ”varsin”, ”en till alla” eller vad satsningarna kring att dela ut datorer kallas. Det digitala läromedel skapas inte per automatik för att elever och lärare har en Apple eller en PC. Sedan pratade jag om att infrastrukturen, att det fungerar, att det finns ett trådlöst nät som fungerar är ett villkor. Men jag vill trycka på att det är inte maskinen i sig som skapar läromedlet, eller förändrar lärandet.

Sedan gick jag över till en diskussion kring vilka behov som finns, skolan som en plats med många dimensioner, traditioner och nyheter, lärare befinner sig på olika platser, har olika behov, alla lektioner kan inte vara innovativa och nytänkande. Ibland behövs fylleriövningar också, sedan är de digitala verktygen/läromedlen ett bland många, kanske inte det enda.

Sedan stannade jag upp en stund kring kunskapssyn, och hur vi ser på förmedlingen av kunskap, vilka källor använder vi, är kunskap beständigt, kan vi lära andra, eller bara lära oss själva? Det är centralt att fundera kring vilken kunskapssyn som ett digitalt läromedel sprider, är uppbyggt kring. Sedan kan fundera på varför – ska läromedlet vara digitalt och sedan hur …

Vad kan digitala lärresurser ge som inte analoga kan? Min fasta inställning är att digital kompetens kan du inte uppnå om du inte använder, funderar, tar del, av den digitala vardagen, använder digitala verktyg, blir är digital. Inget analogt läromedel kan ge elever digital kompetens, kanske kan vi aningar om den digitala vardagen men det är lite som att torrsimma, och tro att man vet hur det är att simma på ett öppet hav.

Sedan tog jag fasta på andra delar som digitala medier/läromedel bör kunna ge eleverna, vara bra på, som t.ex färdighetsträning, diskuterade några aspekter kring spel och spelifierandet av lärandet. För att sedan gå över och prata om de som digitala läromedel bör ta möjligheten att vara, som låta användarna vara medskapande, internets autenticitet, möjligheterna till att dela, bygga vidare, kunskapa gemensamt, multimedialt och att alla läromedel bör leva som de lär.

Du kan ta del av min presentation här:

Workshop med Webbstjärnan -ett intensivt frågeregn

Det är så härligt att få sitta tillsammans med en grupp lärare och bibliotekarier som vill lära sig mer om WordPress, så att de kan tävla i Webbstjärnan. Det som karaktäriserar Webbstjärnans workshops är att frågorna haglar och intresset är på topp.

I Lund där Skolbiblioteksföreningen är Webbstjärnans samarbetspartner. Workshopen är fullsatt med lärare, skolledare, och skolbibliotekarier som alla vill Det är så roligt att se och vara med. Frågorna kommer hela tiden: Hur skapar man undersidor, hur man installerar Akismet etc.

Ingela Clarin som är den lärare som håller i dagens workshop. Hon visar praktiskt, tydligt, pedagogiskt hur WordPress fungerar, hur man skapar inlägg, hur man skapar undersidor, installerar Akismet och får koll på panelen i WordPress. Hon visar på massor med tydliga exempel som hon har skapat tillsammans med sina elever, och jag njuter.

I frågor om bilder och bilderkännande bistår jag med några korta inlägg, vad är Creative Commons, men hur fungerar det egentligen, och hur hittar man bilder?

Ibland är det som om man förberett sig för något som man inte visste skulle komma, eftersom jag med lätthet kunde referera till nyligen skrivna blogginlägg både här om att söka efter CC-material och på Creative Commons blogg. #win Så idag är en ännu en dag då jag bidragit lite till att kunskaperna om CC-vuxit i skolan.

Men engagemanget och vilja som fanns hos lärarna i Lund ser jag fram emot att det ska flyttas över till webben och deras bidrag i Webbstjärnan. Kanske sitter jag i samma rum som en kommande vinnare i Webbstjärnan. Stort!

Wikipedianerna är Wikipedias hemmafruar

En webbplats som Wikipedia, där alla kan bidra med innehåll, skapar andra förutsättningar än en där innehållet produceras av några få utvalda experter. Wikipedia är inte svaret på allt.
Om det är svaret på allt, är det kanske snarare fel på frågan!

Olof Sundin

Jag hade nöjet att få föreläsa tillsammans med Olof SundinFramtidens lärande prata om Wikipedia i klassrummet och Klassrummet i Wikipedia. Vi belyste lite olika perspektiv och i mina ögon kompletterade vi varandra. Det var extremt roligt att höra Olof berätta om sin studie av ett antal wikipedianers vardag på Wikipedia.

Jag öppnar mina mail och jag öppnar Wikipedia. Det gör jag alltid. Det är det första jag gör, så att säga. Det ingår [skratt] i rutinerna. Då har jag sidor som jag övervakar, min bevakningslista. Om jag kollar nu så har jag 1493 sidor som jag bevakar just nu. /…/ jag tittar om det är något som är intressant som jag vill titta på. Antingen om någon har klottrat eller förstört på något sätt i en artikel.”

Jag har mest städat, det vill säga rensat klotter. Det är nog något av det mesta jag gör på Wikipedia en vanlig dag och bevakar senaste ändringar. Ibland hittar jag ett projekt att arbeta med såsom att kategorisera om artiklar eller ändra en liten sak i en större mängd artiklar.

Deras vardag är att vara Wikipedias hemmafruar, de fixar, städar och håller ordning på oss andra som bidrar i bland, med både det ena och det andra. Det är inte riktigt de erfarenheter som jag har från skolan att mina elever ser Wikipedia som sitt hem som de bättrar på snickrar och städar i. Elever är mer som Wikipedias barn de rör sig i källan hemvant och kanske lite mer nonchalant. De information, de klottrar, en del elever lär sig redigera och bidra till Wikipedia, andra lär sig verktyget och hur MediaWiki fungerar. Men det är olika och det vet ni ju redan. Wikipedia är för de flesta elever som jag träffar bara ett träff i Google, kanske den bästa, kanske den första. Jag brukar använda följande för att belysa det:

Wikipedia är tillförlitligt så länge läsaren är medveten om dess brister. I det här inlägget diskuterar jag Wikipedias pålitlighet.

Redan i mitt första inlägg talade jag om att jag älskar google. Googla en fråga och du får upp ett svar – enklare kan det inte bli! Ofta hänvisar google till Wikipedia som också har svar på allt, och jag är återigen i sjunde himlen. Frågan är bara hur pålitliga de svaren är?

Jag belyste frågan kring hur man kan hantera plagiat och visade på att förståelse för att alla kan bidra till källan inte alltid innebär att man faktiskt har förstått att artiklar på Wikipedia förändras och skrivs om. Sedan pratade vi båda två om kunskapsbildning och hur wikipedia som källa gör det synligt hur kunskap bildas.

Vi pratar ofta om Wikipedia i termer av att lära elever ett källkritiskt tänk, och det var både jag och Olof inne på att i det arbetet är det viktigt att ha kunskaper dels om ämnet, själva frågan man söker fakta i, kunskaper kring och runt mediet och hur mediet (internet/wikipedia) fungerar, samt kunskaper om hur man använder sina färdigheter. Jag har varit inne på tidigare.

Surf Academy = låt unga utbilda lärare/vuxna om den digitala vardagen

Jag fick den stora äran att vara med på Surf Academy, som Telenor stod som värd för. Tanken är eleverna ska lära sina lärare om sin nätvardag. (en kort presentation finns i klippet nedan ca 2 minuter in i nyhetssändningen)

Det som är så fantastiskt med att träffa unga och prata om deras nätvardag är att de ger alltid spännande perspektiv på vardagen och verkligheten.

Vi pratade om källor, vad får vi använda och vad får vi inte använda samt under vilka villkor. Vi pratade om Creative Commons, undersökte möjligheter som WikiPedia och Flickr, som källor som elever/lärare fritt får sprida och använda på nätet.

Jag kände mig extremt peppad när jag gick därifrån, över att fått möjligheten att uppleva deras digitala vardag en stund, och i det mötet blivit berikad och fått nya insikter om ungas kraft, engagemang och kreativitet. Deras synsätt på mediet och dess möjligheter.

Vi pratade mycket om bilder och bildens betydelse, vem får ta en bild av mig och publicera den på nätet? Och om någon gör det vem har rättigheter i förhållande till den bilden.

Vi pratade om att hitta information, och jag blev verkligen berikad, sättet att söka, att vara kreativa i sitt sätt att förhålla sig till källor på nätet var grymt!

Vi pratade om källkritik, om hur vi de fakto gör och inte gör, att vi säger en sak, men gör något annat. Tillsammans tyckte jag att vi kom en bit på vägen.

Att får vara en del av initiativet är en stor ära att få vara med, en stor grej!

Min Presentation

Sociala? Medier? -twitter vad är det?

Catching a Stormtrooper

Sociala medier är en naturlig del av min yrkesvardag, jag använder dem dagligen som projektledare, som bloggare som twittrare, som flickrare. De var också en del av min skolvardag när jag undervisade. Till flickr vill jag återkomma en annan dag, i en stunds reflektion kring just Flickr som arena för att vara social, och hur det sociala mediet få mig att växa, berikas och få nya insikter.

Men idag var det Sociala? Medier? En antologi om en ny tid, jag blev tillfrågad via mejlboxen, trodde det var ett skämt, någon som ville lura mig, att tro att jag har något att bidra med, kollade avsändaren, svarade avvaktande, fick ett positivt svar, med förväntan om mitt deltagande, så jag skrev förra sommmaren om twitter, samtal och skolan. Det blev ett kapitel i antologin. Tänk jag har bidragit med ett alldeles eget kapitel och det börjar så här:

Många gånger beskrivs twitter som en ”mikroblogg”, som ger oss som twittare 140-tecken till att beskriva eller berätta vad vi gör.

Personligen tycker jag att den beskrivningen inte gör twitter rättvisa, för i den ligger för mycket fokus på omfånget och inte på möjligheterna. Beskrivning av twitter som en mikroblogg reducerar verktyg till att ytligt sett användas till att berätta trivialiteter för så mycket mer än så får ”väl” inte plats på 140-tecken?

Twitters styrka är det begränsade omfång skapar mer möjligheter att fokusera och koncentrerar det du vill säga och skapa dialog kring eller ett samtal om.

Sociala medier, vilket twitter är ett exempel på, är internetbaserade verktyg som skapar möjligheter till kommunikation och som ger möjligheter för användarna att skapa tillsammans. Twitter är inget undantag, här pågår samtal om stort såväl som smått, och samtalen pågår utanför tid och rum, eller ständigt i nuet.

Verktyget skapar möjligheter för dig som användare att förhålla dig till flera infallsvinklar samtidigt, kasta dig i många samtal och det är upp till dig som användare att bestämma vilka samtal som du väljer att ingå i, eller vad du vill ta del av. Kommunikation pågår ständigt, i flera rum samtidigt, vem som pratar med vem är inte alltid tydligt och nya samtal, nya infallsvinklar skapas och användare på twitter delar allt från bilder, till filmer, till hela blogginlägg, till korta tankar och reflektioner. Twitter är i sin form ett verktyg som formas genom självorganisation, genom att vi som twittrar väljer vilka vi vill följa, vilka vi vill prata med, om vi vill underordnar oss ett samtalsämne, en hashtagg, eller tar del av andras tankar reflekterar kring dem eller inte. Det är ett samtal som handlar om nuet. Det är du som användare som bestämmer vilka samtal som du vill delta i, och du bestämmer också vilka du vill prata och lyssna på, genom att aktivt välja vilka du följer.

Tjechov en ingång till att använda twitter i klassrummet

När jag läser inledningen så ser jag att jag har gjort ett försök att ringa in det stora med twitter, det stora som samtidigt är verktygets stora brist, nämligen bristen på regler, på att vi alla själva bestämmer om och hur vi vill delta. Det är som så ofta om inte alltid att vår största styrka också är vårt största svaghet, men medvetna om det kan vi arbeta utifrån det och minska svagheterna. Men allt det här lockade mig att pröva att undersöka twitter tillsammans med mina elever och vi begav oss på en resa med twitter som ett verktyg för att illustrera Tjechovsk dialog, men hur det får du läsa i antologin eller i något av mina tidiga inlägg om twitter, för det finns beskrivningar om hur jag arbetar med Tjechov och twitter någonstans i strömmen på min blogg.

Eller delta i Webinariet nästa vecka den 17 mars kl 11.30 om sociala medier i skolan så ska jag berätta om hur du kan använda twitter i skolan, och andra sociala medier med för den delen. Anmäl dig här

Att prata om källkritik, är alltid en utmaning

Det är spännande att prata om källkritik, om utmaningarna, om behoven av kunskap, alla funderingar som ämnet väcker i ett medium som internet. Jag har tänkt mycket kring kanal och hur den påverkar möjligheterna att bedöma källornas till förlitlighet, sociala medier som bygger på uppgifter som lämnas av personen som sedan blir känna, hur gör man då, och vikten att visa vad vi bedömer.

Sedan tänker jag alltid att jag glömmer saker som: hur Google sorterar sina resultat, eller att jag ska komma ihåg att säga det där om hur tendentiös en källan kan va, att jag inte bara ska belysa svårigheterna för att ge ursäkter om att man kanske inte ska arbeta med internet, men då tänker jag att jag inte ska skönmåla, det är svårt, och det blir fel, men man lär sig av dem med. Det handlar om att pröva sig fram och lära sig av försöken vara ”medupptäckare” med eleverna.

Men en sak har jag funderat mycket kring och det är vikten att öva och prata om skillnaden mellan:

  • plagiat
  • citat
  • referat
  • reflektion
  • analys
  • polemik

Plagiat (ren avskrift, en ren kopia, eller till stora delar en kopia av någon annan verk) I det här inlägget och i min presentation försökte jag förklara det med hjälp av en bildserie:

IMG_5236

IMG_5236 av Björn Falkevik CC (by)

Ett citat av hans bild kan se ut så här:

The most beautiful pic of the Stormtrooper

The most beautiful pic of the Stormtrooper av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

Ett referat kanske ser ut så här

Gladiator

Gladiator av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

En reflektion kanske kan illustreras så här:

IMG_5228IMG_5228 av Björn Falkevik CC (by)

Och en analys av en bild, eller ett resultat kanske kan se ut så här:

Eftermiddagsfika m Clonerna - 13

Eftermiddagsfika m Clonerna -13 av Björn Falkevik CC (by)

och en bild som går i polemik, dvs möter bilden kanske kan illustreras med följande bild

Eftermiddagsfika m Clonerna - 05

Eftermiddagsfika m Clonerna – 05 av Björn Falkevik CC (by)

Personligen tror jag att det är viktigt att vara modell, visa på hur jag gör, hur jag tänker för att eleverna behöver förebilder. Jag vet inte om mina bilder gör det tydligare, men jag tror att vi behöver arbeta med våra elever och begreppen kring hur man använder källor i löpande text. Att det är viktigt att lära sig göra källhänvisningar, vara tydlig med vem/vilka som är våra källor, för om vi inte ger en bild av hur det ska fungera hur ska då eleverna kunna förstå eller ens vet hur det ska kunna gå till.