Etikettarkiv: föreläsning

Wikipedianerna är Wikipedias hemmafruar

En webbplats som Wikipedia, där alla kan bidra med innehåll, skapar andra förutsättningar än en där innehållet produceras av några få utvalda experter. Wikipedia är inte svaret på allt.
Om det är svaret på allt, är det kanske snarare fel på frågan!

Olof Sundin

Jag hade nöjet att få föreläsa tillsammans med Olof SundinFramtidens lärande prata om Wikipedia i klassrummet och Klassrummet i Wikipedia. Vi belyste lite olika perspektiv och i mina ögon kompletterade vi varandra. Det var extremt roligt att höra Olof berätta om sin studie av ett antal wikipedianers vardag på Wikipedia.

Jag öppnar mina mail och jag öppnar Wikipedia. Det gör jag alltid. Det är det första jag gör, så att säga. Det ingår [skratt] i rutinerna. Då har jag sidor som jag övervakar, min bevakningslista. Om jag kollar nu så har jag 1493 sidor som jag bevakar just nu. /…/ jag tittar om det är något som är intressant som jag vill titta på. Antingen om någon har klottrat eller förstört på något sätt i en artikel.”

Jag har mest städat, det vill säga rensat klotter. Det är nog något av det mesta jag gör på Wikipedia en vanlig dag och bevakar senaste ändringar. Ibland hittar jag ett projekt att arbeta med såsom att kategorisera om artiklar eller ändra en liten sak i en större mängd artiklar.

Deras vardag är att vara Wikipedias hemmafruar, de fixar, städar och håller ordning på oss andra som bidrar i bland, med både det ena och det andra. Det är inte riktigt de erfarenheter som jag har från skolan att mina elever ser Wikipedia som sitt hem som de bättrar på snickrar och städar i. Elever är mer som Wikipedias barn de rör sig i källan hemvant och kanske lite mer nonchalant. De information, de klottrar, en del elever lär sig redigera och bidra till Wikipedia, andra lär sig verktyget och hur MediaWiki fungerar. Men det är olika och det vet ni ju redan. Wikipedia är för de flesta elever som jag träffar bara ett träff i Google, kanske den bästa, kanske den första. Jag brukar använda följande för att belysa det:

Wikipedia är tillförlitligt så länge läsaren är medveten om dess brister. I det här inlägget diskuterar jag Wikipedias pålitlighet.

Redan i mitt första inlägg talade jag om att jag älskar google. Googla en fråga och du får upp ett svar – enklare kan det inte bli! Ofta hänvisar google till Wikipedia som också har svar på allt, och jag är återigen i sjunde himlen. Frågan är bara hur pålitliga de svaren är?

Jag belyste frågan kring hur man kan hantera plagiat och visade på att förståelse för att alla kan bidra till källan inte alltid innebär att man faktiskt har förstått att artiklar på Wikipedia förändras och skrivs om. Sedan pratade vi båda två om kunskapsbildning och hur wikipedia som källa gör det synligt hur kunskap bildas.

Vi pratar ofta om Wikipedia i termer av att lära elever ett källkritiskt tänk, och det var både jag och Olof inne på att i det arbetet är det viktigt att ha kunskaper dels om ämnet, själva frågan man söker fakta i, kunskaper kring och runt mediet och hur mediet (internet/wikipedia) fungerar, samt kunskaper om hur man använder sina färdigheter. Jag har varit inne på tidigare.

Surf Academy = låt unga utbilda lärare/vuxna om den digitala vardagen

Jag fick den stora äran att vara med på Surf Academy, som Telenor stod som värd för. Tanken är eleverna ska lära sina lärare om sin nätvardag. (en kort presentation finns i klippet nedan ca 2 minuter in i nyhetssändningen)

Det som är så fantastiskt med att träffa unga och prata om deras nätvardag är att de ger alltid spännande perspektiv på vardagen och verkligheten.

Vi pratade om källor, vad får vi använda och vad får vi inte använda samt under vilka villkor. Vi pratade om Creative Commons, undersökte möjligheter som WikiPedia och Flickr, som källor som elever/lärare fritt får sprida och använda på nätet.

Jag kände mig extremt peppad när jag gick därifrån, över att fått möjligheten att uppleva deras digitala vardag en stund, och i det mötet blivit berikad och fått nya insikter om ungas kraft, engagemang och kreativitet. Deras synsätt på mediet och dess möjligheter.

Vi pratade mycket om bilder och bildens betydelse, vem får ta en bild av mig och publicera den på nätet? Och om någon gör det vem har rättigheter i förhållande till den bilden.

Vi pratade om att hitta information, och jag blev verkligen berikad, sättet att söka, att vara kreativa i sitt sätt att förhålla sig till källor på nätet var grymt!

Vi pratade om källkritik, om hur vi de fakto gör och inte gör, att vi säger en sak, men gör något annat. Tillsammans tyckte jag att vi kom en bit på vägen.

Att får vara en del av initiativet är en stor ära att få vara med, en stor grej!

Min Presentation

Sociala? Medier? -twitter vad är det?

Catching a Stormtrooper

Sociala medier är en naturlig del av min yrkesvardag, jag använder dem dagligen som projektledare, som bloggare som twittrare, som flickrare. De var också en del av min skolvardag när jag undervisade. Till flickr vill jag återkomma en annan dag, i en stunds reflektion kring just Flickr som arena för att vara social, och hur det sociala mediet få mig att växa, berikas och få nya insikter.

Men idag var det Sociala? Medier? En antologi om en ny tid, jag blev tillfrågad via mejlboxen, trodde det var ett skämt, någon som ville lura mig, att tro att jag har något att bidra med, kollade avsändaren, svarade avvaktande, fick ett positivt svar, med förväntan om mitt deltagande, så jag skrev förra sommmaren om twitter, samtal och skolan. Det blev ett kapitel i antologin. Tänk jag har bidragit med ett alldeles eget kapitel och det börjar så här:

Många gånger beskrivs twitter som en ”mikroblogg”, som ger oss som twittare 140-tecken till att beskriva eller berätta vad vi gör.

Personligen tycker jag att den beskrivningen inte gör twitter rättvisa, för i den ligger för mycket fokus på omfånget och inte på möjligheterna. Beskrivning av twitter som en mikroblogg reducerar verktyg till att ytligt sett användas till att berätta trivialiteter för så mycket mer än så får ”väl” inte plats på 140-tecken?

Twitters styrka är det begränsade omfång skapar mer möjligheter att fokusera och koncentrerar det du vill säga och skapa dialog kring eller ett samtal om.

Sociala medier, vilket twitter är ett exempel på, är internetbaserade verktyg som skapar möjligheter till kommunikation och som ger möjligheter för användarna att skapa tillsammans. Twitter är inget undantag, här pågår samtal om stort såväl som smått, och samtalen pågår utanför tid och rum, eller ständigt i nuet.

Verktyget skapar möjligheter för dig som användare att förhålla dig till flera infallsvinklar samtidigt, kasta dig i många samtal och det är upp till dig som användare att bestämma vilka samtal som du väljer att ingå i, eller vad du vill ta del av. Kommunikation pågår ständigt, i flera rum samtidigt, vem som pratar med vem är inte alltid tydligt och nya samtal, nya infallsvinklar skapas och användare på twitter delar allt från bilder, till filmer, till hela blogginlägg, till korta tankar och reflektioner. Twitter är i sin form ett verktyg som formas genom självorganisation, genom att vi som twittrar väljer vilka vi vill följa, vilka vi vill prata med, om vi vill underordnar oss ett samtalsämne, en hashtagg, eller tar del av andras tankar reflekterar kring dem eller inte. Det är ett samtal som handlar om nuet. Det är du som användare som bestämmer vilka samtal som du vill delta i, och du bestämmer också vilka du vill prata och lyssna på, genom att aktivt välja vilka du följer.

Tjechov en ingång till att använda twitter i klassrummet

När jag läser inledningen så ser jag att jag har gjort ett försök att ringa in det stora med twitter, det stora som samtidigt är verktygets stora brist, nämligen bristen på regler, på att vi alla själva bestämmer om och hur vi vill delta. Det är som så ofta om inte alltid att vår största styrka också är vårt största svaghet, men medvetna om det kan vi arbeta utifrån det och minska svagheterna. Men allt det här lockade mig att pröva att undersöka twitter tillsammans med mina elever och vi begav oss på en resa med twitter som ett verktyg för att illustrera Tjechovsk dialog, men hur det får du läsa i antologin eller i något av mina tidiga inlägg om twitter, för det finns beskrivningar om hur jag arbetar med Tjechov och twitter någonstans i strömmen på min blogg.

Eller delta i Webinariet nästa vecka den 17 mars kl 11.30 om sociala medier i skolan så ska jag berätta om hur du kan använda twitter i skolan, och andra sociala medier med för den delen. Anmäl dig här

Att prata om källkritik, är alltid en utmaning

Det är spännande att prata om källkritik, om utmaningarna, om behoven av kunskap, alla funderingar som ämnet väcker i ett medium som internet. Jag har tänkt mycket kring kanal och hur den påverkar möjligheterna att bedöma källornas till förlitlighet, sociala medier som bygger på uppgifter som lämnas av personen som sedan blir känna, hur gör man då, och vikten att visa vad vi bedömer.

Sedan tänker jag alltid att jag glömmer saker som: hur Google sorterar sina resultat, eller att jag ska komma ihåg att säga det där om hur tendentiös en källan kan va, att jag inte bara ska belysa svårigheterna för att ge ursäkter om att man kanske inte ska arbeta med internet, men då tänker jag att jag inte ska skönmåla, det är svårt, och det blir fel, men man lär sig av dem med. Det handlar om att pröva sig fram och lära sig av försöken vara ”medupptäckare” med eleverna.

Men en sak har jag funderat mycket kring och det är vikten att öva och prata om skillnaden mellan:

  • plagiat
  • citat
  • referat
  • reflektion
  • analys
  • polemik

Plagiat (ren avskrift, en ren kopia, eller till stora delar en kopia av någon annan verk) I det här inlägget och i min presentation försökte jag förklara det med hjälp av en bildserie:

IMG_5236

IMG_5236 av Björn Falkevik CC (by)

Ett citat av hans bild kan se ut så här:

The most beautiful pic of the Stormtrooper

The most beautiful pic of the Stormtrooper av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

Ett referat kanske ser ut så här

Gladiator

Gladiator av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

En reflektion kanske kan illustreras så här:

IMG_5228IMG_5228 av Björn Falkevik CC (by)

Och en analys av en bild, eller ett resultat kanske kan se ut så här:

Eftermiddagsfika m Clonerna - 13

Eftermiddagsfika m Clonerna -13 av Björn Falkevik CC (by)

och en bild som går i polemik, dvs möter bilden kanske kan illustreras med följande bild

Eftermiddagsfika m Clonerna - 05

Eftermiddagsfika m Clonerna – 05 av Björn Falkevik CC (by)

Personligen tror jag att det är viktigt att vara modell, visa på hur jag gör, hur jag tänker för att eleverna behöver förebilder. Jag vet inte om mina bilder gör det tydligare, men jag tror att vi behöver arbeta med våra elever och begreppen kring hur man använder källor i löpande text. Att det är viktigt att lära sig göra källhänvisningar, vara tydlig med vem/vilka som är våra källor, för om vi inte ger en bild av hur det ska fungera hur ska då eleverna kunna förstå eller ens vet hur det ska kunna gå till.

Källkritiska ”one-liners” som får mig att le…

Tidigare i veckan var jag ute i Sollentuna och träffade två klasser i årskurs åtta och vi pratade om internet, källkritik och upphovsrätt. Personligen måste jag säga att eleverna i dessa åttor var underbart öppna, närvarande, nyfikna och intresserade.

Båda mina timmar inleddes med en diskussion om och när de skulle få kompensation för att den timme som jag var där samt när och om de skulle få rast. Att möta den intensiteten fick mig att le och säga som det är:

Och jag som kan vara så tråkig…

Sedan hade jag tillfället att prata med två grupper med åttor som var insatta, kunniga och som använder internet i sin vardag. Det vare elever som intuitivt granskade källorna, tittade efter länkar, bedömde språket innan de använde källan i skolarbetet, men det som verkligen var bestående är deras one-liners som ger en bild av deras sätt att  förhålla sig till mig och internet som verktyg och medium. Jag frågade om någon av dem twittrade och fick svaret

Vi behöver inte twitter, för vi har Facebook ser du…

Eller när jag frågade om de granskade WikiPedia och fick svaret

Vi behöver inte bry oss så mycket om det för vi använder bara WikiPedia till vanligt skolarbete [till dem är valet av källor inte så viktiga]

Eller när jag frågade vad Google är och fick svaret

En gyllene affärsidé

Och när jag senare frågade vad är Facebook då?

En annan gyllene affärsidé

Vi pratade också om källor på internet, och jag inledde med att visa filmen Slip and Fly och vi pratade om filmen. Eleverna var snabba med att konstatera att den uppenbart var fejk, men jag undrade inte så mycket om just det utan frågade om avsändaren. Vi tittade på kanalen på YouTube, men jag undrade över Megawoosh, vad är det? Och fick ganska snabbt svaret:

Microsoft

Naturligtvis undrade jag: Hur fick du reda på det? Genast lite undflyende blickar, som om eleven som sökt svaret gjort något fel, men jag försökte uppmuntra och att han skulle berätta, jo han hade googlat. Jag blev alldeles till mig, tänk att han sökte svaret med hjälp av de verktyg som han hade tillgång till, med hjälp av mobilen. Jag såg att han sträckte sig, hans lärare var stolt, med rätta.

Det är väl just det vi vill att eleverna ska ta egna initiativ, söka sig till kunskap, ställa frågor, vara kritiska inte bara tro eller vänta på att läraren som auktoritet ska ha svaret.

Men det samtalet landade också i en av mina funderingar kring Google. Ska man se Google som en källa eller bara som ett verktyg? Är sökmotorn en källa eller inte. Svaret på frågan handlar nog mycket hur man definierar en källa, en plats där vi finner kunskap, i fallet ovan är ju google, just källan. Och om nu google är källan, vad vet vi egentligen om den och vad lär vi eleverna om Google som källa, verktyg för att finna information, för inte tror vi väl att Google är värderingsfri, objektiv och rättvisande, eller?

Det roliga med att arbeta med elever är när de lämnar en med några nya insikter och pratar om dem, som de här eleverna pratade om vem som ”äger” bilden av dem, de eller fotografen.

Vi lärare behöver vara ”med-upptäckare” på internet

Igår hade jag den stora äran att vara inbjuden som föreläsare till Uppsala och för att få prata om källkritik och informationskompetens. Det är alltid roligt att möta lärare för att få prata om undervisning, skola, kunskap källor och källkritik.

På vägen hem så fick jag sällskap med Johan Aspersand som bjudit in mig och som var ansvarig för kursen. När vi lämnar föreläsningssalen bakom oss säger det som förgyller min tanke än. Han berättar att i kursen finns det lärare allt från förskolan till gymnasiet och förskollärarna hade sagt något i stil med:

Vår roll är att vara barnet med-upptäckare

Tänk om vi lärare skulle se på vårt arbete så också, inte som den som ska förmedla och kunna det som ska läras ut, utan att vi är barnen/elevernas med-upptäckare. Vi upptäcker tillsammans med barnen med läroplanen och kursplanerna som stöd, de hjälper oss att hitta riktningen och ger oss målen.

På internet som är ett ”ungt medium” behöver vi vara med-upptäckare, våga vara nyfikna och tillsammans med eleverna söka svar, ställa frågor och undersöka möjligheterna.

Min föreläsning i bilder, eller min presentation finns här att ta del av

Bloggen kan användas för att utveckla informationskompetensen

Jag sitter och förbereder mig för en föreläsning om informationskompetens och källkritik i Uppsala. Informationkompetens är viktigare och viktigare i en digital vardag och det är en del av de färdigheter som lyft fram i LGY11 i formuleringar som:

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

En tanke som slår mig är att det är viktigt det är att vägleda elever i deras sökande efter information, material på nätet i biblioteket på Google, och jag inser hur viktig skolbiblioteket är än en gång är som resurs. Men att vi behöver vara närvarande i de digitala rum som arbetet pågår för att kunna stötta, handleda och vägleda eleverna.

Bloggen ett handledningsverktyg

I de arbeten som där jag har använt bloggen varit plattformen för en fördjupning, eller som utgångspunkt för ett samtal kring en fördjupande frågeställning har jag upplevt det enklare att vägleda eleverna i deras informationssökande eftersom arbetet skett mer transparent. Mina elever har redovisat sina källor och hur de hittar dem kontinuerligt under arbetets gång. Det har gjort det lättare för mig att vara ett stöd och en närvarande handledare.

Och i och med att trettio elever arbetade med samma uppgift och samma frågeställning kunde vi också använda samma källor och fokus blev att hjälpa varandra att dela det källor som vi hittade och som vi kunde arbeta med gemensamt. I de olika grupperna kunde man sedan ta hjälp av varandras informationssökande och reflektioner i arbetet att analysera de frågeställningar som arbetet gick ut på.

Tips från en elev

Det blir också väldigt tydligt att mina elever inser att de vinner på att samarbeta som t.ex när en elev skriver så här i början av ett arbete:

Hej,

tänkte bara jag skulle tipsa om att gå in på Dagens Nyheters webbsida för att läsa om finanskrisen. Det är några särskilda sidor jag tänker på: dels finns det en ordlista, inte så lång, men med bra förklaringar, dels har de gjort en pdf-fil som är värd att ladda ner. Kolla in det!

Och en sak till, om man läser ordlistan så finns det, till höger, en spalt som innehåller ”relaterade artiklar”, där finns en artikelserie om finanskrisen; hur den uppstod, konsekvenser osv. Del 1 fick vi i papperskopia av Kristina för ett par veckor sen. /Camilla

Eleverna stödjer varandra och kunskapar tillsammans, när jag fick syn på det här inlägget kunde jag använda det för att äsch läs själv vad jag gör:

Ni är duktiga på att länka, men jag vill veta mer om vilka källor ni använder och då är det naturligt att ni lägger till referatmarkeringar. En referamarkering innebär att ni skriver ut artikelförfattarens namn eller artikelns namn som ni referar till. Jag ska ge några konkreta exempel på referatmarkeringar:

I era referatmarkeringar kan ni sedan lägga in länkarna direkt där de passar. Men att ha en blogg som källhänvisning känns otillfredställande, eller att säga att jag såg på SVT, är oklart och otydligt. Ni måste var mycket mer tydliga för er egen skull och för att visa att ni hanterar källor på ett korrekt sätt…

Jag kunde handleda i arbetet, och använda konkreta länkar och länk exempel och på sätt synliggöra för eleverna hur jag vill/normen ser ut när man arbetar med andras texter, material. Sedan är det lätt att genom en länk erkänna källan och den som delat informationen. Ett enkelt sätt att tala om för någon annan, klasskamrat eller artikel att jag tycker att det här är användbart, det här vill jag diskutera.

Tips från mig

Sedan kunde jag med lätthet komma med egna tips men som eleverna sedan kompletterade med egna källor bland annat kan ett tips från min sida se ut så här:

Om jag bloggar när ingen annan gör det så kanske jag kan vara först, nu börjar det närma sig slutet på den här uppgift två och vi går över till att se till konsekvenser och då ramlade jag över en trevlig artikel i DN om just följder av finanskrisen på språket.

Sverker Lenas tar i sin artikel Nu blommar det i bildspråket om Finanskrisen från DN den 23 april 2009 upp exempel från Obama om att han uttryckt att han tycker sig se ”gröna skott” i ekonomin. Han tar fram exempel som Borgs Vargavinter som genast får den litterärt bevandrade att tänka på Astrid Lindgren, och vargavintrarna i Småland. Sverker Lenas nöjer sig inte med att komma med bra exempel han gör också en analys av varför politikerna använder dessa metaforer. Samt vad de kan betyda… en konsekvens av finanskrisen som påverkar oss alla. Men det får oss också att ha anledning att vara extra kritiska mot det som politiker och andra förstå-sig-påare använder för uttryck…

Läs igenom artikel, njut av exemplen, som ”Zombibank” vilket Lenas förklarar  som

”en bank som fortfarande hålls i gång, men i praktiken är knäckt av sina spelskulder. En levande död som bara sprider mer död omkring sig.”

Artikeln är läsvärd och för er användbar i er nästa uppgift som jag kommer presentera i ett alldelens eget inlägg.

I ett arbete med informationssökning och källkritik tror jag att det är viktigt att arbetet är ganska transparent så att vi kan lära av varandra och tillsammans. Så att vi kan diskutera källor och källval. Men det är också mycket lättare att fånga upp eleverna där de är och i deras frågor. Genom att jag arbetade transparent och med hjälp av digitala verktyg/sociala medier som bloggen är, fick jag en möjlighet att vara en mer närvarande handledare. Jag kunde följa upp råda och stödja. Samtalet om källorna och valet av källor gjorde jag och mina elever tillsammans.

Vad är informationskompetens

Personligen tror jag att mina elever genom detta arbetssätt utvecklar färdigheter som en informationskompetent person kan nämligen:

  • Definiera omfattningen på den information som behövs
  • Effektivt få fram den information som behövs
  • Kritiskt värdera informationen och dess källor
  • Integrera utvald information i den egna kunskapsbasen
  • Använda information effektivt för att uppnå ett visst mål
  • Förstå de ekonomiska, juridiska och sociala aspekterna som sammanhänger med informationsanvändning samt söka och använda information på ett etiskt och lagligt sätt.

Hämtad ifrån hämtad från biblioteken.fi

The Clones inspirerar

Igår när jag kom hem så får jag reda på att jag har varit på TV, och det hade klonerna också varit. Familjen hade sett min föreläsning på Kunskapskanalen om att digitalisera kulturarvet för tillgänglighetens skull? som jag inte kan bädda in för … och jag citerar Hjälp

Bädda in program

På grund av upphovsrättsliga skäl tillhandahåller inte UR Play möjligheten att bädda in UR:s program på andra webbplatser.

Jag kan bara säga: wtf

och kolla hur det ser ut på Facebook när jag lägger in länken? Fast jag bäddar ju inte in den jag bara länkar 😆

Bilder av The Clones

Men det som ändå gjorde mig gladast igår var att mitt klonprojekt får andra att också skapa, det är härligt att se andra ta bilder på klonerna som Lars Lundqvist grymma klonbilder på min dator, mina händer och klonerna.

Sociala medier inom offentlig sektor 8 december 2010

Sociala medier inom offentlig sektor 8 december 2010

Sociala medier inom offentlig sektor 8 december 2010

Alla bilder ovan heter Sociala medier inom offentlig sektor 8 december 2010 av Lars Lundqvist CC (by, nc, sa), de är länkande till ursprungsplatsen om du vill titta på dem på flickr

Eller Jockes bilder på vad The Clones gör när jag fikar.

Kolla @kalexanderson har övergett klonerna. Då kan konstiga saker hända.

Kolla @kalexanderson har övergett klonerna. Då kan konstiga saker hända. av Jardenberg CC (by)

kloner

Kloner av Kihlanders CC (by, sa)

Nya fina coola bilder är häftigt och jag är imponerad

Min Klonbild blir en Haiku

En av mina Klonbilder inspirerade även till en dikt, en Haiku, vid namn Haiku 575, som jag fått lov att återpublicera här hos mig.

Clones in the garden on the seventh of december

Waist deep in the snow

two clone troopers on patrol

trudging towards danger

av Larry Bullock

Visst är det häftigt! Jag tänker att utan webben och Creative Commons skulle det inte vara möjligt!

Nyckeln till källkritiskt tänkande är kunskap

Jag har haft en föreläsning på temat källkritik/upphovsrätt tillsammans med Mathias Klang, som pratade om upphovsrätt och licenser.

View more presentations from Kristina Alexanderson

Jag tycker att jag ofta hör vikten av att vi undervisar i källkritik, att bara eleverna kan källkritik så kommer de att klara av att hantera informationsflödet, bruset på nätet. Vad är det barnen behöver kunna för att hantera källor på nätet?

I mina funderingar har jag kommit fram till att det handlar om

KUNSKAP

Jag tror att alla skriver under på, att alla håller med om att det handlar om kunskap. Att nyckeln till kritisk tänkande ligger i att vi har kunskap, men jag tycker också att vi med nätet och den otroliga mängd källor som finns där och med möjligheten för var och en att skapa innehåll också bör ifrågasätta vårt sätt att se på kunskap, vår kunskapssyn. Så är det, hur ska du kunna hantera och värdera källorna på nätet om du inte har kunskap i ämnet? Men vilka källor finns på nätet och hur fungerar dessa källor? Vem är avsändaren? Vilka källor får vi upp och varför är också kunskaper som eleverna behöver.

Men för att kunna vara kritisk behöver eleverna också kunskaper om kanalen, om mediet och hur det fungerar. Min upplevelse är att vi tror och har föreställningar om att eleverna har kunskaper om Internet bara genom att de kan Facebook, eller kan Googla. Men ärligt talat de behöver mer kunskaper än det. Eleverna behöver kunskaper om

  • internet
  • hur internet fungerar
  • hur källor på internet konstrueras
  • syftet med olika webbtjänster
  • hur vi agerar i dessa medier

De behöver inte bara kunskaper i ämnet, utan även kunskaper om medier, om internet för att kunna vara källkritiska. Elever måste kunna och kanske till och med förstå lite av nätets infrastruktur, för att veta hur Google sorterar sina träfflistor. Jag brukar formulera det så att elever behöver kunskaper i varför Wikipedia har så bra sökresultat i Google. Men eleverna behöver också få kunskaper om syftet med olika sajter, bloggar, twitter, Facebook, YouTube etc. Samt fundera kring vilka som är avsändare, samt hur man söker kunskap om vem som är avsändaren till information på en webbplats eller i en tjänst.

Källkritik är inte att säga att Wikipedia bör man förhålla sig kritisk mot eftersom vem som helst kan redigera den, källkritik handlar om att använda Wikipedia i rätt sammanhang och förstå varför det är rätt.

Frågan jag ställer mig är vem ger eleverna den kunskapen? Inte bara i ämnet utan även i mediet och i hur en wiki-konstrueras, hur en blogg fungerar, hur Facebook fungerar, hur du verifierar en källa på twitter? Hur du undersöker vem/vilka som äger en domän?

Sedan behöver elever kunskaper i att

  • söka källor på olika sajter inte bara med Google

För hur ska elever annars kunna säga att de gjort ett medvetet val? Inte bara är fast i Googles alogritm. jag tror på samarbeten, på stöd, på ett nära arbete med eleverna. Med internet som arena och på internet. Inte att kunskaper i källkritik och internet bara blir ett engångstillfälle, eller ett delmoment utan att internet blir en naturlig del i skolan, och på så sätt lär och utvecklar eleverna kunskaper inte bara om ämnet utan även om nätet och nätets infrastruktur.

Vi måste bli ägare av vår infrastruktur och för det krävs kunskap.

Creative Commons på Nordiska Museet

Jag har haft lyckan att få föreläsa på för Nordiska museets Fotosekretariat idag om Creative Commons. De som kom var från flera museer i Sverige och de kom för att lära sig mer, eller för att diskutera licenssystemet och de frågor som uppkommer när man arbetar med att tillgängliggöra sina samlingar på nätet. Det blev en givande och intressant förmiddag, som kom att handla om stort och smått, om bilder, verk om licenser och sätt att se på bilder.

Personligen tycker jag att lyckan blev extra är stor när jag hör Spårvägsmuseet berätta stolt att de hade 29 466 träffar igår efter en artikel i SvD om Museerna ber om hjälp på nätet som handlar om projektet med Okänd Plats, Platsr och om hur museernas öppnar upp för hjälp från allmänheten när de digitaliserar sina bilder sitt arkivmaterial. Jag tycker att Johanna Berg fångar det tydligt och klokt när hon säger att museer, arkiv inte har något att vinna på att monopolisera på kunskap:

–Det finns inget att vinna på att monopolisera kunskap. En av de stora fördelarna med webben och de interaktiva och sociala tjänster som utvecklas är att folk kan bidra med helt andra sorters kunskap, de känner igen platser och sammanhang och kan berätta. Kan man länka ihop det med all data blir det mer rikt och meningsfullt, säger Johanna Berg.

Idag kändes det ändå som att lyckan var som störst när Spårvägsmuseets representant berättade:

vi gör skillnad genom att vi lägger ut våra bilder på nätet, under Creative Commons. För det gör skillnad för SL, för oss och det vi håller på med får ett extra värde. Organisationen ser mervärdet med våra bilder, med våra arkiv. Det betyder mycket.

Sedan ska jag slå ett slag för flera av dessa arkiv, museers arkiv och bilder, de är grymma. Själv har jag fallit som en fura för KW Gullers som finns i Nordiska museets arkiv.

Min presentation som bara bygger på mina bilder blev allt för stor, eftersom bilderna är så stora så jag fick dela upp den i två när jag skulle publicera den, men här ligger den i vilket fall som helst.