Etikettarkiv: frågor

Är programmeringen som barnen lär sig idag samma som den vi lärde på 80-talet?

Jag har varit i Göteborg även idag på Göteborgs universitets dag #PopUpDig17. En fullmatad dag där akademin har diskuterat och belyst frågor kring digitala verktyg i skolan. Det var en dag som fick mig att ta med mig flera frågor:

  • programmeringen som vi tänker oss att barn ska lära sig är de samma som det vi lärde oss på 80-talet?
  • Är förenklingen av programmeringens komplexitet ett problem, som gör att vi lurar både elever och lärare?
  • Hur ser en programmerares vardag ut? Hur många som arbetar på Google arbetar som programmerare?
  • Vem eller vilka driver de förändringar av läroplanerna för att skriva in färdigheter som programmering?
  • Kan tekniken lösa skolans problem (om ens skolan har några problem? vem/vilka definierade skolan i kris?) Värt att fundera mer kring…
  • Att placera iPads i skolan innebär inte att samma saker kommer hända i alla klassrum – hur tekniken används och påverkar skolans verksamhet är kontext beroende. Varför säger ingen det?
  • Gör tekniken oss mindre mänskliga? Exemplet var att bedöma barn som röda, gula och gröna.. (som stoppskyltar)
  • Spar vi tid genom att använda digitala verktyg i skolan? Hur vet vi det?

Det var några av de frågor som väcktes, jag är mer tveksam till om jag fick några svar och om jag fick det behöver jag fundera på vad de innebär. Intressant och tankeväckande var det i alla fall.

Funderingar kring Creative Commons och pengar

Jag har lyckan att ha ett underbart arbete. Jag får arbeta med något jag tror på, något jag tycker är roligt och dessutom så är det extremt lärorikt. Kan det vara bättre?

Jag också lyckan att ställas inför många intressanta frågor och funderingar i samband med att jag möter elever och lärare som arbetar med webbpublicering i skolan.

En fråga som följt mig ett tag är den som eleverna i Eskelhem ställde i samband med att de började arbeta med Creative Commons som en del av deras arbete med bloggen Detektiven Emil och vi, och i min mejlbox kom det en fråga om:

De bara gjorde sin webbplats och sitt skolarbete för att vinna Webbstjärnan, alltså för att vinna pengar (tjäna pengar) kunde de då använda Creative Commons bilder som hade villkoret icke-kommersiellt.

Jag ska ärligt säga att jag har funderat mycket kring den, frågan är underfundig, fiffig och genomtänkt. Jag funderar på om jag ens kan ge ett svar. Villkoret icke-kommersiellt är… Jag tror att många gör tolkningen att villkoret icke-kommerisellt innebär just att om du ska tjäna pengar på mitt verk så vill jag gärna att du frågar först. Generellt tror jag att om man är osäker är det bättre att fråga innan man använder verket.

I förra veckan var jag ute i Djursholm och diskuterade just Creative Commons och i mötet med de eleverna kom frågan upp om man kan licensiera bilder som man har tjänat pengar på. Eleverna som jag pratade med menade att det kan man inte göra eftersom

-Man inte kan man väl ge bort bilden gratis idag, när man fick betalt för den i går.

Och i mitt huvud hänger frågan kvar… ok, men är det så… beror inte det på avtalet som man ingår köper den som köper bilden alla ekonomiska rättigheter eller inte. Eller tänker jag fel, för det är väl skillnad på att sälja en kopia och att sälja alla rättigheter, och om jag säljer alla rättigheter till en bild, ja, då har jag inte rätt att licensiera verket, eftersom jag i och med affären sålt rättigheterna. Men då har å andra sidan kan den som äger alla ekonomiska rättigheter rätten att t.ex. välja att licensiera mitt verk under t.ex. Creative Commons.

Sedan kommer det till andra frågor som man kanske kan sälja bilden igen, tjäna än mer pengar, och så är det sedvana, moral, etik och hur vi ser på affärer etc.

Varför gör du det du gör?

Jag får frågan än en gången, det är inte första gången den här veckan. Varför gör du allt det du gör?

-Varför skriver du för Kolla Källans idelåda?
-Varför är du projektledare för .se|Webbstjärnan?
-Varför är förespråkar du sociala medier?
-Varför creative commons?
-Varför skola?
-Varför nätet?
-Varför bloggar du?
-Varför twittrar du?
-Kloner? Varför?

-Varför är du, du? Kunde de lika gärna fråga?

Ofta vill den som frågar dessutom ha ett kort svar, tydligt, koncist och precist! Och inte nog med det sedan kommer nästan alltid följande fortsättning:

Det är mycket, var får du ditt engagemang ifrån?

Vad skulle du svara? Vad svarar du när någon frågar dig:

Varför du lever, jobbar, andas och sliter?

Svaret är enkelt: jag vet inget annat, än att vara den jag är så gott jag kan. Men när jag får frågan vränger jag den försöker ge en bild av vad som driver mig, och sedan landar jag i ett eget svar som försöker förklara, men det räcker liksom aldrig till.

Varför gör man det man gör? Vilka är egentligen drivkrafterna?

Hon bejakar barnet, frågan och lärandet

Jag tittar på Körlings barn i Kunskapskanalen och njuter av att se Anne-Marie se henne bejaka barnet, språket och lärande. Hennes ord, hennes barn, hennes klassrum, åh tänk. Ett klassrum som inte bristförklarar, ett rum för lärande, för frågor, för nyfikenhet, för sökande efter svar, flera svar, för samtal om lärande.

Systra mi

Ett rum som är öppet med massor med frågor, med massor med undrande, massor med öppna frågor: Varför? Hur? Vad? Jag vill bara citera skriva ner alla kloka saker som sägs:

Ich libe dich!

Jag ger barn en röst genom mig

Jag skulle inte kunna gå i en skola som bristförklarar mig

Skulle du vilja gå i din egen klass, på din egen lektion? I den skola du arbetar? är en fråga som Anne-Marie ställer till en av sina kollegor. Jag har sett frågan fara förbi tagit ställning till den, och funderat, tänkt och insett att det är nog den svåraste frågan som jag funderat kring som lärare. Skulle jag vilja gå i min egen klass? Skulle jag vilja vara min egen elev?

Det finns inga genvägar till lärande, det tar emot, jag är ingen genväg till lärande, du måste finna svaret själv.

Tack Anne-Marie!

Källkritik är…

Läser Anne-Marie Körlings inlägg Källkritik är inte skällkritik, och tänker så klokt att formulera:

Källkritikens tre enklaste regler:

  • Jag minns dig,
  • jag vill inte glömma dig,
  • jag vill att andra vet om dig.

Fast jag vill tillägga ytterligare några små detaljer som är avgörande för all källkritik, nämligen:

  • jag vill veta mer om dig, för jag är nyfiken på dig…

Jag frågar därför …

  • vem är du?
  • vad är du?
  • vad vill du?

Att använda sociala medier väcker mycket spännande frågor

Regionbibliotek Stockholms inbjudan har jag varit med och anordnat en Open Space som hade temat Sociala Medier och bibliotek. Biblioteken och bibliotekarierna är en yrkesgrupp som använder sociala medier för att genomföra sitt uppdrag. Jag fascineras alltid av de otroliga tjänster som finns på nätet, ta till exempel tjänsten ”fråga biblioteket”.

Eftersom Open Space är ett möte som utgår från vad deltagarna vill prata om på ett givet tema så var det spännande att få ta del av de frågeställningar som bibliotekarierna stod inför i sitt arbete kring sociala medier. Det var frågor som:

  • tonen eller tonalitet, i sociala medier
  • Vem ska prata för biblioteket?
  • privat, personlig, professionell?
  • mottagare/målgrupper?
  • hur mäter man framgång?
  • Vilka plattformar används till vad?
  • Vad kommer efter Facebook? Vad händer när Facebook dör?
  • Vad är lagom uppdateringstakt i sociala medier?
  • etc.

Under dagen flöt sedan deltagarna runt i olika konstellationer pratade om sociala medier delgav varandra erfarenheter och tankar kring hur bibliotek kan arbeta med sociala medier. Det var otroligt spännande, i synnerhet sammanfattningarna, då jag att fick höra lite om de samtal som pågått under dagen. Det framkom till exempel att de diskuterat hur bibliotek kan använda Gowalla. Eller hur ett bibliotek kan få igång en Facebook sida. En frågeställning som fick mig att fundera mycket, var frågan kring hur biblioteken kan göra material som besökarna skapat sökbart på sina portaler, så att det som skapas i samspel med användarna i sociala medier får samma status som övrigt material på bibliotekets webbplats.

Jag har haft en otroligt givande dag. Det är många intressanta aspekter och frågor som lyftes kring just sociala medier och bibliotek. Frågan som jag ställer mig, är hur påverkar sociala medier bibliotekens kärnverksamhet? Är den densamma i en digital värld som i en analog, eller står biblioteken inför samma frågor som vi i skolan, vilken roll ska de ha?

I mina ögon tycks biblioteken dock ligga steget före för de har tagit språnget. De står inte kvar vid kanten och tvekar som många i skolan fortfarande gör. Biblioteken har kastat sig ut, och prövar sig fram i en ny digital värld med nya digitala verktyg.