Etikettarkiv: Google

Internet startar med Google

Jag läser Öpedagogen Googla kan väl vem som helst eller? och inser att efter bokmässan har jag saker som jag aldrig tänkt på, men när Andreas Ekström sa det så var det så självklart, visst är det så. Varför har jag aldrig tänk på det? Och så snart tanken slog mig så visste jag svaret, för att ingen har fått mig att tänka på det tidigare. Men på seminariet Google Internets enda supermakt på Bokmässan fick Andreas Ekström mig att tänka på både ett och annat.

Jag visste ju redan att Google lever på annonser, på att skapa sponsrade länkar som företag köper, och på så sätt hamnar de bland de sponsrade länkarna när vi söker information på Google. Annonserna och de sponsrade länkarna har jag funderat kring, skrivit om och lyft, men jag har aldrig tänk på att Googles startsida är helt utan annonser, har ni gjort det?

Om du går in på http://google.com så ser du att den sidan är den helt annonsfri, om du bortser från att det finns information om Googles andra tjänster. Men det finns inga sponsrade länkar där, och vad beror det på?

Varför missar Google en sån möjlighet? Tänk vilka summor de skulle kunna tjäna på att ha annonser på startsidan, men å andra sidan får man tänka på vad de vinner, eller på vad de förmedlar, genom att göra startsidan annonsfri. Andreas Ekström formulerade det så här:

Vi googlar, vi använder inte ett företagstjänst, vi använder oss av google

Google startsida annonsfri för här börjar internet. Google signalerar med det att vi vill inte sälja något. Vi erbjuder bara en infrastrukturtjänst.

Det vanligaste vi googlar på Google är Google, för där börjar internet. Genom google blir informationen på internet tillgänglig, sökbar, men med vilken kostnad? Vad betalar vi? Har du funderat kring det?

All den information som Google samlar om vårt sökbeteende, för att förbättra sökmotorn, för att förbättra sitt annonssystem för företag?

Är det censur, filter eller bara väldigt rätt?

Jag gillar människor som tar reda på saker, och sedan berättar det. Sådana som gräver reda på sanningar som vi annars kanske inte skulle få reda på, eller inte tänka på. Google är en självklarhet för oss, lika självklart som att internet fungerar. Undrar vi över något så googlar vi helt enkelt det.

Dessutom hjälper Google oss, genom att tänka åt oss, låta oss veta hur andra sökt genom att ge förslag på de vanligaste sökorden, när vi inleder vår sökning, sedan fyller Google även ut med nästa ord om vi så önskar.

Googlar jag på Enski så fyller Google ut med:

Det är ju väldigt bra, vi behöver inte ens tänka, inte ens skriva, bara vi tänker som alla andra så. Gott!

Men Googles algoritm hjälper inte alla med denna tjänst, utan vid vissa ord så får du inte den vanliga hjälpen. I artikeln Which word does Google Instant Blacklist nämns att det finns ord som Google omedelbart svartlistar, som

”Bisexual” and ”lesbian” are among the restricted words

Censur? Knappast för du kan fortfarande söka på ordet bisexuell, men du får ingen hjälp, så någon form av filter handlar det om och motiven är goda:

We understand Google’s intentions; the team over there is trying to make sure that no one sees pornographic or violent results they might fight disturbing unless they really mean to search for them. When asked about this feature a few weeks ago, Google’s Johanna Wright said the restrictions are in place to protect children.

Men frågan som vi alltid måste ställa oss är vilka värden styr Google och deras företag och hur påverkar deras värden vår världsbild och vårt sett att uppleva världen. Det kan vara värt att fundera kring.

Hur kommer man i kontakt med Google?

Jag fick ett mejl i våras, med ett brev som en bifogad fil: Google, Brevet har en tydlig avsändare. Det var Google. Innehållet i brevet handlar omatt jag har blivit utsedd till en vinnare och jag skulle få MASSOR med pengar. För mig är solklart att det är fejk, och jag tänkte, som en vän av ordning att jag mejlar Google och säger att det här har jag fått i ert namn, bara så ni vet, vilket de med säkerhet redan gör. Jag sparar dessutom mejlet för att det kan säkert bli underlag för ett blogginlägg om källkritik, om Google och vinstbrev på nätet.

Jag kan vara ganska nitisk när jag tar mig an en uppgift, så jag börjar en jakt på en e-postadress, en möjlighet att komma i kontakt med Google, med någon form av kundtjänst, för jag vill mejla och bifoga brevet. Men jag inser ganska snart att Google, världens största internetföretag, en sajt som jag i stort sett använder dagligen, inte har någon ”om-sida” och ingen mejladress, jag efterlyser en på twitter, får hjälp men hela försöket slutar i ett stort frågetecken, hur kan det komma sig att Google inte har någon mejladress? Jag får tips om deras kontaktformulär som känns som att ställa frågan rakt ut i tomma intet, till vem som helst som råkar läsa…

Misströstande lade jag ner mitt projekt och har väl gnällt lite om bristen på transparens från Google, som vi använder varje dag. På Bok och bibliotek mässan var jag på två Google-seminarier ett som jag ska skriva om på Kolla Källan Google och Framtiden och ett som hette Google världens enda supermakt på nätet. I det senare deltog Andreas Ekström och Andreas Svenungson från det svenska Google-kontoret. Den första frågan som kom upp handlade om hur Andreas Svenunson fått sitt arbete på Google? Om han hade ringt och frågat om de hade några lediga tjänster, och om så var ringde du, undrade Andreas Ekström, för jag har i alla fall inte hittat något telefonnummer till Google, så hur gör man om man vill komma i kontakt med Google? (Det undrade ju jag med…)

Som svar på vår fråga om hur man söker jobb på Google fick vi veta att det var Google som hade kontaktat Andreas Svenungson och sedan tillstod han att när det kommer till öppenheten så finns det lite att arbeta på för Google. De hade haft en öppen e-post adress, men den hade blivit nedspammad direkt, och tydligen är det så om man tillhandahåller gratistjänster, men jag undrar ändå över kundsupport, och hur möter Google det behovet?

Google beskriver sig själva alltså som ”lite dolda” men det beror på att de vuxit mycket snabbt. Men transparens och öppenhet är på väg. Medan Andreas Ekström som har skrivit en hel bok om Google beskriver Googles företagskultur som en lite sektliknande rörelse, som tänker lite annorlunda med bland annat ett en procent mål, att en procent av vinsten ska gå till välgörande ändamål. Men särskilt tillgängliga är de inte men kanske är de mer tillgängliga om du betalar för deras tjänster (för visst måste man som företag kunna komma i kontakt med företaget om man använder tjänster som deras annonser, deras företagslösningar för mejl etc. Men det vet jag egentligen inget om, så jag låter det vara osagt)

Sedan ska jag väl tillstå att de är tillgängliga även för mig, men att skicka in ett anonymt kontaktformulär, utan tydlig mottagare vilket alltid gör det svårare att använda ett kontaktformulär.

Jag återkommer till Google imorgon med, tror jag har fler ingångar efter seminariet om Internets supermakt

PowerPoint, Google och andra varumärken

Det är spännande med dessa varumärken som är så självklara att vi pratar om varumärket som en central färdighet, en kunskap ta till exempel PowerPoint, ett presentationsprogram, så självklart att vi pratar om att eleverna ska lära sig PowerPoint, inte presentationsteknik, retorik, föredrag utan de lär sig PowerPoint.

Ett annat sådant är exempel är Google som dagens inlägg Diskutera hur Google fungerar på Kolla Källans idélåda handlar om. Google är ett affärsimperium som lyckats bli en självklar del av språket, deras varumärke är mer än bara ett förtagsnamn, det är ett aktivt verb, för att söka på internet vi googlar friskt. Många pratar dessutom om att de delar Google dok:s, skapar Google groups etc. Allt kopplat till varumärket Google.

Ett varumärke, bli en tjänst så naturlig att vi inte en reflekterar över att det är ett varumärken, det är spännande. Man kan till och med säja in ett helt seminarium på bokmässan bara på titeln Google och framtiden. Det om något är väl ett symtom på hur självklara Google är i vår vardag.

Just nu sitter jag på tåget för att ta mig ner till Göteborg för att som skribent för Kolla Källans följa seminariet Google och framtiden, ett seminarium arrangerat av Bok och bibliotekmässan. Seminariet har fokus på Googles projekt att digitalisera världslitteraturen, genom Google books, och hur det påverkar upphovsrätten.

Digitaliseringens konsekvenser för upphovsrätten och hela samhället blir allt mer uppenbara och påverkar oss alla som konsumenter och medborgare. Kultursektorn och bokbranschen står inför stora möjligheter och utmaningar – och upphovsrättsfrågorna är hetare än någonsin.

Det ska bli grymt spännande att följa seminariet och sedan få skriva om det.

Diskutera hur Google fungerar

När vi använder internet är Google en självklarhet för de flesta av oss, vi googlar oss fram och klickar på träffarna, men vad vet vi egentligen om Google? Vad står Google för och varför ska vi lära våra elever mer om Google?

Questions

Questions av Oberazzi CC (by, nc, sa)

På internet använder vi sökmotorer för att hitta information och webbplatser med relevant innehåll och Google är en av de sökmotorer som finns på nätet. Det är den största och vanligaste och därför anser jag att det är viktigt att ha grundläggande kunskaper i hur Google fungerar samt hur sökresultaten rangordnas, för hur ska elever annars kunna förhålla till resultaten som de får genom en sökning i Google?

Googles målsättning är att enligt dem själva att ”ordna världens samlade information och göra den tillgänglig för alla”men är det allt?

I min undervisning är det också en självklarhet att få eleverna att förstå att Google är ett multinationellt företag, vars syfte är att tjäna pengar på sina annonsörer, vilket de också tydligt redogör för i sin företagsinformation.

Googles olika tjänster är alltså en del av deras affärsidé. Sedan finns andra finesser som Google erbjuder oss som använder tjänsten, som exempelvis att när vi skriver in ett sökord i Googles sökruta, så hjälper oss Google genom att fylla i resten av vårt sökord.

Om jag till exempel skriver Enskil så fyller google ut med följande ord:

Enskilda firma

Enskild egendom

Enskilda Gymnasiet

Enskild väg

Enskilt avlopp

Enskild vårdnad

Det är väldigt generöst och hjälpsamt, men frågan vi bör ställa oss är: Hur har Google kommit fram till de sökorden? Har du funderat på det? Har du ställt den frågan till dina elever? Och hur påverkar denna hjälp vårt sökbeteende?

Jag har förstått det så att det är de vanligaste sökorden som finns i deras databas, och utifrån hur jag tidigare sökt på min dator, som kommer upp. Det kan tyckas harmlöst men om du söker till exempel på Mona Sahlin så ser jag i min webbläsare att Toblerone är det vanligaste sökordet, efter Mona Sahlin.

Jag har redan tidigare skrivit om vikten av att förstå hur Google betygsätter webbplatser, nämligen i inlägget om Google och Wikipedia – en intressant fråga, men i ett samtal med elever om Google är det också viktigt att berätta hur Googles annonser och annonsering fungerar. Företag betalar för att hamna i kolumnen av sponsrade länkar och annonserna byts varje gång du gör en ny sökning.

När jag söker på matematik får jag upp reklam för matematikböcker, söker jag på katter får jag reklam får kattprodukter… etc

Sedan tycker jag att du kan ställa frågan till dina elever om hur de tror att en placering i Googles sökresultat påverkar företagens besöksstatistik? Låt dina elever fundera på hur de själva påverkas och väljer ur sitt sökresultat. På vilka länkar klickar de?

Hur långt ner i sökresultatet går de innan de klickar på en länk? Hur ser de på sponsrade länkar?  Det här är värt att undersöka och diskutera om inte annat för att låta elever reflektera över hur de själva tänker och agerar när de använder Google.

Vi klarar inte att hitta information på nätet utan sökmotorer, men det är viktigt att vi lär elever hur de fungerar också bakom kulisserna och hur funktionerna i sökmotorerna påverkar vårt beteende, så att eleverna blir mer medvetna i sitt sökande efter information på nätet.

Att blogga gör faktiskt skillnad, tack Surfa Lugnt!

Igår kväll postade jag ett inlägg Hur vet Surfa Lugnt det? som handlade om Surfa Lugnts quiz: 11 frågor om ungas vardag på nätet. Jag undrade i mitt inlägg hur de vet att unga anser att Google är mest trovärdig. Jag ställde följande fråga i mitt inlägg:

Hur vet Surfa Lugnt det? Och varför framkommer inte källan när jag få mina svar? Jag vill bara veta…

Idag fick jag svar idag från Marko Määttä som i en kommentar förklarar att:

Frågor och svar i Surfa Lugnts quiz har gjorts av Johnny Lindqvist, en av Sveriges främsta experter på ungdomskommunikation. Testet ska uppmuntra till diskussion mellan vuxna och unga, till exempel om förebilder.

När det gäller din specifika fråga är källan fokusgrupper med gymnasieelever i Stockholm och Örebro i april 2010. Vi kan på goda grunder utifrån dessa gruppdiskussioner säga att unga först googlar och i andra hand t ex frågar sina lärare. Självklart kan vi diskutera vad unga faktiskt ser som mest trovärdigt, men en stark tendens är att söka information primärt på nätet.

För att undvika missförstånd, lägger vi ut källorna idag, där det framgår tydligt vad som är obestridliga fakta och vad som kan vara föremål för olika tolkningar.
Att få en diskussion kring svaren är en av målsättningarna med kampanjen.

Jag säger bara att blogga gör faktiskt skillnad, tack Surfa Lugnt! och surfa lugnt…

Handled eleverna i informationssökning

I arbetet med informationssökning har jag i min skolvardag ett nära samarbete med biblioteket. I början av en ny kurs, så får eleverna en ordentlig genomgång av vår bibliotekarie i att söka information. De lär sig hur de ska söka på nätet, i olika databaser och på olika sajter. Det är alltid uppskattat, och eleverna känner att kunskaperna de får är användbara.

”Det finns ingen information”

Men förra våren när jag hade ett projekt kring finanskrisen, började jag fundera på hur mina elever egentligen gör när de söker efter information. För mina elever sa ganska snart: ”Kristina, vi hittar inget! Det finns ingen information.” Jag kände mig som ett levande frågetecken: ”Va, finns det ingen information? Hur kan det vara möjligt?”

seaching for the key by Darwin Bell CC (by, nc)

seaching for the key av Darwin Bell CC (by, nc)

Jag var till en början frågande inför deras påstående ”ingen information”, för jag visste att varje tidning, varje nyhetssajt på nätet hade finanskrisen som huvudnyhet, och ändå kunde inte mina elever hitta någon information. Var gick det snett? Och hur kunde jag hjälpa dem?

Hur söker elever information?

Hur söker elever information? Det var den första frågan, som jag ställde. En av mina elever beskrev sitt sökbeteende så här:

”jag älskar google. Googla en fråga och du får upp ett svar enklare kan det inte bli! Ofta hänvisar google till Wikipedia som också har svar på allt, och jag är återigen i sjunde himlen.”

Jag insåg att elevers sökbeteende på nätet innebär att det har en sökväg och som heter Google, vars första träff heter Wikipedia. Jag förstod att mina elever inte söker så brett som jag tror, utan om de inte hittar ett svar på Google, så finns det inget svar. Resultatet blev att mina elever hade svårt att hitta tillräckligt med information.

Ett arbete för att hitta fler sökvägar

Jag och min bibliotekarie bestämde oss för att aktivt hjälpa eleverna att erövra fler sökvägar än Google. Vi gjorde ett delprojekt som gick ut på att utforska fler sökvägar. Vi började med att visa eleverna hur jag gör, när jag söker information:

  • Jag börjar med att reda ut begreppen, söka definitioner: vad är i exemplet ovan en finanskris
    • Söker i Wikipedia eller NE
  • Sedan googlar jag (något som) Finanskrisen i Sverige, för att få en överblick, men väljer troligen att gå till andra källor för att söka som olika
    • Nyhetssajter och tidningar
  • Jag använder biblioteket och söker igenom bibliotekskatalogen
  • frågar bibliotekarien, ber om hjälp, tips
  • Söker i databaser med tidningstexter, om det är ett mindre aktuellt ämne

I projektet kring finanskrisen samarbetade jag och min bibliotekarie. Hon hjälpte mig och mina elever genom att ha mer ingående genomgångar med eleverna om hur de kan söka på tidningssajter, och i databaser som presstext etc.

Vi skapade en bank med källor

Tillsammans skapade vi dessutom en liten källbank till eleverna, med artiklar och material som vi hade hittat på olika nyhetssajter som SvD, DN och Sveriges Radio. Alltför att eleverna ge eleverna fler sökvägar. Med flera sökvägar kunde de dessutom hitta mer material som de sedan kunde använda för att söka sig vidare.

På så sätt blev informationssökningen tydligare och kopplad till den uppgift som eleverna skulle lösa. Genom vår handledning fick de möjlighet att få stöd i sitt arbete att hitta fler källor. Vår källbank gav dem dessutom en bra första utgångspunkt, så att de kunde fokusera på att hitta mer material, nya ingångar istället för att planlöst söka efter en nål i en höstack.

Övning ger färdighet

Jag är mycket väl medveten om att en gång är ingen gång, och nästa gång är det lika viktigt att repetera dessa färdigheter, men kontentan blir ändå att resultatet av mina elevers sökbeteende beror på våra förberedelser, och tillsammans med skolbiblioteket kan vi ge eleverna bättre verktyg för att klara av att hitta svar på de frågor som vi vill att de ska besvara.

Informationssökning är inte en färdighet som alla elever har med sig, och de behöver öva på den precis som alla andra färdigheter. I det arbetet rekommenderar jag att du använder Kolla Källans artikel Lär dig söka information på nätet.

Wikipedia och Google, elever undrar…

Har du funderat på varför Wikipedia artiklar placerar sig så högt när vi googlar? Det gjorde mina elever, i samband med att vi diskuterade källkritik. Det fick mig att fråga vad tror elever, och vad beror det egentligen på, och allt det undersöker jag idag i mitt inlägg Google och Wikipedia en intressant fråga på Kolla Källans idélåda idag.

Google och Wikipedia, en intressant fråga?

Google Lego 50th Anniversary Inspiration by manfrys CC (by, sa)
Google Lego 50th Anniversary Inspiration
by manfrys CC (by, sa)

”Tänk dig en värld där varje person ges tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi gör.”

Jimmy Wales, Wikipedias grundare

Jag står i mitt klassrum och vi pratar om källkritik och källor, då en av mina elever kastar ut frågan: ”Men Kristina, varför kommer Wikipedia alltid först, eller bland de första träffarna vid en sökning på Google? Betyder inte det att Wikipedia är en trovärdig källa?”

***

Vilken bra fråga, tänker jag, och gör som jag så ofta gör, kastar tillbaka frågan ut i klassen. Ja, varför tror ni att Wikipedia placerar sig först bland sökträffarna i Google?

Varför placerar sig Wikipedia bland de första träffarna i Google?

Mina elever funderar en stund och flera förslag kommer in:

  • Google äger Wikipedia
  • Wikipedia betalar för att få en topplacering
  • Wikipedia är en trovärdig källa
  • Många använder Wikipedia

Wikipedia är ett fritt uppslagsverk på nätet som grundades 2001. Enligt Wikipedia är:

”Wikipedia är en fri encyklopedi med öppet innehåll som utvecklas av sina användare – en så kallad wiki. Det betyder att vem som helst, även du, kan redigera vilken artikel som helst, när som helst, genom att klicka på länken ”redigera” som finns längst upp på varje sida.”

Ägs Wikipedia av Google?

Wikipedia drivs av en stiftelse Wikimedia Foundation Inc. som inte är vinstdrivande. Den har som uppdrag är att se till att Wikipedia utvecklas och växer samt att vi kan ta del av projektet, utan att det kostar något. Wikipedia finansieras inte heller av annonser, utan finansieras främst genom frivilliga bidrag.

Uppslagsverket är alltså fritt och gratis att använda för alla. Artiklarna och innehållet skapas och kan redigeras av alla användare. Wikipedia uppmanar dessutom alla att delta i arbetat att utveckla uppslagsverket, så att det kan bli ännu bättre, men Wikipedia ägs inte av Google.

Värderar Google sökträffarna?

Google är en sökmotor. Den värderar inte träffarna i sökresultatet. Det finns ingen redaktion som värderar träffarna och tar ställning till om de är relevanta, ”bra” eller inte. Jämför till exempel med att söka i Länkskafferiet, som har en redaktion, vilken har granskat det material som finns i skafferiet utifrån en rad kvalitetskrav. Googles söktjänst är helt automatiserat, sökningen genomförs av maskiner, som är programmerade efter att söka efter likheter mellan sökordet och sökresultatet. Google värderar, eller granskar alltså inte sökresultatet. Alltså placeras inte Wikipedia högt vid en googling pga att det är en trovärdig källa.

Hur rankas sökresultatet i Google?

Hur sedan sökträffarna rankas av Google är helt öppet, men några faktorer som avgör hur sajten placeras vid en sökning i Google är nyckelorden, (innehållet) som hemsidan har, och hur många besökare, som webbplatsen har. Wikipedia är en webbplats har väldigt många artiklar och samtidigt väldigt många besökare. Dessa två faktorer påverkar att Wikipedia hamnar högt i träfflistan när vi googlar.

Sedan påverkar antalet länkar till och från webbplatsen dess rankning vid sökning med Google. Wikipedia är en webbsida, som har många ingående länkar då många använder källan som referens, samt många utgående länkar eftersom de flesta artiklarna på Wikipedia har länkar till de referenser som använts för att skriva artikeln.

Svaret på frågan: Vad gör att Wikipedia-artiklar ofta placeras först eller väldigt högt vid en sökning i Google? Är alltså innehållet, antalet besökare, och antalet ingående och utgående länkar som uppslagsverket har. Dess placering har inget med hur bra eller trovärdig källan är. Wikipedia är en källa som är oberoende av Google, och som finansieras främst genom frivilliga bidrag.

Diskutera Wikipedia som källa

En diskussion kring Wikipedia som källa är alltid värd att föra, men det är svårt att göra om man inte använder Wikipedia som källa. Jag låter mina elever använda Wikipedia för att det är en bra källa, aktuell, uppdaterad, visst den är öppen för alla att redigera och det gör att det kan förekomma felaktigheter, men dessa kan snabbt korrigeras och källan uppdateras. Hur jag arbetar med Wikipedia i mitt arbete i skolan för att medvetandegöra mina elever så att blir mer källkritiska får jag återkomma till i ett annat inlägg.