Etikettarkiv: handledning

Lite handledning i WordPress, bara för att jag kan…

Inser att det vore trivialt av mig att skriva ett inlägg när det finns en suverän guide som hjälper alla som vi arbeta med WordPress så jag puffar för den istället.

Den är nyligen uppdaterad och finns att ladda ner alldeles gratis på .SE:s webbplats.

Nu kan du dessutom ladda ner den hos mig. Här laddar du ner WordPressguiden. Med den som utgångspunkt började jag mitt liv som WordPress fantast :) och nu har den kärlek smittat till mina kloner

We love WordPress

Bilder i menyblocket utan kodkunskap…

Jag har på twitter idag fått frågan om jag kan visa hur man gör för att publicera flera bilder i menyblocket, om man inte kan kod, och inte hittar en widget som stödjer möjligheten att publicera flera bilder.

Så här gör du!

1. Välj de bilder som du vill publicera i ditt menyblock, jag har valt att ta två olika bilder för att illustera, dessa kommer sedan att ligga på min blogg, som illustration med en länk till det här inlägget på bilden som föreställer mig, coolt va…

Jag väljer bilderna lägger in dem i inlägget, och väljer att centrera dem, som du kan se på bild 1 nedan…

2. Sedan gör jag det magiska, som man lätt kan gör i WordPress, jag byter redigeringsfönster till HTLM (se hörnet på redigeringsrutan) och voila så ser jag allt kod :)  se på bild 2

3. Sedan kopierar jag den kodsnutt som innehåller mina bilder som jag lagt länken till detta inlägg på. Det kan du också se om du kollar på koden…

<<img title=”Kristinaheadliten2″ src=”http://www.kristinaalexanderson.se/wp-content/uploads/2010/01/Kristinaheadliten2.jpg” alt=”” width=”262″ height=”60″ /></a>

<a href=”http://www.kristinaalexanderson.se/?p=2294″><img title=”Kristina Alexanderson” src=”http://www.kristinaalexanderson.se/wp-content/uploads/2010/03/tillblogg.jpg” alt=”” width=”100″ height=”160″ /></a>

Den här lilla kodbiten eller mina bilder, det kopierar jag ut, och gissa vart jag klistrar in den. Jo i widgeten text som jag flyttar till min höger meny. Och resultatet kan du se på bloggen till höger :)

Lycka till!

Bilderna också (klicka om du vill se dem större)


Bild 1






Bild 2.

Ett löfte är ett löfte

Jag har lovat, och då försöker jag hålla det jag lovar, ibland glömmer jag, och då hjälper det om jag bli påmind. Idag handlar det om den sköna konsten att göra en skärmdump.


Jag ska villigt tillstå att jag inte visste hur man gjorde en skärmdump innan jag mina elever hade publicerat sina första utkast till webbsidor. Jag minns stunden såväl, när jag inför en föräldrakväll skulle göra en PowerPoint och mina två elever som skulle hjälpa mig stod på mitt arbetsrum och sa:

-Vi kan göra en skärmdump på webbsidorna, så alla kan se.
-Hmm, sa jag, men jag vet inte hur man gör…
Snabbt var min elev där och sa: -Det är enkelt. Du trycker bara på Prt Scr-knappen.
-Jaha, men då händer ju INGENTING!?!!?
-Jo, om du klistrar in det i Paint, så har du en bild av skärmen.
-Aha, är det så lätt.

Så för att göra en skrämdump gör du alltså så här:

  • Prt Scr,
  • Öppnar Paint och
  • tar sedan kortkommandot för att klistra in Ctrl v,

Och volia så har du en bild av skärmen i paint. Sedan är det är bara att: spara, beskära, eller redigera. Tänk dock på att spara i ett bildformat som fungerar på nätet, jpg eller pgn.

Ett annat tips

Ett annat litet tips när jag ändå är igång, som du vet så använder jag firefox som webbläsare och en av anledningarna är att det finns, tillägg, som jag kan installera i webbläsaren, och ett tillägg som är grymt är screengrab

När jag installerat Screengrab i Firefox kommer screengrab synas som en liten ikon i högra hörnet, som gör att jag kan kopiera eller spara ner delar, hela eller bara den synliga delen av en webbsida, vilket är Suveränt!

Men börja du med Prt Scr och Paint och Ctrl v

Har jag svaret på frågan?

På twitter fick jag häromdagen en tweet av en av mina elever:

Jag läser naturligtvis artikeln ”Göra en sak i taget? Glöm det” och funderar på vad Rebecka kan mena, vad då har jag svaret?

Artikeln handlar om multitasking, om studier om att det skapar sämre förutsättningar för att fokusera, sämre minne och svårare att byta arbetsuppgifter. Vilket jag egentligen inte kan uttala mig om. I Artikeln pratar man om A- och B-lag, om att framtida arbetsgivare kanske kommer att efterfråga förmågan till multitasking, och frågan om hur skolan möter det, förbereder det ställs i slutet av artikeln. Jag undrar vad menar Rebecka, när hon säger att jag sitter på svaret, vaddå? Jag vet inte…

Hur möter jag ungdomarna och deras sätt att lära? Jag som prövar mig fram, vill pröva nytt, samtidigt som jag vill lära. Jag undrar, och jag grubblar över svaret? Hmmm…

Lyft blicken och se möjligheterna

Projector and Screen by Chris Campbell cc (by, nc)

Jag läser om lärarutbildningarna är ur fas med it-utvecklingen och får stöd för min bild på bristerna i skolans it användning:

– Enskilda lärare stöter hela tiden på svårigheter.

Sedan är det svårt att få till fungerande utrustning. Ann-Britt Enochsson berättar om när hon skulle hålla en lektion för lärarstudenter och fick boka filmkanon i förväg, hämta utrustning på flera håll och använda sin egen dator.

/…/ Det är viktigt att få IT att fungera i praktiken! /…/

– Teknikstrul är en väldigt stor del i skepticismen mot IT-teknik. Det dämpar entusiasterna och hur ska det då inte vara för dem som inte kan tekniken, säger Ann-Britt Enochsson. Dialogen mellan teknikerna och lärarutbildningarna måste därför bli bättre.

Dessutom visar artikeln på det som it är liktydigt med i skolan nämligen administration och kommunikation, från skolan till föräldrar och elever (antar jag för det framgår inte i artikeln)

Jag reagerar dock på att it i skolan bara skulle vara program, och pedagogiska sådana, det låter lite som en förlegad syn på hur tekniken (ett ord som jag helst inte tar i min mun) bara kan vara färdig lösningar i en burk. Se på alla de resurser som finns på nätet, titta t.ex. på it-mammans senaste inlägg om att göra serier på nätet, som enkelt kan användas för att tolka, redogöra för en texts innehåll, och samtidigt använda och lära sig om elevernas moderna hjältar.

Fast kanske är det jag som läser artikeln med mina ”jag-hatar-att-bli-styrd-av-lärobok-program-i-min-undervisnings-ögon”, för jag vill vara fri, kreativ och få skapa, och ta det som passar mig bäst, och fungerar bäst i min situation, för mina elever.

Men kontentan håller jag med om lärarutbildningen, och inte bara lärarstudenterna utan även alla verksamma lärare måste lyfta blicken och se möjligheter i den nya tekniken. Stöd lärare newbies (sudenter) såväl som oldies (verksamma) ge dem tilltro, och kunskaper om hur de kan använda it i undervisningen. Ge dem nya verktyg för att klara att förbereda elever för framtiden.

Men den centrala frågan kvarstår:

Men för att påverka undervisningen och pedagogiken, behöver IT-användningen komma in i ämnesundervisningen.

Hur gör man det? Och vilket stöd finns för det i lärarnas vardag?

Min och din rätt att vara stolta

Jag läser Anne Marie Körlings ”Mina rättigheter” underbart…

”Jag har rätt till min särprägel och ska prisas för den. Jag har rätt att vara lite annorlunda, lite fantasiletare, lite verklighetsundrande, lite vem-är-jag-funderingar, min långsamma inlärning, min snabba inlärning, mina priser i det bästa jag vet, mina world-of-warcraftkunskaper.

Jag har rätt att uppleva att jag har och förstår rätt i en värld där det mesta bedöms som fel.”

Jag vill också tillägga att

Jag har rätt att vara stolt över att du är stolt. Jag har rätt att berätta för alla att jag är stolt, över dig och över det du har gjort. Jag har rätt att tala om för alla att du är bra. Och du har rätt att få ta del av det utan att behöva skämmas, utan att behöva förminskas och få höra att du bara gör det för att…

Jag har rätt att få bekräftelse för det jag har gjort, och jag har rätt att ge dig all bekräftelse för att du är stolt över dig själv, ditt arbete och din resa.

Jag har rätt att vara stolt, och jag har rätt att få tala om att de du gör är bra. Jag har rätt att få veta att det jag gör är värt något, för någon, för dig! Jag har rätt att få stå bakom dig och hylla dig och din insats.

Tack Anne Marie

Libertad by Olga Diez CC (by, nc, sa)

Creative commons ändrar bloggens karaktär

Mina nyvunna kunskaperna i hur jag ska göra bildhänvisningar, söka bilder förändrar mina bloggars karaktär. Idag fick till och med min mest undervisningsinriktade blogg, handledarbloggen ett skyfall av bländande bilder över sig. Den bloggen har till nu bara bestått av text och en del tråkiga, om än nyttiga skärmdumpar.

Idag består den av underbara bilder, som jag hittat på flickr.

Snow Road by wrote CC (by, nc)

Bildfyrverkeri är nytt för mina skolbloggar och jag har ändå varit med och skapat några bloggar vid det här laget:

  • romanbloggar av olika karaktär
  • i samhällskunskap
  • för att samla in material/texter i svenska
  • min egen (fast den har jag ju övat färdigheterna på)
    • och så några andra övningsbloggar för lärare… (oj, de håller jag inte ens räkningen på)
    • och mina elevers loggböcker (30) fast där är ju de fria i sitt skapande…

Ingen av mina skolbloggar har från min sida förgyllts med bilder av någon vidare kvalitet. Det har varit mest text. Visst har mina elever bidragit med underbara bilder, se t.ex. Rebeckas fantastiska bilder från Blackeberg på sajten Eli äskad hatad.

cup o’ possibility by zachstern CC (by, nc, nd)

Personligen är jag alltså en medioker fotograf, men nu med mina nyvunna kunskaper om Creative commons och om hur jag ska göra källhänvisningar, så blir jag rena bildbloggaren. Se bara på de inlägg som jag lyckats fira av i kväll, [1], [2], [3], [4], [5], [6], [7], [8] och [9] när jag skrivit uppdateringar till mina elever loggböcker. Inte ett enda inlägg utan en otroligt läcker bild.

Tänk va’ kunskap förändrar och ger utrymme för kreativitet, och till min lycka så sprider det sig kunskaperna, till mina elever. Louise har redan varit inne på flickr och botaniserat. Jag njuter…

Tack för all hjälp och allt stöd!

Hur väljer jag bilder till min blogg?

Here is you in the garden taking a picture of borrring flowers Harold Lloyd

CC (by nc sa)

Hur väljer jag bilder, undrar du Cecilia, nu ska jag kan berätta hur jag gör…

  1. Jag använder flickr, och
  2. söker med advanced search,
  3. sökordet tar jag utifrån temat för inlägget

För att hitta bilderna till det här inlägget så valde jag ordet ”pictures” (ovan), ”origami” (nedan) eftersom det tycks passa för innehållet.

4.  Vid sökningen är jag noga med att kryssa i boxen ””.
5.  Sedan sortera bilderna i kategorin ”interesting”,
6. Att välja är svårt men jag väljer bilder som

  • jag gillar,
  • tycker beskriver innehållet,
  • öppnar för tolkning

Bilder, som jag på ett eller annat sätt gillar, helt enkelt.

Så Cecilia, och alla andra som vill förgylla sin blogg med fantastiska bilder, utan att själva vara fotografer, eller har tid att utveckla den begåvningen… Lycka till!

Full-contact origami Balakov CC (by, nc)

Glöm inte att ange vem som tagit bilden och länka till den creative common licens som upphovsmannen/kvinnan valt.

Summan av allt blir ändå bra, eller?

Så här i slutet av året så sitter vi gärna och summerar, vad har gått bra, vad har fungerat mindre bra. I skolans värld sker det oftast till sommaren då läsåret går mot sitt slut, men jag tänkte göra några korta inlägg/blänkare kring året 2009, vad har berört, vad har förstört, precis som seden säger.

Ett år har gått, och jag har gått från en som aldrig skulle blogga till att bli en som har alldeles egen blogg. Jag en bloggerska? Det är märkligt och om någon hade sagt det för ett år sedan hade jag skeptiskt tittat på dem och sagt: Jag blogga? Knappast, men kanske kan mina elever göra det!

The allegory of camera Obscura by jef safi (pictosophizng) CC (by, nc, nd)

Facebook, som 2008, var otänkbart har jag med visst motstånd anammat, twitter älskar jag, tack Astrid. Blogga gör jag som en del av mitt arbete, som en del av mig. Borta är den lilla vackra anteckningsboken, den försvann visst med mina kartonger från EG, och istället använder jag datorn, nätet och bloggen som redskap för reflektion och anteckningar.

Jag, som tänker när jag skriver, jag som trodde att jag bara kunde tänka med en penna i handen. Idag tänker jag med hjälp av knastrande tangenter.

Kort och gott mycket har hänt, både bra saker och dåliga.

Vad har berört mig?

  • mina elever, deras stöd och engagemang
  • Ragnars enorma tillit, stöd och kravlösa support, tack!
  • Mina kollegors glada tillrop om att jag ser mer frisk ut än någonsin
  • Webbstjärnans specialpris
  • alla dina ord, och dina, och alla ord som jag inte visste fanns

Vad har förstört mig?

  • förlusten av tio års läraranteckningar (mina kartonger som försvann)
  • oron inför att inte räcka till, och inte kunna
  • bristen på stöd, förståelse för att nätet är något jag måste utforska
  • bristen på insikt om att jag faktiskt kan, vill och lär mig

Varje punkt borde bli en egen bloggpost, fast kanske inte. Vi får se hur lång summeringen blir, jag är knappast en person som vill kalla mig nostalgisk, även om jag just nu lever i en bubbla där jag minns min ungdom och min ungdoms synder. Jag längtar inte tillbaka till ett idealiserat förflutet, för det vad finns det i det förflutna att idealisera?

Inte mycket!

Kan man tvinga elever?

Jag fick ett mejl idag, från en lärare som vill använda blogg i undervisningen. Hon hade många funderingar och bland dem undrade hon, kan jag tvinga eleverna till att blogga i skolan? En svår fråga att besvara. Det är utlämnade att blogga, och det är offentligt. Alla som eventuellt kommer till din blogg kan läsa det du skriver, det dina elever skriver. Hur ska man göra? Vilka alternativ ska man ge, hur ska man som lärare förhålla sig till problematiken? Att ha elever som inte vill, förmår, inte önskar att vara publika på nätet.

Till att börja med tycker jag att som lärare bör man leva som man lär, vill jag att eleverna ska blogga, vara offentliga, bör jag själv också finnas där som en aktiv part, alltså blogga själv, eller åtminstone vara aktiv i bloggandet, genom att ge kommentarer, styra samtalet, precis som vi lärare är aktiva i andra klassrumsaktiviteter. Jag tycker att vi ska vara synliga, handleda aktivt så att de elever som har betänkligheter ser att jag som lärare faktiskt aktivt tar del av det som eleverna gör. Att jag lever som jag lär…

Sky Dancing by Creativity+ Timothy K Hamilton CC (by, nc, nd)

Jag brukar inte ge mina elever så mycket till val, och det låter hårt och väldigt styrt. Å ena sidan är det det, men å andra sidan arbetar jag alltid fram en gemensam plan för kursen tillsammans med mina elever, så majoriteten få fatta ett beslut som vi, jag och klassen följer. I våras t.ex. vann bloggalternativet med en röst gentemot att ha en traditionell skrivning, och jag deltog inte i omröstningen eller i lobbyverksamheten som föregick omröstningen.

Men visst har jag elever som säger:

- Kristina jag vill inte, trivs inte med att publicera mina texter på nätet. Jag tycker det är jobbigt…

Hur gör jag då? Ja, jag brukar ha långa samtal om hur jag kan stödja, om det hjälper om vi skyddar texterna genom att använda lösenord, fast det inte alltid går ihop med syftet för uppgiften, speciellt inte då jag vill att de ska kunna lära av varandra. I de fall där eleverna pga hämningar helt slutar skriva brukar jag aktivt gå in och puffa på både online såväl som offline, för jag har fördelen att möta alla mina elever irl, åtminstone en gång i veckan.

De som av en eller annan anledning inte följer uppgiften, inte gör det de ska brukar få individuella uppgifter som de redovisar på bloggen för mig och endast med mig som mottagare, ibland har jag samtal med gruppen om varför, ibland inte det beror mycket på elev och situation.

Jag använder bloggen som ett pedagogiskt verktyg, och ingen ska känna sig utlämnad eller hämmad, så förutsättningarna måste vara anpassade efter varje elevs behov och situation. I mitt arbete innebär nätet en möjlighet, som jag vill använda. Jag upplever att använda bloggen som verktyg underlättar kommunikation mellan eleverna, men det måste naturligtvis ske med respekt för allas behov och önskemål.

Tvinga eller inte tvinga? Det är frågan, jag vet inte… vad som är rätt men jag tvingar nog, genom att söka se till att förutsättningarna är sådana att alla kan delta på sina villkor.