Etikettarkiv: handledning

Creative commons öppnar nya möjligheter

Jag vill, i mitt arbete med nätet som redovisningsarena, också att mina elever ska berika sina webbplatser med bilder, ljud, videoklipp, men genast begränsas vi av upphovsrätten. Vi får inte använda bilder som vi inte har tillstånd att använda, dvs nästan inga, om vi inte tar egna bilder, eller frågar om lov. Jag har haft svårt att förstå creative commons licenserna.

Floored by Nicolas T (CC by)

Under hösten har jag tagit mig an uppgiften att söka förstå för att sedan försöka förklara och förmedla: Vad är det som gäller? Och hur gör man? Jag ser att mina elever behöver mycket handledning och stöd i dels vad som gäller och dels i hur man gör, men vi hjälps åt och tar små steg framåt genom att jag i korthet

  • försöker förklara vad symbolerna står för
  • vad licenserna står för
  • visar hur man söker
  • hur man skriver korrekta källhänvisningar

Samt ger handledning, fast det behövs mer, för mina elever har svårt att hitta i de öppna bildarkiven. De behöver hjälp och övningar i hur man söker, hur hittar man information på nätet? Det är ingen självklarhet och handledning behövs i massor…

Men när mina elever har förstått:

  • licenserna
  • hur man söker efter bilder på t.ex. flickr
  • hur man skriver källor

så tror jag att deras bloggar, och deras webbplatser kommer att vara förgyllda med bilder som är licensierade under Creative commons. Vi måste bara öva, våga och prova oss fram, för med Creative Commons öppnar sig en helt ny värld, med massor med bra, intressanta bilder och jag bara njuter av tanken.

Dialog på nätet- hur då?

En viktig del av Internet är dialog, kommunikation att vi kan möta andra föra samtal med varandra, att vi kan mötas och samtala om frågor som berör oss, på bloggar, twitter eller Facebook. Det är en av de grejer som tilltalar mig med att arbeta med nätet. Det är även den delen av nätet som jag använder och utnyttjar när jag använder sociala medier i mitt klassrum.

Dialog bygger för mig på ömsesidig respekt, att möta den andre, höra dennes åsikt, lyssna, ta ställning, eventuellt samtycka eller gå i polemik, och då kommentera eller skriva ett eget inlägg. I mitt arbete med sociala medier i klassrummet, har jag alltid tydliga regler kring hur, vad och varför interaktion ska ske. Jag styr alltså både samtalets innehåll och funktion samt hur tilltalet ska vara till stora delar. På så sätt liknar inte mina bloggar alls ”vanliga” bloggar, i vilka det finns en eller flera avsändare, låter många mottagare fritt eller efter granskning får kommentera och säga sin mening i det ämne som bloggen handlar om. Mina bloggar har en lärare som styr samtalets innehåll, och till viss del form.

I skolan och det är A och O att mina elever går in i klassrumssamtalet på samma villkor och med samma förutsättningar och samma tydliga krav. Jag vill att mina elever ska använda kommentarsfunktionen för att bemöta andras åsikter, synpunkter. Det vanligaste är att de använder den för att hjälpa varandra, stödja varandras resonemang och för att skapa dialog. De känner sig liksom många andra ganska utsatta att skriva inför andra, och öppet så att andra kan se vad de tycker.

Hela bloggandet sker under de förutsättningar som finns i skolan, nämligen att vi ska respektera varandra, bemöta varandra på ett hövligt sätt och inte kränka varandra. Mina elevkommentarer är generellt sett mycket positiva, och stödjande även när de har olika synvinklar på ämnet.

Credit Cut in Imperial Telecommunication

Credit Cut in Imperial Communication by Stéfan cc, nc, sa

Visst har det funnits andra kommentarer, som inte fyller den funktionen. Jag har fått kommentarer, från någon som tagit mitt namn, och antyder att jag är missnöjd med någons annan elevs arbete. Jag har fått kommentarer, om att det är smörigt att säga att de är tacksamma för att de får arbeta med romanen, ja listan kan göras lång, men jag har aldrig fått kommentarer som ifrågasätter min, eller mina elevers kompetens. Där någon kallar en annan för en idiot eller att det är under deras kompetens att yttra sig i ämnet. Att använda ironi är dessutom uteslutet som medel att förringa någon i mitt klassrum.

Till min stora förvåning och häpnad ser jag att den sortens kommentarer förekommer i ”riktiga” blogga, och jag kan inte låta bli och undra vad skulle ni säga om det hade varit era barn som skrev så till varandra vad hade ni sagt då? Hur hade ni reagerat om jag lät mina elever kalla varandra okunniga eller oinsatta?

När jag ser nivån på kommentarer i ”riktiga” bloggar så blir jag mörkrädd, är det det här som jag ska släppa ut mina elever till, en plats där de som inte tycker som bloggaren går till rena personangrepp? Var finns respekten? Var finns era ideal? Hur ser ni på andra människor?

Hur ska vi bemöta andra åsikter på nätet? Finns det ingen hyfs?

Ni kanske kan lära av mina elever?

I planeringsfasen av praten

Jag läste DN-artikeln Reformera it-galaxen om Lessig igår, suveränt bra! Intressant, tänkvärd. Kommer vi att gå före, visa vägen? Finns den ambitionen i Sverige. Artikeln fick mig att fundera mycket kring skillnaden i citaträtt mellan text, bild och ljud. Jag får citera text, det visste jag, ju redan, men varför få man inte citera ljud?

I sin senaste bok, ”Remix” resonerar han kring att läsa och skriva, om skillnaden mellan att kopiera och att skapa. Och varför man får citera böcker, men inte musik eller film.

Det var ju ingen nyhet att man inte får det, men vad beror det egentligen på, och hur kan jag och mina elever undgå de regler som finns? Hur gör Sveriges Radio när de eftersänder Sommar i P1? Visst är det nerkortade versioner som de spelar mellan praten. Får vi också gör så? Värt att undersöka, jag ska ta och kolla upp.

Hur ska jag får eleverna att förstå att de måste använda citat, både ljud, text och bild för att stärka sina prat? Vilka exempel ska jag ta?

  • Claes Borgström, är bra men kanske lite gammal?
  • John Ajvide Lindqvist, har vi redan hört
  • Gellert Tamas, har några år på nacken, men är så bra (honom tar jag)
  • Vad hette han nu som var Hammarskölds närmaste medarbetare, han väljer jag också, han är suverän Sture Linnér.

Jag tänker att mina elever skriver en kort, det här ska jag prata om, får kolla på SR, hur de gör. Hur gör vi med publicering? och återkoppling? Jag har nog tänkt mig att de kan twittra som respons, vi har ju datasalen. Det kan bli skoj att se hur det fungerar.

Varför gillar jag inte kvinnorna som sommarpratar? Jag borde ju ha en kvinnlig talare också. Jag får fråga Linn.