Etikettarkiv: Hanna Johansson

Min sista lektion ska ägnas åt bilder, Creative Commons och betyg…

Min sista lektion i S3 ska handla om betyg och åt att mina elever ska välja och publicera en bild (från flickr, licensierad under Creative Commons) som de tycker beskriver sin svenskundervisning (bilden får inte föreställa mig) under tre år. För att hjälpa mina elever lite på traven med att hitta bra bilder som de kan använda har jag knopat ihop en liten presentation om Creative Commons som ligger på Slideshare.

Den är också gjord till min kära bibliotekarie så att hon kan berätta för alla elever som hon möter om licenssystemet och hur det fungerar. Den är din, Hannas och S3:s. Använd den väl…

Om Google Generation och vår världsbild

Jag blev för några veckor sedan intervjuad av min kollega Kristina Alexanderson, lärare på Enskilda Gymnasiet, tillika utbildningsansvarig på Webbstjärnan/.se och bloggare på Kolla källans idélåda. Kristina dyker alltid upp på skolan på tisdagar, vilket är trevligt även om det ofta blir alltför snabba hälsningar eller korta utbyten av jobbtankar, mellan lektioner, möten och bibliotekslåntagare…

***

Denna tisdag hann vi dock med ett lite längre möte då vi hade bokat tid för intervju inför artikel i Kolla källans idélåda som lades ut 4 maj. Kristina ville skriva om hur jag arbetar med att undervisa elever på skolan i informationssökning, vilket jag tycktes kändes lite svårt och prestationsladdad. Men jag hade bestämt mig för att låta mig intervjuas ändå och som tur var hade jag nyligen haft lektioner i infosök inom ett pågående projekt på skolan, färskt i minnet och lämpligt att utgå ifrån under samtalet. (Sedan blir vi väl ”alla” glada för ett och annat tillfälle att få visa upp det vi gör i våra jobb ;).

Ett givande samtal

Det blev ett givande samtal som kom att handla om allt från elevers frågor i biblioteket till deras olika sökvägar och informationskompetens. Jag tänkte efteråt att här finns ju flera uppslag att både prata och skriva mer om, vilket Kristina troligtvis också gjorde, då hon följde upp inlägget i Kolla källan med ett uppföljningsinlägg i sin egen blogg under lördagen: Elevers informationskompetens, hur ser den ut?

Vilka är bibliotekariens svårigheter?

Innan jag blir alltför självupptagen i detta inlägg ska jag försöka komma till saken ;-). Mot slutet av vårt samtal frågade Kristina mig vad jag upplever för svårigheter i mitt jobb med att lära elever att söka information. Överhuvudtaget är det ju relativt svårt att försöka lära ut något till en målgrupp som denna redan anser sig rätt bra på – internet är ungdomarnas arena som Kristina skriver. Likväl som elever kan läsa, skriva, cykla så kan de som regel även googla och hitta fakta på internet. Men det stannar ju inte där egentligen, inte om vi pratar om riktig informationssökning i ett djupare sammanhang…

Hittar elever schyssta webbresurser?

Nu ska jag genast säga att av det jag sett av elevers sökande efter information på internet, så har de blivit markant bättre på att just googla sedan jag började som skolbibliotekarie 2002. Ökad tillgång i hem och skola med dagligt internetanvändande som följd har naturligtvis gett vissa resultat. Men också av denna anledning tycker jag att det svåraste att nå fram med till eleverna är just söktekniker i Google. Här gäller det att kunna komma med något nytt och överraskande för att fånga intresset, men utrymmet finns inte alltid… Så länge jag kan visa eleverna skolans databaser såväl som fria webbresurser som Länkskafferiet och andra schyssta portaler, så är detta relativt nytt och nyttigt för dem – det tycker de även själva ibland (tror jag). Men när det kommer till att visa hur man kan effektivisera sina googlesökningar så är det genast ”stopp och belägg”, Google kan vi faktiskt, vad vill du tillföra här egentligen…?

Eleverna ställer smarta frågor…

Här ställer eleverna gärna smarta frågor, som varför ska vi gå igenom just Google när det finns andra sökmotorer som Alta Vista, eller det där man göra i ”Avancerad sök” osv. … Helt rätt – som jag tidigare skrev har eleverna generellt blivit hyfsade på att googla och det finns nog en eller ett par i varje klass som hanterar flera smarta söktekniker. Men det betyder inte att alla i varje klass känner till dessa genvägar eller att jag som bibliotekarie inte har något nytt att komma med här… Jag tycker ändå att det är värt att lägga lite tid under en infosöklektion på att prata Google (eller för allt del någon annan likvärdig sökmotor), söktekniker och funktioner. Det behöver inte vara jag som talar om för eleverna hur de ska söka, det kan lika gärna vara ett utbyte av kunskaper och sökvägar – alla kan vi lära oss något nytt i en sådan dialog. Allra minst jag!

Google generationen och internet

Under samtalet med Kristina försöker vi sätta fingret på vad det är med just googlesökningar som gör eleverna lite provocerade, som gör det svårt att nå fram till dem på ett bra sätt. Då slår mig uttrycket ”Google generation”, vilken spridning det begreppet fått och vilket synsätt det har fört med sig. Nu kanske de flesta unga inte har hört talas om just Google generation och den forskning som föregått begreppet. Men under sin uppväxt har de troligtvis matats med liknande föreställningar om sig själva, från media och annat vuxet håll. Hur duktiga ”alla ungdomar” är på datorer, vad mycket de kan om internet och hur vana de är på att söka och hitta information”. Så mycket bättre ”alla unga” är på ”allt på internet” än dem som är äldre. Ok, kanske jag generaliserar lite grovt här. Men jag tror att detta synsätt är relativs spritt över åldersgrupperna, vilket både skapar missförstånd och gör oss alla en otjänst. Den bild de unga har av sig själva är att de är just Google generation. De och inte vi (vuxna).

Vi tillhör alla google generationen

Jag vill inte förminska de unga här på något sätt, mycket av dessa förutfattade meningar stämmer. Många barn och unga är smarta nätanvändare, snabba på att anamma nya tekniker och webbtjänster. Men vad rapporten som delvis ligger bakom begreppet Google generation visar, är ju att de inte tillhör denna generation mer än vad någon annan gör. Vi (vana nätanvändare) tillhör alla Google generation och när det gäller att använda internet för att hitta bra information, att kunna värdera och hantera all denna information på ett medvetet sätt, så är det inte en ålders- eller generationsfråga. Långt därifrån. Där tror jag faktiskt att vi vuxna, lärare och bibliotekarier, har en del kunskaper att tillföra. Och det vore synd om vi inte gjorde just det. Samtidigt har de unga en hel del annat att lära oss vuxna, massor rentav, ifråga om datorteknik, kommunikation och internettjänster.

Informationskompetens handlar nog om ett evigt givande och tagande, helt enkelt. En kunskapsvärld där ingen någonsin kommer att kunna luta sig tillbaka och känna sig fullärd ;).

Hanna Johansson bibliotekarie på Enskilda Gymnasiet (min bibliotekarie) i Stockholm, ämnesredaktör för Länkskafferiet, aktiv i Nätverket för informationskompetens och som medlem i skolbibliotek bloggar även Hanna för SkolbibliotekÖst.

—-

För mer information om Google generation och de forskningsresultat som Ian Rowlands och hans forskarteam (Storbritannien) kommit fram till, läs gärna rapporten ” Behaviour of the Researcher of the Future”. Rapporten kom ut januari 2008.

Läs även Stefan Pålsons artikel på Kolla källan om den  brittiska rapporten som har genomförts av Ian Rowlands och forskargruppen CIBER: Informationskompetens — nyckeln till lyckade studier.

Ian Rowlands var huvudföreläsare på NIK-konferensen 2009 då han pratade om Google generation och forskningsrapporten. Här finns Dokumentation och blogginlägg från konferensen.

Ett suveränt gästinlägg och jag är stolt!

Jag skrev igår ett inlägg om termen ”begreppet digital inföding ger skolan en dålig ursäkt” och försökte belysa en del av de problem som begreppet skapar. Ett annat begrepp delvis skapar samma problematik är ”google generation”. Jag har skrivit om begreppet i inlägget ”The google generation finns den?” på Stjärnkikarna i samband med NIK konferensen i höstas som belyste ju problematiken med och svårigheterna med att använda begrepp som ”the google generationen” för att beskriva ungas förhållningssätt till internet och informationssökning.

Jag har av min goda vän, kollega och bibliotekarie Hanna Johansson fått äran att publicera ett inlägg som hon skrivit på temat Google generationen och i vilket hon belyser de problem som hon som bibliotekarie möter i sin vardag som en följd av dessa föreställningar som dessa begrepp skapar. Det är ett inlägg som är initierat intressant och väldigt spännande att läsa.

Hannas inlägg kan ses som en naturlig avslutning på en liten serie om informationskompetens i skolan, som jag publicerat på Kolla Källans idélåda och på min egen blogg med ett inlägg om elevers informationskompetens, som alla handlar om Hannas arbete. Nu tar hon ordet själv och berättar 🙂

Imorgon kommer Hannas inlägg, så läs det! Det är bra! Jag är så stolt som får publicera Hannas inlägg på min blogg!

Elevers informationskompetens, hur ser den ut?

Jag skrev tidigare i veckan ett inlägg om Enskilda Gymnasiets fantastiska bibliotekarie och hur hon arbetar för att finnas som ett stöd för elever och lärare på skolan i deras arbete att söka efter information. Om du missat inlägget kan du läsa det på Kolla Källans idélåda.

Hanna sa mycket mer den där eftermiddagen, och jag har gått och funderat på om jag inte borde skriva ett uppföljningsinlägg om allt klokt som hon sa, och idag tog jag mig i kragen och satte mig ner och sammanfattade det som kom fram i samtalet.

The book

Jag frågade Hanna Hur ser du på elevers informationskompetens? Hur ser den ut?

Hanna svarade eftertänksamt och sa: ”Eleverna har goda kunskaper i att hitta information på nätet. De är duktiga på att googla. De skriver rätt ord. De behärskar sökande via Google. Där känner de sig hemma. Eleverna behärskar även Wikipedia. Det är inte ovanligt att eleverna använder Wikipedia som en utgångspunkt för att hitta mer material, som en referensbank helt enkelt. Sedan använder eleverna Youtube, och är fenor på att hitta bra material där.

Wikipedia stannar Hanna upp vid och säger, eleverna frågar nästan alltid om Wikipedia, och säger ”Wikipedia, är ingen bra källa eller hur?” Eleverna vill få bekräftelse av mig om att Wikipedia inte är en bra källa. Hanna pausar och fortsätter sedan. Jag brukar alltid fråga eleverna varför de tycker så, och vanligtvis har elever inga argument för att vara skeptiska mot Wikipedia. Hanna berättar: Jag säger alltid till eleverna att de ska alltid kontrollera och söka hitta en andra källa som bekräftar den fakta som de vill använda.

Elever använder också tilläggstjänster som Google-translate. De har även insikter om att det blir lite fel ibland.

Hanna avslutar: Jag skulle vilja säga att eleverna har goda kunskaper i informationssökning. De ber ofta om hjälp att hitta i böcker i och i uppslagsverk, samt tycker det är svårt att hitta i databaser som Presstext. De kan också behöva öva på att söka i innehållsförteckningar, och hur de ska göra för att slå upp fakta i en bok. Men generellt är de väldigt duktiga.

Åh, tänker jag stolt. Det betyder att Hannas arbete och vårt arbete med att stödja eleverna i deras informationskompetens bär frukt.

Använd bibliotekarien i skolan -en fantastisk resurs

Idag har jag bloggat om min egen skolbibliotekarie Hanna Johansson, som är en mycket god vän och kollega på Kolla Källans idélåda med inlägget Ta hjälp av biblioteket. Inlägget handlar om hur hon arbetar med informationssökning tillsammans med våra elever. Hur en bibliotekarie förbereder sig för att stödja och hjälpa elever att utveckla sin informationskompetens. Så här berättar Hanna själv:

Mitt eget förberedelsearbete börjar alltid med att jag gör en länklista, som jag sedan lägger upp på skolan webbplats. Men den gör jag egentligen mest för mig själv, säger Hanna och tillägger, för att jag ska få en översikt över vad det finns för material. Den blir sedan utgångspunkten för min presentation: ”Hur du söker efter material”.

I det här projektet hade jag en lektion tillsammans med eleverna där jag gick igenom hur de kan hitta information om Afrika som de sedan kan använda för sitt fördjupningsarbete. I stort sett utgår jag ifrån en liknande metod, anpassad efter syfte och ämne.

Hanna sa så mycket bra saker att det räcker till flera inlägg, men idag puffar jag för det som ligger på Kolla källan så ska jag skriva ännu ett om Hanna imorgon 🙂

Ta hjälp av skolbiblioteket

I tisdags satte jag mig i biblioteket tillsammans med bibliotekarien Hanna Johansson på Enskilda Gymnasiet för att prata med henne om informationssökning och elevers informationskompetens.

Hanna

Hanna Johansson

Informationssökning kring Afrika

I det här inlägget kommer jag att berätta hur Hanna arbetar kring informationssökning, källkritik utifrån ett Afrikaprojekt i årskurs nio, som hon tillsammans med en grupp SO- och språklärare just startat.

Jag börjar med att fråga Hanna: Hur förbereder du dig inför ett projekt, som det kring Afrika?

Hanna berättar glatt: Jag blev inbjuden av SO-lärarna på ett sektorsmöte om att vara med i planeringsfasen av projektet, och då blev det också naturligt att jag föreslog att jag skulle ha en genomgång med niorna i biblioteket kring hur de söker information. Lärarna tyckte det var en bra idé.

Min länklista lägger jag upp på skolan webbplats

Mitt eget förberedelsearbete börjar alltid med att jag gör en länklista, som jag sedan lägger upp på skolan webbplats. Men den gör jag egentligen mest för mig själv, säger Hanna och tillägger, för att jag ska få en översikt över vad det finns för material. Den blir sedan utgångspunkten för min presentation: ”Hur du söker efter material”.

I det här projektet hade jag en lektion tillsammans med eleverna där jag gick igenom hur de kan hitta information om Afrika som de sedan kan använda för sitt fördjupningsarbete. I stort sett utgår jag ifrån en liknande metod, anpassad efter syfte och ämne. Jag börjar med att kort gå igenom de resurser som skolan betalar för: NE, Landguiden och Historiska biblioteket och databaser som Presstext etc. sedan tar jag upp de fria resurserna, som finns på nätet och då börjar jag alltid med Länkskafferiet, som är Skolverkets kvalitetsgranskade länksamling, sedan tar jag upp Google, Wikipedia etc.

Kommer alltid in på källkritik

Jag är noga med att förklara för eleverna att de bör använda flera olika källor, som de jämför för att se att informationen överensstämmer och att det är något de bör göra med alla källor. Hanna tillägger: Samtalet kommer alltid in på källkritik när jag pratar om informationssökning. Eleverna ställer ofta frågor om Wikipedia, om jag tycker det är en bra källa att använda osv… Då kommer jag in på att det är viktigt att ha ett kritisk förhållningssätt till alla källor och jämföra all information de hittar. Det är viktigt att påminna eleverna om att de ska vara medvetna i sina val av källor.

Blir synlig för eleverna

Jag avslutar genomgången i informationssökning med att visa min länksamling, så att eleverna vet var de kan hitta den och kan använda den som utgångspunkt för sin egen sökning. Att ha en lektion i början av ett projekt gör också att eleverna sedan kommer tillbaka till biblioteket och frågar kring sin egen frågeställning, om hur de ska hitta material på internet och i databaser. Hanna säger: Det är som att en ”startlektion” gör mig mer tillgänglig som resurs och sedan vågar eleverna be om mer hjälp i början av ett projekt. Det är som om de behöver påminnas om att jag finns i biblioteket och kan hjälpa dem att hitta rätt.

Vilka är svårigheterna?

Jag frågar Hanna om vilka svårigheter hon upplever att hon möter i arbetet med att utveckla elevers informationskompetens.

Hanna är noga med att poängtera att hon tycker att eleverna har bra kunskaper i att söka information, men det som saknas är tid, och möjligheter att få möta eleverna på deras ”hemmaplan” att få dem att förstå att jag som bibliotekarie inte bara kan hitta bra böcker utan även har kompetens i att söka på internet. Jag stöter ofta på svårigheter när jag ska visa sökvägar i Google för eleverna upplever att de kan Google. De tycker att googla kan de och internet är deras hemmaarena, där har jag inget att tillföra.

Hur gör du då? undrar jag nyfiket.

Åh, jag brukar vara lyhörd för vad de säger och brukar låta eleverna visa mig, för att sedan fråga om de kan t.ex. ”frassökning”, d.v.s. söka efter en specifik fras på Google? Ofta är svaret nej, och då kan jag visa att de ska sätta frasen, meningen som de söker efter mellan två citationstecken. Jag genom att vara lyhörd hjälpa eleverna och underlätta deras googlande med enkla knep som ”frassökning” och då kompletterar vi varandra.

En resurs för att utveckla elevernas informationssökande

Jag inser när jag sitter där med Hanna i skolans bibliotek och solen skiner in på oss att ett nära arbete med biblioteket och bibliotekarien är viktig resurs i arbetet att utveckla elevers informationskompetens. Så mitt råd till alla lärare och elever är, använd biblioteket och bibliotekarien i ert arbete med informationssökning och källkritik i skolan.