Etikettarkiv: information

Vem ska granska valkampanjen som pågår i våra privata flöden?

Jag har länge funderat hur sociala medier påverkar vår världsbild. I en digital verklighet, eller i en verklighet där vi inte längre delar samma beskrivningar av vår omgivning och vår verklighet, hur håller vi den samman? Ser vi samma problem?

Det är valkampanj i Sverige, det är snart bara två veckor kvar till vårt riksdagsval. Den 9 september 2018 är det val, och jag trodde att detta val skulle jag se och märka av politiken mycket mer än jag gjort tidigare i mina sociala flöden. Jag bävade inför det faktum att mina sociala flöden skulle sköljas över av de politiska partiernas digitala valkampanjer. Men såhär långt (idag är det den 20 augusti 2018) har jag inte upplevt att det snart är ett val. Och ja, jag följer aktivt den politiska debatten. Mina förklaringar till bristen på politisk kampanj i mina flöden tänker jag beror på att jag aktivt valt att inte ”vara politisk” på sociala medier. Jag har inte gillat några politiska partier, inte heller diskuterar jag politik, men jag har vänner som är politiskt aktiva, som jag tycker om och respekterar från olika partier och med olika politiska uppfattningar.  Men mina flöden är långt ifrån fyllda av politisk reklam, eller kampanjmaterial. Jag har sett ett sponsrat inlägg från ett riksdagsparti (såhär långt). Inte heller ser jag någon fördjupande politisk diskussion, eller pajkastning. Därför var det med stor förvåning som jag  idag mötte följande inlägg av min goda vän Ylva Pettersson:

”Mitt flöde fylls med hånfulla inlägg om intervjuer med SD representanter, nidbilder av lådcyklar, teckningar av Moderater som vill flyga billigt till grannstaden och påhopp på diverse partiledare. Gärna med ett hånflin som emoji. Jag tycker att vi borde vara bättre än så här. Jäkla pinsamt helt enkelt att se vilken nivå som tydligen är acceptabel. Att ständigt med vilje missförstå och vantolka varandra är så jädra tröttsamt. Att sen bre på med idiotiska memes osv är en sandlåda jag tycker det är dags att vi klättrar upp ur.”

Mitt svar på hennes inlägg var en ärlig nyfikenhet: hur ser det ut i ditt flöde? Och så bad jag att får några bilder på hur det kan se ut…

Jag fick några exempel och jag håller med Ylva att nivån är allt annat än hög. Den bild som Ylva ger är att nivån är låg, men i mitt flöde är det helt tyst. Jag ser inget av detta och står helt förundrande utanför och vet inte ens att jag borde reagera. Jag undrar: vem granskar detta? Hur blir fler medvetna? Att den bild man får av verkligheten i digitala kanaler är väldigt individuell. Krävs det att jag måste aktivt prata politik? Måste jag aktivt gilla alla riksdagspartierna för att Facebook ska ge mig en bild av den politiska kampanjen… Eller för att jag ens ska märka att det är val… Hmm … jag undrar jag. Hur ska jag kunna förstå? Och hur ska någon kunna granska den politiska debatten som pågår i sociala flöden.

Man kan hävda att vi inte kunde granska den politiska debatten som pågick vid köksborden innan Facebook, men det är en väsentlig skillnaden mellan det samtal som pågår runt köksbord och de samtal som pågår i grupper och flöden på Facebook. I det samtal som pågår på Facebook kan andra påverka de som deltar genom att köpa närvaro, reklam och göra kampanjer som stämmer överens eller som förstärker/ger en annan bild av den som jag beskriver i mina sociala medier. Jag tänker att det är viktigt att förstå att när ett politiskt samtal pågår i kanaler som Facebook är svåra/kanske omöjliga att granska. Om det är svårt för mig att förstå Ylvas digitala vardag, det samtal som hon möter är det också svårt för mig att förstå varför och hur människor formar sina åsikter.

För mig är det viktigt att det demokratiska samtalet behöver kunna ske utan påverkan och i den mån det påverkas av kampanjer/reklam ska vi kunna förstå hur och kunna granska hur det sker. Sedan är det också viktigt att samtalet som förs, har en acceptabel nivå så att alla som vill vågar och kan delta. Plattformar som Facebook gör det svårt för oss som vill förstå hur det politiska samtalet först och på vilken nivå det förs, för vi kan inte se, jag kan inte ta del av Ylvas flöde och Ylva ser inte mitt. Hur ska vi då kunna komma överens om vilka problem som behövs hanteras?

En brasklapp

Det är flera veckor kvar till valet och det kan ju tänkas att mitt flöde kommer ändras helt innan dess… om så återkommer jag i ärendet.

 

Ansvar och integritet på internet – hur ska man göra? #blogg100

Integritet, eller rätten till en privat sfär på nätet är en viktig fråga för alla som använder internet. För inte så länge sedan såg jag den här bilden på twitter, som är illustrativa för sambandet mellan integritet och internet:

Är den sann? Alltså att det inte finns någon privat sfär på internet. Den säger mycket svårigheterna att få syn på med vem/vilka vi delar information, eller vilka eller hur de delar vårinformation med andra. Integritetsfrågorna är viktiga som Cecilia Bengtsson också slår fast i sitt inlägg identitet, integritet och sociala medier. I vilket hon skriver om Nasrine Olson som föreläst kring:

Radikal transparens bygger på att användaren bara har en identitet, del vill säga att vi agerar lika hela tiden och inte skiljer på privat och jobb och att det är en del av Mark Zuckenbergs affärsidé med facebook. Nasrine visade på vad detta kan leda till och leder till. Att facebook förväntar sig radikal transparens av oss användare men själva är ett relativt slutet företag utan insyn. Att vi skapar innehållet i facebook och hur den kan återanvändas. En av Nasrine Olsons fråga till oss som deltog på konferensen är att bibliotekarier kanske borde ta ett extra ansvar för vilka tjänster man rekommenderar till sina låntagare/användare? Hon tycker också att vi bör läsa igenom facebookavtalen ofta eftersom det ändras efterhand.

Nasrine pratar om jag förstå Cecilia rätt om ansvar, och det ansvar som biblioteken har gentemot sina besökare kring vilka tjänster som de rekommenderar. Att de behöver ta del av vad ett användande av dessa tjänster innebär. Personligen skulle jag vilja säga att samma ansvar finns för all annan användning som kommer från institutioner och myndigheter. Ta skolan som exempel, de har också ansvar för vilka tjänster som de använder, hur och när tillsammans med elever.

Känner du dog osäker på vad integritet innebär vill jag rekommendera den ritfilm som vi gjorde i höstas för att försöka klargöra vad begreppet innebär, samt vilka frågor som man kan behöva fundera kring när man delar information på nätet.

Om Google vet, vad har Google då för ansvar?

Jag tittar igenom P.O Arnäs film om femton år med internet. Den är spännande intressant i synnerhet då jag vet att jag just skrivit på Kolla Källans idélåda om Nyckeln till internet i skolan som jag hittade och som ger en bild av internet i skolan för femton år sedan.

Men i PO:s film är det inte skillnaden mellan då och nu som få mig att stanna upp, utan det är slutet på filmen där PO pratar om all den information som Google har om oss genom vårt sätt att söka. I PO:s film är det exemplet med att Google kan förutsäga när och var nästa influensa utbrott kommer att ske. Det är väl coolt. Vetskapen gör inte att Google behöver ta ansvar, eftersom Google inte kan eller ens kan förväntas hindra att vi blir förkylda, det är sånt som händer.

Men jag ställer mig frågan: Om nu Google kan säga när influensan bryter ut, vad kan företaget mer förutsäga genom den information som de kan utvinna genom vårt sätt att söka? Kan de förutsäga vem som kommer bli ordförande för sossarna, kanske kanske inte, kan de förutsäga nästa folkmord? Kan de genom sin sökstatistik förutsäga vilken folkgrupp som kommer att utsättas för förföljelse? Kan Google förutsäga nästa Rwanda? Och om de kan det vad har då Google för ansvar?

Sedan undrar jag vilka värden styr Google? ”Don’t be evil” vad betyder det egentligen? Mer än att företaget vill tjäna så mycket pengar som möjligt?

Jag kanske bara drar på för stora växlar, men jag undrar jag, vad kan Google ta reda på och om de kan, vad har de då för ansvar?

Vem skapar informationen på nätet?

Har du ställt frågan: Vem skapar information på nätet? Vem är det som skriver bloggar, vilka är det som twittrar, vilka är det som skriver innehållet på webbplatserna? Vem skapar den information som vi tar del av på nätet? Vem skriver artiklarna på Wikipedia?

Svaret är förkrossande enkelt:

Det är vi, internetanvändarna.

Utan oss som använder internet så skulle det inget innehåll vara. Vi som använder internet skapar innehållet. Genom att vi gemensamt skapar så har vi också ett gemensamt ansvar för innehållet, och vi gemensamt har ett ansvar för att hjälpa varandra att hålla koll på det, se till att det är fritt, men också uppmärksamma varandra på vad som är bra, mindre bra, intressant och givande. Fast det är väl just det som ”Sharing is Caring” handlar om.

Internet och information på internet handlar helt enkelt om Dig och Mig!

Jag får en liten kommentar, som får mig att fundera på inlägget än en gång. En vän skriver:

Det är inte vem som helst av användarna som skapar innehåll/…/. De flesta är passiva åskådare, precis som med tidningar, radio och TV.

Fast, även om de flesta är konsumenter passiva eller aktiva, de deltar väl också i skapandet fast på ett annat sätt än jag, eller den som skapar en egen webbplats, en egen artikel på Wikipedia. De skapar väl mening av mitt innehåll, min text, den information som jag delar är väl inget utan ett möte med en mottagare? Eller?

Almedalen, vad är det egentligen?

twitter har det i mitt följe ropats ut kommentarer som om ni twittrar för mycket från Almedalen då leder det till ”unfollow”. I morse kom frågan upp igen, Almedalsveckan är det egentligen något att ha? Är det inte bara ett riktigt spektakel? Där allt handlar om att slå igenom i mediebruset, att få ett genomslag, och för att göra det tar man till vilka medel som helst.

Jag har nu tillbringat nästan en hel vecka i Almedalen, och jag ska säga att det är ett otroligt, fantastiskt nästintill magiskt spektakel som verkligen bygger på öppenhet, tillgänglighet och allas möjligheter att kunna ta del av allt. Av alla politiska debatter, av alla kampanjer, av alla särintressen. Här i Almedalen har vi kunnat ta del av seminarier om allt mellan himmel och jord, jag tror inte att det inte finns ett politiskt område som inte täcks av någon form av aktivitet. Om inte seminarier så åtminstone en monter, eller en representant. Alla frågor tycks vara representerade i Almedalen, och inte nog med det, alla seminarier, alla möten, alla åsikter är tillgängliga för alla, som tagit sig över havet till Gotland att ta del av, utan någon kostnad. Det är fantastiskt.

Sedan måste jag säga genom olika kanaler som twitter, bloggar och livesändningar, som t.ex. Sociala medieakuten, ger många av de som finns här i Almedalen även de som inte haft möjlighet att ta sig till Gotland att delta, att ta del av det som sker här i Almedalen.

Så Almedalen som ”grej” bygger på möjligheter och öppenhet och på så sätt är det ett riktigt demokratiskt forum där alla är välkomna överallt, i alla sammanhang, och det är Cooooooolt! Men samtidigt måste jag säga att det är svårt att välja i detta informationshav, det är lite som att söka på Internet, det kan vara svårt att sålla i informationen, det blir information-overload!