Etikettarkiv: informationskompetens

Vi lärare behöver vara ”med-upptäckare” på internet

Igår hade jag den stora äran att vara inbjuden som föreläsare till Uppsala och för att få prata om källkritik och informationskompetens. Det är alltid roligt att möta lärare för att få prata om undervisning, skola, kunskap källor och källkritik.

På vägen hem så fick jag sällskap med Johan Aspersand som bjudit in mig och som var ansvarig för kursen. När vi lämnar föreläsningssalen bakom oss säger det som förgyller min tanke än. Han berättar att i kursen finns det lärare allt från förskolan till gymnasiet och förskollärarna hade sagt något i stil med:

Vår roll är att vara barnet med-upptäckare

Tänk om vi lärare skulle se på vårt arbete så också, inte som den som ska förmedla och kunna det som ska läras ut, utan att vi är barnen/elevernas med-upptäckare. Vi upptäcker tillsammans med barnen med läroplanen och kursplanerna som stöd, de hjälper oss att hitta riktningen och ger oss målen.

På internet som är ett ”ungt medium” behöver vi vara med-upptäckare, våga vara nyfikna och tillsammans med eleverna söka svar, ställa frågor och undersöka möjligheterna.

Min föreläsning i bilder, eller min presentation finns här att ta del av

Bloggen kan användas för att utveckla informationskompetensen

Jag sitter och förbereder mig för en föreläsning om informationskompetens och källkritik i Uppsala. Informationkompetens är viktigare och viktigare i en digital vardag och det är en del av de färdigheter som lyft fram i LGY11 i formuleringar som:

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

En tanke som slår mig är att det är viktigt det är att vägleda elever i deras sökande efter information, material på nätet i biblioteket på Google, och jag inser hur viktig skolbiblioteket är än en gång är som resurs. Men att vi behöver vara närvarande i de digitala rum som arbetet pågår för att kunna stötta, handleda och vägleda eleverna.

Bloggen ett handledningsverktyg

I de arbeten som där jag har använt bloggen varit plattformen för en fördjupning, eller som utgångspunkt för ett samtal kring en fördjupande frågeställning har jag upplevt det enklare att vägleda eleverna i deras informationssökande eftersom arbetet skett mer transparent. Mina elever har redovisat sina källor och hur de hittar dem kontinuerligt under arbetets gång. Det har gjort det lättare för mig att vara ett stöd och en närvarande handledare.

Och i och med att trettio elever arbetade med samma uppgift och samma frågeställning kunde vi också använda samma källor och fokus blev att hjälpa varandra att dela det källor som vi hittade och som vi kunde arbeta med gemensamt. I de olika grupperna kunde man sedan ta hjälp av varandras informationssökande och reflektioner i arbetet att analysera de frågeställningar som arbetet gick ut på.

Tips från en elev

Det blir också väldigt tydligt att mina elever inser att de vinner på att samarbeta som t.ex när en elev skriver så här i början av ett arbete:

Hej,

tänkte bara jag skulle tipsa om att gå in på Dagens Nyheters webbsida för att läsa om finanskrisen. Det är några särskilda sidor jag tänker på: dels finns det en ordlista, inte så lång, men med bra förklaringar, dels har de gjort en pdf-fil som är värd att ladda ner. Kolla in det!

Och en sak till, om man läser ordlistan så finns det, till höger, en spalt som innehåller ”relaterade artiklar”, där finns en artikelserie om finanskrisen; hur den uppstod, konsekvenser osv. Del 1 fick vi i papperskopia av Kristina för ett par veckor sen. /Camilla

Eleverna stödjer varandra och kunskapar tillsammans, när jag fick syn på det här inlägget kunde jag använda det för att äsch läs själv vad jag gör:

Ni är duktiga på att länka, men jag vill veta mer om vilka källor ni använder och då är det naturligt att ni lägger till referatmarkeringar. En referamarkering innebär att ni skriver ut artikelförfattarens namn eller artikelns namn som ni referar till. Jag ska ge några konkreta exempel på referatmarkeringar:

I era referatmarkeringar kan ni sedan lägga in länkarna direkt där de passar. Men att ha en blogg som källhänvisning känns otillfredställande, eller att säga att jag såg på SVT, är oklart och otydligt. Ni måste var mycket mer tydliga för er egen skull och för att visa att ni hanterar källor på ett korrekt sätt…

Jag kunde handleda i arbetet, och använda konkreta länkar och länk exempel och på sätt synliggöra för eleverna hur jag vill/normen ser ut när man arbetar med andras texter, material. Sedan är det lätt att genom en länk erkänna källan och den som delat informationen. Ett enkelt sätt att tala om för någon annan, klasskamrat eller artikel att jag tycker att det här är användbart, det här vill jag diskutera.

Tips från mig

Sedan kunde jag med lätthet komma med egna tips men som eleverna sedan kompletterade med egna källor bland annat kan ett tips från min sida se ut så här:

Om jag bloggar när ingen annan gör det så kanske jag kan vara först, nu börjar det närma sig slutet på den här uppgift två och vi går över till att se till konsekvenser och då ramlade jag över en trevlig artikel i DN om just följder av finanskrisen på språket.

Sverker Lenas tar i sin artikel Nu blommar det i bildspråket om Finanskrisen från DN den 23 april 2009 upp exempel från Obama om att han uttryckt att han tycker sig se ”gröna skott” i ekonomin. Han tar fram exempel som Borgs Vargavinter som genast får den litterärt bevandrade att tänka på Astrid Lindgren, och vargavintrarna i Småland. Sverker Lenas nöjer sig inte med att komma med bra exempel han gör också en analys av varför politikerna använder dessa metaforer. Samt vad de kan betyda… en konsekvens av finanskrisen som påverkar oss alla. Men det får oss också att ha anledning att vara extra kritiska mot det som politiker och andra förstå-sig-påare använder för uttryck…

Läs igenom artikel, njut av exemplen, som ”Zombibank” vilket Lenas förklarar  som

”en bank som fortfarande hålls i gång, men i praktiken är knäckt av sina spelskulder. En levande död som bara sprider mer död omkring sig.”

Artikeln är läsvärd och för er användbar i er nästa uppgift som jag kommer presentera i ett alldelens eget inlägg.

I ett arbete med informationssökning och källkritik tror jag att det är viktigt att arbetet är ganska transparent så att vi kan lära av varandra och tillsammans. Så att vi kan diskutera källor och källval. Men det är också mycket lättare att fånga upp eleverna där de är och i deras frågor. Genom att jag arbetade transparent och med hjälp av digitala verktyg/sociala medier som bloggen är, fick jag en möjlighet att vara en mer närvarande handledare. Jag kunde följa upp råda och stödja. Samtalet om källorna och valet av källor gjorde jag och mina elever tillsammans.

Vad är informationskompetens

Personligen tror jag att mina elever genom detta arbetssätt utvecklar färdigheter som en informationskompetent person kan nämligen:

  • Definiera omfattningen på den information som behövs
  • Effektivt få fram den information som behövs
  • Kritiskt värdera informationen och dess källor
  • Integrera utvald information i den egna kunskapsbasen
  • Använda information effektivt för att uppnå ett visst mål
  • Förstå de ekonomiska, juridiska och sociala aspekterna som sammanhänger med informationsanvändning samt söka och använda information på ett etiskt och lagligt sätt.

Hämtad ifrån hämtad från biblioteken.fi

Digitalt infödda finns inte, skolan måste ta sitt ansvar…

Sent alldeles innan jag ska lägga mig läser jag Mildners blogg Nya Medier och hans inlägg Vad kan en karneval lära oss om skolan. I sitt inlägg som är kort kärnfullt och tänkvärt ställer Mildner ännu en av de frågor som vi som befinner oss i skolan borde ägna dagarna åt att fundera på, den fråga som varje skolpolitiker borde ägna varje vaken minut åt, nämligen: Vad är kunskap, och vilken kunskap, vilka färdigheter behöver dagens barn för att hantera dagens samhälle och morgondagens utmaningar? Hur ska skolan på bästa sätt förbereda eleverna för de utmaningar som finns? Med Mildners ord formuleras det så här:

Men att kunskap för livet är så mycket mer än 3,5 års snabb korvstoppning och att en hel och levande människa är så mycket mer än ett fläckfritt betyg, blir på något sätt extra tydligt när någon slår en dubbelvolt framför dig i luften samtidigt som hans studiekamrat sjunger opera iförd clowndräkt.

Mildner får diskussionen att handla om det som borde vara  det centrala i skoldebatten, vad är kunskap, vilka kunskaper ska skolan förmedla och med vilka verktyg? Är det centralt att barnen i dagens skola lär sig rabbla fakta, eller vad behöver de kunna?

I min bloggvärld har vi haft en ganska livlig debatt kring begreppet digitalt infödda (google generation) kontra digitala immigranter, digitala turister, Mildner väcker frågan till liv igen genom att citera Unga svenska och internet

”Digitalt infödda är ett uttryck som inbland används för att beskriva de unga idag. Innebörden är att barn och ungdomar tillhör ett nytt släkte som har fått Internet i blodet.

De har en intuitiv förståelse för Internet.

Men verkligheten ser annorlunda ut.

Att kunna teknik och veta vilka knappar man ska trycka på är en sak men problemen att använda internet är ofta av en annan karaktär.

Även om skolbarnen själva bedömer sig som kunniga och nöjda, är det många problem som möter dem när de ska söka sig fram på Internet: svårigheter att skriva på tangentbordet, problem att stava, åtminstone upp till 11 år, formulera frågor för sökandet, veta hur sökresultat ska användas, etc.”

Eftersom jag anser att vi, jag, Hanna och Mathias Klang har sagt vårt i diskussionen om begreppet och att det bara leder fel, till fel slutsats och lurar både lärare, elever och alla andra så låt oss sluta använda begreppet och inse att barnen i skolan behöver lära sig hantera datorn som verktyg precis lika mycket som pennan, pappret eller något annat verktyg. Skönt att unga svenska och internet belyser just behovet som finns av kunskap…

Snälla låt oss sluta använda begreppet med digitala infödingar, de finns inte, har aldrig funnit och kommer aldrig finnas…

Skolan måste ta sitt ansvar, vi lärare vårt, politikerna sitt. Skolan måste reformeras utifrån att den digitala tekniken gör att all världens kunskap är ett knapptryck bort, och vi i skolan måste få ett uppdrag som är kopplat till vår samtid och den framtid som redan är här. Låt oss fundera kring vad för kunskaper våra barn och unga behöver och förbereda dem för den verklighet som är vår gemensamma idag.

Om Google Generation och vår världsbild

Jag blev för några veckor sedan intervjuad av min kollega Kristina Alexanderson, lärare på Enskilda Gymnasiet, tillika utbildningsansvarig på Webbstjärnan/.se och bloggare på Kolla källans idélåda. Kristina dyker alltid upp på skolan på tisdagar, vilket är trevligt även om det ofta blir alltför snabba hälsningar eller korta utbyten av jobbtankar, mellan lektioner, möten och bibliotekslåntagare…

***

Denna tisdag hann vi dock med ett lite längre möte då vi hade bokat tid för intervju inför artikel i Kolla källans idélåda som lades ut 4 maj. Kristina ville skriva om hur jag arbetar med att undervisa elever på skolan i informationssökning, vilket jag tycktes kändes lite svårt och prestationsladdad. Men jag hade bestämt mig för att låta mig intervjuas ändå och som tur var hade jag nyligen haft lektioner i infosök inom ett pågående projekt på skolan, färskt i minnet och lämpligt att utgå ifrån under samtalet. (Sedan blir vi väl ”alla” glada för ett och annat tillfälle att få visa upp det vi gör i våra jobb ;).

Ett givande samtal

Det blev ett givande samtal som kom att handla om allt från elevers frågor i biblioteket till deras olika sökvägar och informationskompetens. Jag tänkte efteråt att här finns ju flera uppslag att både prata och skriva mer om, vilket Kristina troligtvis också gjorde, då hon följde upp inlägget i Kolla källan med ett uppföljningsinlägg i sin egen blogg under lördagen: Elevers informationskompetens, hur ser den ut?

Vilka är bibliotekariens svårigheter?

Innan jag blir alltför självupptagen i detta inlägg ska jag försöka komma till saken ;-). Mot slutet av vårt samtal frågade Kristina mig vad jag upplever för svårigheter i mitt jobb med att lära elever att söka information. Överhuvudtaget är det ju relativt svårt att försöka lära ut något till en målgrupp som denna redan anser sig rätt bra på – internet är ungdomarnas arena som Kristina skriver. Likväl som elever kan läsa, skriva, cykla så kan de som regel även googla och hitta fakta på internet. Men det stannar ju inte där egentligen, inte om vi pratar om riktig informationssökning i ett djupare sammanhang…

Hittar elever schyssta webbresurser?

Nu ska jag genast säga att av det jag sett av elevers sökande efter information på internet, så har de blivit markant bättre på att just googla sedan jag började som skolbibliotekarie 2002. Ökad tillgång i hem och skola med dagligt internetanvändande som följd har naturligtvis gett vissa resultat. Men också av denna anledning tycker jag att det svåraste att nå fram med till eleverna är just söktekniker i Google. Här gäller det att kunna komma med något nytt och överraskande för att fånga intresset, men utrymmet finns inte alltid… Så länge jag kan visa eleverna skolans databaser såväl som fria webbresurser som Länkskafferiet och andra schyssta portaler, så är detta relativt nytt och nyttigt för dem – det tycker de även själva ibland (tror jag). Men när det kommer till att visa hur man kan effektivisera sina googlesökningar så är det genast ”stopp och belägg”, Google kan vi faktiskt, vad vill du tillföra här egentligen…?

Eleverna ställer smarta frågor…

Här ställer eleverna gärna smarta frågor, som varför ska vi gå igenom just Google när det finns andra sökmotorer som Alta Vista, eller det där man göra i ”Avancerad sök” osv. … Helt rätt – som jag tidigare skrev har eleverna generellt blivit hyfsade på att googla och det finns nog en eller ett par i varje klass som hanterar flera smarta söktekniker. Men det betyder inte att alla i varje klass känner till dessa genvägar eller att jag som bibliotekarie inte har något nytt att komma med här… Jag tycker ändå att det är värt att lägga lite tid under en infosöklektion på att prata Google (eller för allt del någon annan likvärdig sökmotor), söktekniker och funktioner. Det behöver inte vara jag som talar om för eleverna hur de ska söka, det kan lika gärna vara ett utbyte av kunskaper och sökvägar – alla kan vi lära oss något nytt i en sådan dialog. Allra minst jag!

Google generationen och internet

Under samtalet med Kristina försöker vi sätta fingret på vad det är med just googlesökningar som gör eleverna lite provocerade, som gör det svårt att nå fram till dem på ett bra sätt. Då slår mig uttrycket ”Google generation”, vilken spridning det begreppet fått och vilket synsätt det har fört med sig. Nu kanske de flesta unga inte har hört talas om just Google generation och den forskning som föregått begreppet. Men under sin uppväxt har de troligtvis matats med liknande föreställningar om sig själva, från media och annat vuxet håll. Hur duktiga ”alla ungdomar” är på datorer, vad mycket de kan om internet och hur vana de är på att söka och hitta information”. Så mycket bättre ”alla unga” är på ”allt på internet” än dem som är äldre. Ok, kanske jag generaliserar lite grovt här. Men jag tror att detta synsätt är relativs spritt över åldersgrupperna, vilket både skapar missförstånd och gör oss alla en otjänst. Den bild de unga har av sig själva är att de är just Google generation. De och inte vi (vuxna).

Vi tillhör alla google generationen

Jag vill inte förminska de unga här på något sätt, mycket av dessa förutfattade meningar stämmer. Många barn och unga är smarta nätanvändare, snabba på att anamma nya tekniker och webbtjänster. Men vad rapporten som delvis ligger bakom begreppet Google generation visar, är ju att de inte tillhör denna generation mer än vad någon annan gör. Vi (vana nätanvändare) tillhör alla Google generation och när det gäller att använda internet för att hitta bra information, att kunna värdera och hantera all denna information på ett medvetet sätt, så är det inte en ålders- eller generationsfråga. Långt därifrån. Där tror jag faktiskt att vi vuxna, lärare och bibliotekarier, har en del kunskaper att tillföra. Och det vore synd om vi inte gjorde just det. Samtidigt har de unga en hel del annat att lära oss vuxna, massor rentav, ifråga om datorteknik, kommunikation och internettjänster.

Informationskompetens handlar nog om ett evigt givande och tagande, helt enkelt. En kunskapsvärld där ingen någonsin kommer att kunna luta sig tillbaka och känna sig fullärd ;).

Hanna Johansson bibliotekarie på Enskilda Gymnasiet (min bibliotekarie) i Stockholm, ämnesredaktör för Länkskafferiet, aktiv i Nätverket för informationskompetens och som medlem i skolbibliotek bloggar även Hanna för SkolbibliotekÖst.

—-

För mer information om Google generation och de forskningsresultat som Ian Rowlands och hans forskarteam (Storbritannien) kommit fram till, läs gärna rapporten ” Behaviour of the Researcher of the Future”. Rapporten kom ut januari 2008.

Läs även Stefan Pålsons artikel på Kolla källan om den  brittiska rapporten som har genomförts av Ian Rowlands och forskargruppen CIBER: Informationskompetens — nyckeln till lyckade studier.

Ian Rowlands var huvudföreläsare på NIK-konferensen 2009 då han pratade om Google generation och forskningsrapporten. Här finns Dokumentation och blogginlägg från konferensen.

Elevers informationskompetens, hur ser den ut?

Jag skrev tidigare i veckan ett inlägg om Enskilda Gymnasiets fantastiska bibliotekarie och hur hon arbetar för att finnas som ett stöd för elever och lärare på skolan i deras arbete att söka efter information. Om du missat inlägget kan du läsa det på Kolla Källans idélåda.

Hanna sa mycket mer den där eftermiddagen, och jag har gått och funderat på om jag inte borde skriva ett uppföljningsinlägg om allt klokt som hon sa, och idag tog jag mig i kragen och satte mig ner och sammanfattade det som kom fram i samtalet.

The book

Jag frågade Hanna Hur ser du på elevers informationskompetens? Hur ser den ut?

Hanna svarade eftertänksamt och sa: ”Eleverna har goda kunskaper i att hitta information på nätet. De är duktiga på att googla. De skriver rätt ord. De behärskar sökande via Google. Där känner de sig hemma. Eleverna behärskar även Wikipedia. Det är inte ovanligt att eleverna använder Wikipedia som en utgångspunkt för att hitta mer material, som en referensbank helt enkelt. Sedan använder eleverna Youtube, och är fenor på att hitta bra material där.

Wikipedia stannar Hanna upp vid och säger, eleverna frågar nästan alltid om Wikipedia, och säger ”Wikipedia, är ingen bra källa eller hur?” Eleverna vill få bekräftelse av mig om att Wikipedia inte är en bra källa. Hanna pausar och fortsätter sedan. Jag brukar alltid fråga eleverna varför de tycker så, och vanligtvis har elever inga argument för att vara skeptiska mot Wikipedia. Hanna berättar: Jag säger alltid till eleverna att de ska alltid kontrollera och söka hitta en andra källa som bekräftar den fakta som de vill använda.

Elever använder också tilläggstjänster som Google-translate. De har även insikter om att det blir lite fel ibland.

Hanna avslutar: Jag skulle vilja säga att eleverna har goda kunskaper i informationssökning. De ber ofta om hjälp att hitta i böcker i och i uppslagsverk, samt tycker det är svårt att hitta i databaser som Presstext. De kan också behöva öva på att söka i innehållsförteckningar, och hur de ska göra för att slå upp fakta i en bok. Men generellt är de väldigt duktiga.

Åh, tänker jag stolt. Det betyder att Hannas arbete och vårt arbete med att stödja eleverna i deras informationskompetens bär frukt.

”Det finns ingen information”

”Det finns ingen information” Hur många gånger har jag inte hört den frasen uttalas i mitt klassrum? I dagens inlägg på Kolla Källan berättar jag hur jag tillsammans med mina tvåor gjorde för att lösa problemet med att det inte fanns någon information.

Men förra våren när jag hade ett projekt kring finanskrisen, började jag fundera på hur mina elever egentligen gör när de söker efter information. För mina elever sa ganska snart: ”Kristina, vi hittar inget! Det finns ingen information.” Jag kände mig som ett levande frågetecken: ”Va, finns det ingen information? Hur kan det vara möjligt?”

Det var en liten puff men sedan får du läsa resten av inlägget i idélådan

Källkritik och upphovsrätt ur ett lärarperspektiv

Idag har jag tillsammans med Mathias Klang haft ett seminarium om Källkritik och upphovsrätt kopplat till Webbstjärnans tävling om webbpublicering.

Tillsammans belyste jag och Mathias Klang frågor som:

  • Hur värderar du källor på internet tillsammans med dina elever?
  • Hur redigerar du en artikel i Wikipedia?
  • Upphovsrätten, vad innebär den?
  • Vad är Creative Commons?
  • Hur hanterar elever upphovsrätten?

Innan jag började arbeta med webbpublicering i skolan kan jag inte säga att jag ägnade dessa frågor, så mycket tankar, men när jag ser vilken effekt ett medvetet arbetssätt med nätet, källor, källkritik, upphovsätt och Creative Commons har haft på mina elever, då inser jag att steget in och bli en lärare på nätet, gav så mycket mer.

En sån här kväll känns det så rätt!

Vill du spana in våra (mina och Mathias) presentationer så finns de här:

Kortkunskap om Wikipedia för skolan

På inspirationsdagen i Kungsbacka Wikipedia upp i flera av föredragen, inte bara i mitt eget, när jag berättade om drömmen om att bli en riktigt Wikipedian, och inte bara vara en vannabee.

Per Falk berättade en annan historia, som jag innerligt hoppas är ett enstaka uttryck för en enskild lärares inställning till Wikipedia, dessvärre tror jag inte det…

”Hur stavas Wikipedia?” undrade magistern.
Eleverna började naturligtvis genast stava…”W-i-k-i…”
”Nej, nej, nej…” avbröt magistern,
”Det stavas IG”

Jag tänker en lärare som har en den inställningen till Wikipedia måste sakna insikter och kunskaper om själva idéen bakom Wikipedia, själva syftet att samla all världens kunskap…

Vet en sån lärare att:

  • Wikipedia är oberoende
  • Wikipedia är neutralt
  • Wikipedia totalt har över 12 miljoner artiklar
  • Wikipedia finansieras främst genom frivilliga bidrag, donationer
  • Wikipedia är gratis
  • Wikipedias artiklar betygssätts
  • Wikipedia har länkar till källor i samband med artiklarna (alla källor angivna)
  • att du kan länka till just den versionen av artikeln som du använder
  • att du kan jämför olika versioner av artiklar
  • att alla versioner av en artikel sparas
  • etc

Troligen inte…

Jag säger bara läs: Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson

Källkritik på Kolla källans idélåda

Tisdag, och jag har åter skrivit ett inlägg på Kolla Källans idélåda, på temat källkritik gentemot sociala medier. Bloggar har idag hamnat under den källkritiska luppen.

Hur kan vi hjälpa eleverna att bli mer medvetna om hur en blogg är konstruerad? Vad är det vi ska titta efter för att kunna dra slutsatser om bloggaren, och bloggarens åsikter är trovärdiga? Det är de frågor som väglett mig i mitt arbete att förenkla för mina elever i arbetet med bloggar som källor.

Jag önskar att jag hade fått med ytterligare ett exempel till på en blogg, som är värd att granska, som vi inte ifrågasätter och det är Carl Bildts. Så det är ett tips till använda Carl Bildts blogg som utgångspunkt för ett källkritiskt samtal om bloggar.

Använd Wikipedia i skolan

I skolan diskuteras det källkritik för fullt, och fokus har en tendens att riktas mot  internet och i sin tur Wikipedia, och för att kasta mig in i den debatten (igen) så tar jag hjälp av följande citat.

”Tänk dig en värld där varje person ges tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi gör.”

Jimmy Wales, Wikipedias grundare

Hur kan vi i skolan inte stå bakom en sån källa, den är till för alla, och kan skapas av alla gemensamt, vilket projekt!

Följande citat för att engagera sig i Wikipedia är som skrivit för oss som arbetar i skolan:

”Det finns många bra skäl att involvera sig i Wikipedia:

• Det är roligt.
• Det är lätt.
• Man lär sig på det.
• Det är socialt.
• Man får rätta andra människor direkt, utan att fråga dem om lov!”

Larry Sanger, Wikipedias grundare

Alla de skälen som Sanger räknar upp borde tilltala alla som arbetar i skolan. Wikipedia och skolan delar gemensamma värden, att lära sig är och ska vara roligt, lätt, socialt att du dessutom får rätta andra utan att fråga om lov är som en krydda på verket. Det finns många skäl som borde tilltala fler lärare att vilja använda Wikipedia projektet är som skapat för oss som arbetar i skolan…

Våga undersöka Wikipedia och kolla in följande pdf Så fungerar Wikipedia skriven av Lennart Guldbrandsson. Den ger oss många ingångar och kunskaper om Wikipedia som idé, projekt och källa.

Våga också prova min Bingobricka