Etikettarkiv: informationssökning

Hur fungerar egentligen Google och deras söktjänst?

He's drowning in the Jelly Belly
He’s drowning in the Jelly Belly by Kalexanderson CC (by, nc, sa)

Förra söndagen läste jag en post på Techcrunch som heter ”Search still suchs” som handlade om bristerna i att söka med Google. En intressant post om början till fallet för det så självklara varumärket på nätet. I posten hänvisas till en artikel i NY Times om The Dirty Little Secrets of Search. det är en spännande historia om företaget JC Penney som toppade Googles sökresultat i månader:

The company bested millions of sites — and not just in searches for dresses, bedding and area rugs. For months, it was consistently at or near the top in searches for “skinny jeans,” “home decor,” “comforter sets,” “furniture” and dozens of other words and phrases, from the blandly generic (“tablecloths”) to the strangely specific (“grommet top curtains”).

This striking performance lasted for months, most crucially through the holiday season, when there is a huge spike in online shopping. J. C. Penney even beat out the sites of manufacturers in searches for the products of those manufacturers. Type in “Samsonite carry on luggage,” for instance, and Penney for months was first on the list, ahead of Samsonite.com.

Men hur är detta möjligt? Jo det förklaras i artikeln:

TO understand the strategy that kept J. C. Penney in the pole position for so many searches, you need to know how Web sites rise to the top of Google’s results. We’re talking, to be clear, about the “organic” results — in other words, the ones that are not paid advertisements. In deriving organic results, Google’s algorithm takes into account dozens of criteria, many of which the company will not discuss.

But it has described one crucial factor in detail: links from one site to another.

If you own a Web site, for instance, about Chinese cooking, your site’s Google ranking will improve as other sites link to it. The more links to your site, especially those from other Chinese cooking-related sites, the higher your ranking. In a way, what Google is measuring is your site’s popularity by polling the best-informed online fans of Chinese cooking and counting their links to your site as votes of approval.

But even links that have nothing to do with Chinese cooking can bolster your profile if your site is barnacled with enough of them. And here’s where the strategy that aided Penney comes in. Someone paid to have thousands of links placed on hundreds of sites scattered around the Web, all of which lead directly to JCPenney.com.

De betalade alltså för länkar, inte till Google utan för att andra skulle länka till deras sajt, men JCPenney säger att de inte betalat något alls. Men historien i sig visar på vikten att förstå Google, och jag fick vatten på min kvarn när Jonas Gardell på twitter i offentligt klagade på Google och deras sökresultat när han sökte information om en staty på Maria Torget.

Jonas Gardell sammanfattar på några tweets de problem som vi stöter på när vi lämnar all informationssökning i händerna på Google, han skrev så här på twitter:

I en timme har jag försökt googla fram info om statyn på Mariatorget. Får veta mer om smaker på mjukglass än om statyn. Hatar Google! #fb

Sedan kommer han till följande slutsats:

Google är SÅ värdelöst som sökverktyg. Google leder bara till en massa skitbloggar och skräp och aldrig till relevanta artiklar. #fb

Men det vet vi ju att Google inte sorterar sökresultaten efter relevans, eller efter vad vi egentligen vill ha information om, de gissar utifrån tidigare sökningar. Sedan beror det organiska sökresultatet på länkar, och nyckelord. Personligen kan jag tycka att det är grundläggande kunskaper som vi behöver förhålla oss till för att kunna värdera sökresultatet.

Sedan kommer Jonas Gardell fram till att Google gärna hänvisar till WikiPedia, och att han kanske lika gärna skulle ha börjat där.

Google hänvisar dessutom i stort sett alltid först till Wikipedia så varför över huvud taget gå omvägen via Google? #fb1:34 PM Feb 16th via web

Personligen tänker jag att båda historierna visar på vikten att elever/vi vuxna lär oss flera strategier för att söka, så att vi inte bara kan ”googla” för att hitta information. I skolan skulle man kunna använda Gardells utbrott på Google för att prata om just sökning på nätet, för han belyser många av de brister, eller de aspekter som vi behöver ha med oss när vi söker på nätet.

Om man sedan lägger till inlägget om Search still suchs som handlar om hur ett företag i USA manipulerade Googles organiska sökresultat. Och naturligtvis kommer det att ske, i en värld där marknadskrafterna styr och man kan köpa sig ett bättre sökresultat kommer det att ske. Det finns massor med pengar att tjäna, och då söker man kryphål, och kanske är det vi ser början på fallet för internets jätte-numero-uno Google, det lär framtiden visa.

Diskutera hur Google fungerar

När vi använder internet är Google en självklarhet för de flesta av oss, vi googlar oss fram och klickar på träffarna, men vad vet vi egentligen om Google? Vad står Google för och varför ska vi lära våra elever mer om Google?

Questions

Questions av Oberazzi CC (by, nc, sa)

På internet använder vi sökmotorer för att hitta information och webbplatser med relevant innehåll och Google är en av de sökmotorer som finns på nätet. Det är den största och vanligaste och därför anser jag att det är viktigt att ha grundläggande kunskaper i hur Google fungerar samt hur sökresultaten rangordnas, för hur ska elever annars kunna förhålla till resultaten som de får genom en sökning i Google?

Googles målsättning är att enligt dem själva att ”ordna världens samlade information och göra den tillgänglig för alla”men är det allt?

I min undervisning är det också en självklarhet att få eleverna att förstå att Google är ett multinationellt företag, vars syfte är att tjäna pengar på sina annonsörer, vilket de också tydligt redogör för i sin företagsinformation.

Googles olika tjänster är alltså en del av deras affärsidé. Sedan finns andra finesser som Google erbjuder oss som använder tjänsten, som exempelvis att när vi skriver in ett sökord i Googles sökruta, så hjälper oss Google genom att fylla i resten av vårt sökord.

Om jag till exempel skriver Enskil så fyller google ut med följande ord:

Enskilda firma

Enskild egendom

Enskilda Gymnasiet

Enskild väg

Enskilt avlopp

Enskild vårdnad

Det är väldigt generöst och hjälpsamt, men frågan vi bör ställa oss är: Hur har Google kommit fram till de sökorden? Har du funderat på det? Har du ställt den frågan till dina elever? Och hur påverkar denna hjälp vårt sökbeteende?

Jag har förstått det så att det är de vanligaste sökorden som finns i deras databas, och utifrån hur jag tidigare sökt på min dator, som kommer upp. Det kan tyckas harmlöst men om du söker till exempel på Mona Sahlin så ser jag i min webbläsare att Toblerone är det vanligaste sökordet, efter Mona Sahlin.

Jag har redan tidigare skrivit om vikten av att förstå hur Google betygsätter webbplatser, nämligen i inlägget om Google och Wikipedia – en intressant fråga, men i ett samtal med elever om Google är det också viktigt att berätta hur Googles annonser och annonsering fungerar. Företag betalar för att hamna i kolumnen av sponsrade länkar och annonserna byts varje gång du gör en ny sökning.

När jag söker på matematik får jag upp reklam för matematikböcker, söker jag på katter får jag reklam får kattprodukter… etc

Sedan tycker jag att du kan ställa frågan till dina elever om hur de tror att en placering i Googles sökresultat påverkar företagens besöksstatistik? Låt dina elever fundera på hur de själva påverkas och väljer ur sitt sökresultat. På vilka länkar klickar de?

Hur långt ner i sökresultatet går de innan de klickar på en länk? Hur ser de på sponsrade länkar?  Det här är värt att undersöka och diskutera om inte annat för att låta elever reflektera över hur de själva tänker och agerar när de använder Google.

Vi klarar inte att hitta information på nätet utan sökmotorer, men det är viktigt att vi lär elever hur de fungerar också bakom kulisserna och hur funktionerna i sökmotorerna påverkar vårt beteende, så att eleverna blir mer medvetna i sitt sökande efter information på nätet.

Samarbeta med hjälp av Diigo

Jag har gjort en intervju med Niklas Karlsson, som är lärare på Fridagymnasiet i Vänersborg. Han undervisar i biologi, miljökunskap och matematik och är initiativtagaren bakom nätverket Dela! Jag har intervjuat honom kring hans arbete Diigo, som verktyg för att låta eleverna gemensamt samarbeta kring informationssökning.

Niklas "dela" Karlsson

Niklas Karlsson

Diigo är enligt om-sidan två tjänster i en: det är ett forskningsverktyg som gör att användarna kan både samarbeta och utbyta kunskaper i ett socialt nätverk.

Vi utforskar världen tillsammans

Jag börjar med att fråga Niklas om syftet: Varför använder du sociala bokmärken tillsammans med eleverna?

Niklas är tydlig med att en del av syftet med att använda sociala bokmärken är att lära eleverna bearbeta information kollaborativt och att gemensamt söka information tillsammans.

– Vår gemensamma samling av bokmärken är till för att jag och eleverna gemensamt ska kunna studera och närma oss de frågeställningar som vi skapat i samband med planeringen och upplägget av kursen. /…/ Tanken är att vi utforskar världen tillsammans och lärarens uppgift är att hjälpa eleverna att förstå innebörden av centrala begrepp, sortera dem och hitta mönster, samt att problematisera och diskutera begreppen.

– Mitt mål, fortsätter Niklas, är att jag vill att vi utgår från den information som elever och lärare tillsammans möter och att elever inte enbart ska möta den information som lärare presenterar eller har valt ut genom att välja lärobok.

Skapar samarbete

Varför har du valt att använda sociala medier för att hjälpa eleverna med informationssökning?

– Grundtanken är att eleverna inte var och en för sig ska googla, utan att relevanta sidor märks upp (taggas) och sparas i gemensam grupp som sedan blir det ”första” stället, som eleverna går till när de vill ta reda på något. Då blir det naturligt att använda sociala medier som underlättar och skapar möjligheter för samarbete.

Hur går arbetet till mer konkret?

– Processen startar med att jag, ibland tillsammans med eleverna, tolkar målen och bestämmer hur vi ska lära oss. Det vill säga att vi gemensamt skapar uppgifter utifrån målen.  Därefter söker eleverna och jag efter relevant information, sparar, taggar den och diskuterar informationen både genom webbaserade verktyg och irl (in real life, i verkligheten), alltså i klassrummet, utifrån de frågeställningar och uppgifter, som vi arbetar med.

Vilka fördelar ser du med ett gemensamt informationssökande?

– Det finns flera fördelar som att eleverna kan arbeta oberoende av tid och rum. De får kunskaper som antagligen är relevanta i fortsatta studier och yrkesliv. Sedan är det så att vi snabbare kommer till en annan nivå, där vi utifrån att vi förstår informationen kan diskutera viktiga frågor i t.ex. genteknik istället för att bara ”lära oss fakta”.

Naturlig del att använda ett källkritiskt arbetssätt

– Andra fördelar finns självklart i att det blir en naturlig del att använda ett källkritiskt arbetssätt, till exempel genom att vi diskuterar vilka taggar som är relevanta att använda. Det blir vidare väldigt tydligt vilka källor som används och det uppkommer ofta spontana diskussioner om vilka källor som är pålitliga.

– En annan fördel är att den information som eleverna möter är mer aktuell, och att vi arbetar med det vidgade textbegreppet (som omfattar text, ljud film med mera). Vi gör ingen skillnad på i vilken form informationen presenteras.

Var ligger utmaningarna?

– Den kanske största utmaningen ligger i att arbeta med elevernas förställningar om vad lärande i skolan är och vad kunskap är. Användningen av exempelvis Diigo ligger utanför deras referensramar. Hur vet de att det de presterar är tillräckligt bra? Hur ser de kvalitéer i det de gör? Dessutom krävs det att eleverna lär sig andra saker, som att tagga och organisera information.

– Det finns även andra problem som att det för eleverna är utmanade att använda webbaserade verktyg – det är ett fåtal som direkt förstår hur de kan användas i undervisningen, för samarbete för informationssökning. Jag upplever dessutom att de flesta eleverna har ett stort motstånd mot att använda webbaserade verktyg på detta sätt, för sociala medier och webbaserade verktyg används på fritiden och utan krav.

Niklas har i det här projektet haft ett nära samarbetet med Erik Boström, skolbibliotekarie och doktorand i Göteborg, och har tillsammans med Alma Taawo, Länkskafferiet, byggt upp grunden för en ”Nationell bokmärkessamling för utbildning och lärande” och ”Nationell bokmärkessamling – Biologi”. Niklas vill uppmana fler lärare att pröva detta arbetssätt.

Niklas avslutar med orden:

– Jag vill hitta fler att samarbeta med!

***

Och för er som vill komma igång finns här början till en guide för biologi och en plan för att använda Diigo i undervisningen.

Du kan också läsa en intervju med Niklas Karlsson på webbplatsen IT för pedagoger i artikeln Kommunikation och samarbete viktigt i undervisningen

Olof Sundin hjälper mig när jag misslyckas…

Ännu en tisdag och vanan trogen så har jag ett citat från mitt inlägg på Kolla Källan som en liten teaser för er så att ni ska vilja läsa hela inlägget på idélådan. Idag handlar inlägget om informationssökning och min bekännelse om hur Olof Sundin hjälper mig när jag känner mig misslyckad…

Olof Sundin hjälper mig

Jag har haft elever som har kopierat hela artiklar från Wikipedia och lämnat in som sina egna eller de som bara lämnat in en länk till en artikel i NE, som svar på en skoluppgift. Att informationen är lättillgänglig och att tekniken gör att elever lätt kan klippa och klistra in texter är ett av de problem som vi i skolan måste hantera. Jag tycker att Olof Sundin har formulerat det så väl i Stefan Pålssons artikel på Sociala medier ändrar källkritiken (Kolla Källan)

En webbplats som Wikipedia, där alla kan bidra med innehåll, skapar andra förutsättningar än en där innehållet produceras av några få utvalda experter. Wikipedia är inte svaret på allt. Om det är svaret på allt, är det kanske snarare fel på frågan!

Läs hela inlägget Ge informationssökningen ett vidare syfte på Kolla Källan idélåda.

Ge informationssökningen ett vidare syfte

2356886587_795c1e5d6b_m

Never Ending Holiday Homework by Azizul Ameir CC (by, nc, sa)

Det tillhör skolvardagen att elever självständigt ska söka efter fakta till en fördjupning eller en uppgift i skolan. I fredags berättade en bibliotekarie för mig:

”På vår skola gör eleverna nästa alltid faktablad om olika saker, som ett land i Afrika eller en historisk händelse, ett djur eller en uppfinning. Men sa hon, eleverna löser ofta uppgifterna genom att bara kopiera en artikel ur Wikipedia, eller NE. Vad lär sig eleverna på det?

Det kan ju tänkas att uppgiften handlar om att eleverna ska lära sig hitta fakta som de sedan ska kopiera till ett faktablad, men jag tror att de flesta lärare vill mer, och ser det som ett problem att eleverna bara löser uppgifterna genom att klippa och klistra in text från Wikipedia eller NE.

Olof Sundin hjälper mig

Jag har haft elever som har kopierat hela artiklar från Wikipedia och lämnat in som sina egna eller de som bara lämnat in en länk till en artikel i NE, som svar på en skoluppgift. Att informationen är lättillgänglig och att tekniken gör att elever lätt kan klippa och klistra in texter är ett av de problem som vi i skolan måste hantera. Jag tycker att Olof Sundin har formulerat det så väl i Stefan Pålssons artikel på Sociala medier ändrar källkritiken (Kolla Källan)

En webbplats som Wikipedia, där alla kan bidra med innehåll, skapar andra förutsättningar än en där innehållet produceras av några få utvalda experter. Wikipedia är inte svaret på allt. Om det är svaret på allt, är det kanske snarare fel på frågan!

Frågan är: Hur ska vi hantera det? När en av mina elever lämnar ifrån sig en text som bara är en kopia av en Wikipedia-artikel blir jag besviken, ifrågasätter mig själv, min undervisning och undrar hur kunde det bli så? Olof Sundin har fått mig att inse att det är inte mig det är fel på, inte heller på mina elever utan snarare är det fel på den uppgift som jag har konstruerat och vars svar finns på Wikipedia.

Hur gör jag?

Hur gör jag då? Hur hanterar jag en inlämningsuppgift som bara är en kopia av Wikipedia? Jag brukar be eleverna skriva om och på så sätt visa att jag inte ”köper” lösningen. Men med åren har jag insett att mina elever måste träna på att få andra uppgifter, jag måste vrida till uppgiften lite för att de ska göra något eget av informationen.

Om uppgiften är att till exempel skriva om Blackeberg och det jag vill är att eleverna ska öva att hitta i NE, då räcker det med att jag ber eleverna göra ett faktablad, men om jag vill att de ska göra informationen till sin egen, bearbeta den, förstå eller utveckla färdigheter då formulerar jag uppgiften annorlunda.

Till exempel kan jag be mina elever göra en serie till sitt faktablad eller en reseskildring, ett reportage eller en intervju och inte bara ett faktablad.

Låt eleverna bearbeta informationen

Jag kan säga att mina elever är ovana vid den typen av uppgifter och det tar tid för dem att öva och skulle de få välja så skulle de nog bara lämna in ett faktablad, och sedan låta uppgiften vara klar, men övning ger färdighet och till slut lär sig eleverna att bearbeta informationen och steg för steg göra den till sin egen.

Så nästa gång, du ska låta dina elever arbeta självständigt och samla in information som de sedan ska bearbeta, fundera på om de kan gör något eget av faktabladet. Det kanske kan bli ett reportage, en insändare, en intervju eller något annat som gör att eleverna måste bearbeta informationen. Glöm inte heller att det är viktigt att eleverna anger sina källor.

Elevers informationskompetens, hur ser den ut?

Jag skrev tidigare i veckan ett inlägg om Enskilda Gymnasiets fantastiska bibliotekarie och hur hon arbetar för att finnas som ett stöd för elever och lärare på skolan i deras arbete att söka efter information. Om du missat inlägget kan du läsa det på Kolla Källans idélåda.

Hanna sa mycket mer den där eftermiddagen, och jag har gått och funderat på om jag inte borde skriva ett uppföljningsinlägg om allt klokt som hon sa, och idag tog jag mig i kragen och satte mig ner och sammanfattade det som kom fram i samtalet.

The book

Jag frågade Hanna Hur ser du på elevers informationskompetens? Hur ser den ut?

Hanna svarade eftertänksamt och sa: ”Eleverna har goda kunskaper i att hitta information på nätet. De är duktiga på att googla. De skriver rätt ord. De behärskar sökande via Google. Där känner de sig hemma. Eleverna behärskar även Wikipedia. Det är inte ovanligt att eleverna använder Wikipedia som en utgångspunkt för att hitta mer material, som en referensbank helt enkelt. Sedan använder eleverna Youtube, och är fenor på att hitta bra material där.

Wikipedia stannar Hanna upp vid och säger, eleverna frågar nästan alltid om Wikipedia, och säger ”Wikipedia, är ingen bra källa eller hur?” Eleverna vill få bekräftelse av mig om att Wikipedia inte är en bra källa. Hanna pausar och fortsätter sedan. Jag brukar alltid fråga eleverna varför de tycker så, och vanligtvis har elever inga argument för att vara skeptiska mot Wikipedia. Hanna berättar: Jag säger alltid till eleverna att de ska alltid kontrollera och söka hitta en andra källa som bekräftar den fakta som de vill använda.

Elever använder också tilläggstjänster som Google-translate. De har även insikter om att det blir lite fel ibland.

Hanna avslutar: Jag skulle vilja säga att eleverna har goda kunskaper i informationssökning. De ber ofta om hjälp att hitta i böcker i och i uppslagsverk, samt tycker det är svårt att hitta i databaser som Presstext. De kan också behöva öva på att söka i innehållsförteckningar, och hur de ska göra för att slå upp fakta i en bok. Men generellt är de väldigt duktiga.

Åh, tänker jag stolt. Det betyder att Hannas arbete och vårt arbete med att stödja eleverna i deras informationskompetens bär frukt.

Använd bibliotekarien i skolan -en fantastisk resurs

Idag har jag bloggat om min egen skolbibliotekarie Hanna Johansson, som är en mycket god vän och kollega på Kolla Källans idélåda med inlägget Ta hjälp av biblioteket. Inlägget handlar om hur hon arbetar med informationssökning tillsammans med våra elever. Hur en bibliotekarie förbereder sig för att stödja och hjälpa elever att utveckla sin informationskompetens. Så här berättar Hanna själv:

Mitt eget förberedelsearbete börjar alltid med att jag gör en länklista, som jag sedan lägger upp på skolan webbplats. Men den gör jag egentligen mest för mig själv, säger Hanna och tillägger, för att jag ska få en översikt över vad det finns för material. Den blir sedan utgångspunkten för min presentation: ”Hur du söker efter material”.

I det här projektet hade jag en lektion tillsammans med eleverna där jag gick igenom hur de kan hitta information om Afrika som de sedan kan använda för sitt fördjupningsarbete. I stort sett utgår jag ifrån en liknande metod, anpassad efter syfte och ämne.

Hanna sa så mycket bra saker att det räcker till flera inlägg, men idag puffar jag för det som ligger på Kolla källan så ska jag skriva ännu ett om Hanna imorgon 🙂

Ta hjälp av skolbiblioteket

I tisdags satte jag mig i biblioteket tillsammans med bibliotekarien Hanna Johansson på Enskilda Gymnasiet för att prata med henne om informationssökning och elevers informationskompetens.

Hanna

Hanna Johansson

Informationssökning kring Afrika

I det här inlägget kommer jag att berätta hur Hanna arbetar kring informationssökning, källkritik utifrån ett Afrikaprojekt i årskurs nio, som hon tillsammans med en grupp SO- och språklärare just startat.

Jag börjar med att fråga Hanna: Hur förbereder du dig inför ett projekt, som det kring Afrika?

Hanna berättar glatt: Jag blev inbjuden av SO-lärarna på ett sektorsmöte om att vara med i planeringsfasen av projektet, och då blev det också naturligt att jag föreslog att jag skulle ha en genomgång med niorna i biblioteket kring hur de söker information. Lärarna tyckte det var en bra idé.

Min länklista lägger jag upp på skolan webbplats

Mitt eget förberedelsearbete börjar alltid med att jag gör en länklista, som jag sedan lägger upp på skolan webbplats. Men den gör jag egentligen mest för mig själv, säger Hanna och tillägger, för att jag ska få en översikt över vad det finns för material. Den blir sedan utgångspunkten för min presentation: ”Hur du söker efter material”.

I det här projektet hade jag en lektion tillsammans med eleverna där jag gick igenom hur de kan hitta information om Afrika som de sedan kan använda för sitt fördjupningsarbete. I stort sett utgår jag ifrån en liknande metod, anpassad efter syfte och ämne. Jag börjar med att kort gå igenom de resurser som skolan betalar för: NE, Landguiden och Historiska biblioteket och databaser som Presstext etc. sedan tar jag upp de fria resurserna, som finns på nätet och då börjar jag alltid med Länkskafferiet, som är Skolverkets kvalitetsgranskade länksamling, sedan tar jag upp Google, Wikipedia etc.

Kommer alltid in på källkritik

Jag är noga med att förklara för eleverna att de bör använda flera olika källor, som de jämför för att se att informationen överensstämmer och att det är något de bör göra med alla källor. Hanna tillägger: Samtalet kommer alltid in på källkritik när jag pratar om informationssökning. Eleverna ställer ofta frågor om Wikipedia, om jag tycker det är en bra källa att använda osv… Då kommer jag in på att det är viktigt att ha ett kritisk förhållningssätt till alla källor och jämföra all information de hittar. Det är viktigt att påminna eleverna om att de ska vara medvetna i sina val av källor.

Blir synlig för eleverna

Jag avslutar genomgången i informationssökning med att visa min länksamling, så att eleverna vet var de kan hitta den och kan använda den som utgångspunkt för sin egen sökning. Att ha en lektion i början av ett projekt gör också att eleverna sedan kommer tillbaka till biblioteket och frågar kring sin egen frågeställning, om hur de ska hitta material på internet och i databaser. Hanna säger: Det är som att en ”startlektion” gör mig mer tillgänglig som resurs och sedan vågar eleverna be om mer hjälp i början av ett projekt. Det är som om de behöver påminnas om att jag finns i biblioteket och kan hjälpa dem att hitta rätt.

Vilka är svårigheterna?

Jag frågar Hanna om vilka svårigheter hon upplever att hon möter i arbetet med att utveckla elevers informationskompetens.

Hanna är noga med att poängtera att hon tycker att eleverna har bra kunskaper i att söka information, men det som saknas är tid, och möjligheter att få möta eleverna på deras ”hemmaplan” att få dem att förstå att jag som bibliotekarie inte bara kan hitta bra böcker utan även har kompetens i att söka på internet. Jag stöter ofta på svårigheter när jag ska visa sökvägar i Google för eleverna upplever att de kan Google. De tycker att googla kan de och internet är deras hemmaarena, där har jag inget att tillföra.

Hur gör du då? undrar jag nyfiket.

Åh, jag brukar vara lyhörd för vad de säger och brukar låta eleverna visa mig, för att sedan fråga om de kan t.ex. ”frassökning”, d.v.s. söka efter en specifik fras på Google? Ofta är svaret nej, och då kan jag visa att de ska sätta frasen, meningen som de söker efter mellan två citationstecken. Jag genom att vara lyhörd hjälpa eleverna och underlätta deras googlande med enkla knep som ”frassökning” och då kompletterar vi varandra.

En resurs för att utveckla elevernas informationssökande

Jag inser när jag sitter där med Hanna i skolans bibliotek och solen skiner in på oss att ett nära arbete med biblioteket och bibliotekarien är viktig resurs i arbetet att utveckla elevers informationskompetens. Så mitt råd till alla lärare och elever är, använd biblioteket och bibliotekarien i ert arbete med informationssökning och källkritik i skolan.

”Det finns ingen information”

”Det finns ingen information” Hur många gånger har jag inte hört den frasen uttalas i mitt klassrum? I dagens inlägg på Kolla Källan berättar jag hur jag tillsammans med mina tvåor gjorde för att lösa problemet med att det inte fanns någon information.

Men förra våren när jag hade ett projekt kring finanskrisen, började jag fundera på hur mina elever egentligen gör när de söker efter information. För mina elever sa ganska snart: ”Kristina, vi hittar inget! Det finns ingen information.” Jag kände mig som ett levande frågetecken: ”Va, finns det ingen information? Hur kan det vara möjligt?”

Det var en liten puff men sedan får du läsa resten av inlägget i idélådan

Handled eleverna i informationssökning

I arbetet med informationssökning har jag i min skolvardag ett nära samarbete med biblioteket. I början av en ny kurs, så får eleverna en ordentlig genomgång av vår bibliotekarie i att söka information. De lär sig hur de ska söka på nätet, i olika databaser och på olika sajter. Det är alltid uppskattat, och eleverna känner att kunskaperna de får är användbara.

”Det finns ingen information”

Men förra våren när jag hade ett projekt kring finanskrisen, började jag fundera på hur mina elever egentligen gör när de söker efter information. För mina elever sa ganska snart: ”Kristina, vi hittar inget! Det finns ingen information.” Jag kände mig som ett levande frågetecken: ”Va, finns det ingen information? Hur kan det vara möjligt?”

seaching for the key by Darwin Bell CC (by, nc)

seaching for the key av Darwin Bell CC (by, nc)

Jag var till en början frågande inför deras påstående ”ingen information”, för jag visste att varje tidning, varje nyhetssajt på nätet hade finanskrisen som huvudnyhet, och ändå kunde inte mina elever hitta någon information. Var gick det snett? Och hur kunde jag hjälpa dem?

Hur söker elever information?

Hur söker elever information? Det var den första frågan, som jag ställde. En av mina elever beskrev sitt sökbeteende så här:

”jag älskar google. Googla en fråga och du får upp ett svar enklare kan det inte bli! Ofta hänvisar google till Wikipedia som också har svar på allt, och jag är återigen i sjunde himlen.”

Jag insåg att elevers sökbeteende på nätet innebär att det har en sökväg och som heter Google, vars första träff heter Wikipedia. Jag förstod att mina elever inte söker så brett som jag tror, utan om de inte hittar ett svar på Google, så finns det inget svar. Resultatet blev att mina elever hade svårt att hitta tillräckligt med information.

Ett arbete för att hitta fler sökvägar

Jag och min bibliotekarie bestämde oss för att aktivt hjälpa eleverna att erövra fler sökvägar än Google. Vi gjorde ett delprojekt som gick ut på att utforska fler sökvägar. Vi började med att visa eleverna hur jag gör, när jag söker information:

  • Jag börjar med att reda ut begreppen, söka definitioner: vad är i exemplet ovan en finanskris
    • Söker i Wikipedia eller NE
  • Sedan googlar jag (något som) Finanskrisen i Sverige, för att få en överblick, men väljer troligen att gå till andra källor för att söka som olika
    • Nyhetssajter och tidningar
  • Jag använder biblioteket och söker igenom bibliotekskatalogen
  • frågar bibliotekarien, ber om hjälp, tips
  • Söker i databaser med tidningstexter, om det är ett mindre aktuellt ämne

I projektet kring finanskrisen samarbetade jag och min bibliotekarie. Hon hjälpte mig och mina elever genom att ha mer ingående genomgångar med eleverna om hur de kan söka på tidningssajter, och i databaser som presstext etc.

Vi skapade en bank med källor

Tillsammans skapade vi dessutom en liten källbank till eleverna, med artiklar och material som vi hade hittat på olika nyhetssajter som SvD, DN och Sveriges Radio. Alltför att eleverna ge eleverna fler sökvägar. Med flera sökvägar kunde de dessutom hitta mer material som de sedan kunde använda för att söka sig vidare.

På så sätt blev informationssökningen tydligare och kopplad till den uppgift som eleverna skulle lösa. Genom vår handledning fick de möjlighet att få stöd i sitt arbete att hitta fler källor. Vår källbank gav dem dessutom en bra första utgångspunkt, så att de kunde fokusera på att hitta mer material, nya ingångar istället för att planlöst söka efter en nål i en höstack.

Övning ger färdighet

Jag är mycket väl medveten om att en gång är ingen gång, och nästa gång är det lika viktigt att repetera dessa färdigheter, men kontentan blir ändå att resultatet av mina elevers sökbeteende beror på våra förberedelser, och tillsammans med skolbiblioteket kan vi ge eleverna bättre verktyg för att klara av att hitta svar på de frågor som vi vill att de ska besvara.

Informationssökning är inte en färdighet som alla elever har med sig, och de behöver öva på den precis som alla andra färdigheter. I det arbetet rekommenderar jag att du använder Kolla Källans artikel Lär dig söka information på nätet.