Etikettarkiv: Internet i skolan

Är nyfiken på hur du kan arbeta med webbpublicering i skolan?

Jag är ansvarig till vardags med att stötta och leda arbetet som .SE gör för att lärare och elever i den svenska skolan ska lära sig att publicera skolarbete på Internet. Vårt främsta verktyg i det arbetet är tävlingen Webbstjärnan, som ger lärare och elever tillgång till allt de behöver för att kunna publicera sitt skolarbete på Internet.

Därför ger vi alla de som deltar i Webbstjärnan få en egen .SE-adress, med ett eget webbhotell gratis under ett år, medan de tävlar.

Vi ger även kontinuerligt stöd till de som deltar i Webbstjärnan, genom att vi har support som hjälper lärare, som kör fast, eller som av en eller annan anledning inte kommer vidare.

Varför gör vi det här? Svaret från .SE:s sida är enkelt. Vi vill att fler ska kunna, förstå och på ett lagligt och säkert sätt kunna bidra till innehåll på Internet. Att fler i skolan ska lära sig hur det går till att skapa en blogg, en webbplats. Att fler ska lära sig mer om Internet och hur Internet fungerar. Vi vill att fler ska lära sig hantera andras material på nätet, komma i kontakt med Creative Commons, skriva för riktiga mottagare.

Vi vill helt enkelt att skolarbete ska kunna ske på riktigt på Internet för att det är viktigt 🙂

Vill du veta mer om Webbstjärnan, eller hur du som lärare eller elev kan arbeta med webbpublicering i skolan så finns nog svaret på Webbstjärnan. Vill du veta mer så kan du  intresseanmäla dig.

Internet som utgångspunkt för det goda samarbetet #internetiskolan

I många sammanhang beskrivs skolan som en plats som ”tekniken glömde”. En plats där uppkopplingarna inte fungerar, där modern teknik gör sitt intåg med barnens ålder och mognad. En plats där lärare arbetar som ”de alltid” har gjort. Bilden förstärks ofta genom undersökningar om antalet datorer i skolan, genom tala om hur stor datortätheten är bland lärarna etc.

Men samtidigt arbetar jag med ett område som heter Internet i skolan. Och jag ser en annan värld. Jag ser lärare, skolor som aktivt arbetar med tekniken, med Internet, med webben, med sociala medier. Men det har fått mig att dra slutsatsen att teknisk tillgång  (en dator, en ipad) i sig inte förändra skolan eller lärandet. Jag tror det behövs flera delar i denna ekvation, tekniken är en, uppkopplingen en annan, pedagogen en tredje, men det behövs bra pedagogiskt material och massor med kunskaper också. Mina erfarenheter säger det.

I skolan arbetar lärare ofta med pedagogiskt anpassat material. Det är på många sätt lärarens trygghet i synnerhet i ett klassrum där vad som helst kan hända. Vi utgår från övningar, arbetsuppgifter som andra lärare prövat och som vi vet fungerar. De är skapade på beprövad erfarenhet.

Jag vet att vi på Webbstjärnan med vårt material har enkla sådana uppgifter (exempel), för att hjälpa till på vägen med att arbeta med Internet som ett verktyg i undervisningen. Att vi har stöd. Våra lärarguider och våra övningar är en start, våra utbildningar är en annan start. Vi bygger upp dem kring idéen att lärare ska lära lärare. Men i år har vi sett andra samarbeten som det på webbplatsen ipadpanelen där lärare och elever i olika delar av Sverige samarbetar för att lära, utveckla, utvärdera ipaden som läroverktyg tillsammans.

Jag drömmer om att inom ramen för Webbstjärnan skulle det vara fler lärare som är med och driver och skapar goda exempel, så att vi kan bygga upp en än större bank, med fungerande pedagogiska exempel, som lärare kan bygga vidare på, allt med syftet att stödja lärare. Det drömmer jag om.

Internet i skolan – varför och hur då? #SETT

Preparing

Preparing by Peter Alexanderson CC (by, nc)

Jag har föreläst på SETT, på temat Internet i skolan. Frågan som alla behöver ställa sig är: Varför? Varför är det viktigt att vi arbetar med Internet i skolan? Spelar det någon roll om skolan arbetar med Internet eller inte?

Jag tror personligen inte att ett arbete med Internet påverkar barns och ungas vardagsanvändande av Internet i stort. Barn och ungdomar kommer att använda Internet på sin fritid vare sig skolan arbetar med Internet eller inte. Barn och ungdomar kommer att fortsätta att använda Internet för att spela och för att kommunicera, söka fakta och information. Skolans roll är inte att visa på att Internet finns, eller att eleverna kan använda Internet. Min upplevelse är att skolan ska arbeta med Internet för att det är ett otroligt viktigt kommunikationsmedel. Idag kan du inte klara din vardag utan att behöva hantera Internet.

Min upplevelse är dessutom att elever i skolan behöver hjälp att lära sig förstå hur Internet fungerar. Har du ställt dig frågan: Vad Internet är? Varför Internet finns, eller vem eller vilka som bestämmer över Internet? Det har jag, kanske inte så konstigt eftersom jag arbetar på Stiftelsen för Internetinfrastruktur .SE och där kommer man i kontakt med sådana frågor. Men ställer skolungdomar dessa frågor? Får de svar i skolan? Pratar elever om Internet och hur Internet fungerar i skolan?

Jag vet att detta är stora och komplicerade frågor, kanske ska vi inte börja där, med att ställa frågan om vem/vilka som bestämmer över Internet, utan ett arbete med Internet i skolan kanske ska börja på en mer jordnära nivå. Det blir lättare då, det är enklare att ta sig vidare då. Jag är chef för det område som vi på .SE kallar Internet i skolan, och där tar vi oss an just frågorna kring hur lärare tillsammans med sina elever kan arbeta med Internet. Vårt arbete med webbstjärnan, handlar om att konkretisera Internet. Vi tänker oss att genom Webbstjärnan kan elever få svar på frågan: vem/vilka är det som skapar innehållet på Internet? Hur skapas källor? Hur gör man en webbplats? Vi låter lärare tillsammans med sina elever arbeta med att lära sig skapa innehåll på Internet, genom att de inom ramen för Webbstjärnan kan skapa en webbplats, med en valfri .SE-adress, kostnadsfritt.

Det vi ser att lärare tillsammans med sina elever säger att de lär sig är:

-hur innehåll skapas på Internet (webbpublicering)
-hur man får använda andras innehåll på Internet (upphovsrätt/CC)
-hur en webbplats fungerar
-hur man kodar eller hur wordpress fungerar
-hur man skriver för externa mottagare
-hur man ska värdera information som man hittar på Internet

Sedan lär de sig så klart annat också, men dessa områden kommer elever och lärare tillbaka till och säger att de lärt sig mer om. I och med att dessa elever och dessa lärare arbetar med Internet i skolan kommer de också in på frågor som rör, vem som bestämmer, vad man får och inte får.

Min presentation kan du ta del av här:

En animerad film om Creative Commons på svenska

Om du har missat det så har vi på Webbstjärnan idag lanserat en kortfilm som kort och gott förklarar Creative Commons. Den finns att ta del av på Youtube. Eller nedan.

Till stöd finns en PowerPoint som jag fått hjälp av Anki Demred att göra som komplement. Den finns att ta del av här. Bilderna och illustrationerna är gjorda av Jesper Wallerborg (@entapir)

Creativecommons barn

Sprid, kopiera, bearbeta och använd!

Blogga med elever – föreläsning om att använda bloggen i undervisningen

Webbstjärnan har tillsammans med Lärarförbundet en satsning på att stärka lärarnas roll och arbete med digitala verktyg i skolan. Jag föreläste igår om att använda bloggen tillsammans med elever. Naturligtvis spelades det in och ligger på webben, så du kan ta del av min föreläsning.

Inspiration för att använda Internet i skolan – föreläsningar för lärare

Vi på Webbstjärnan kommer att tillsammans med Lärarförbundet hålla i en föreläsningsserie kring att använda Internet i skolan.

Imorgon på alla hjärtans dag drar vi igång i Malmö. Jag ska prata om att blogga tillsammans med elever. En föreläsning som kommer att ge en inblick i styrkor och svårigheter med att arbete med ett bloggverktyg som WordPress i skolan. Eftersom vi på .SE strax kommer att ge ut en ny Internetguide om källkritik, kommer jag också att ta upp aspekter på hur du kan arbeta med bloggen som utgångspunkt för att arbeta med elever kring källkritiska övningar.

Sedan fortsätter vår föreläsningsserie till Stockholm där Marie Andersson (Öpedagogen) kommer att ta vid stafettpinnen och prata kring Geocaching i skolan och sitt arbete tillsammans med elever kring entreprenöriellt lärande och måluppfyllelse enligt den nya läroplanen Lgr11.

Veckan därpå är vi i Göteborg den 21 feb och här kommer Jacob Möllstam att prata kring att använda Internet och arbeta med en till en med elever. Jag som varit på besök hos Jacob vet att hans arbete har tydlig utgångspunkt i sociala medier, och de arbetar tydligt med att använda dessa som läromedel.

Sedan avslutar vi föreläsningsserien i Luleå den 22 feb där jag återigen pratar om att blogga tillsammans med elever.

Vet du vad det bästa är, allt är gratis och kommer att sändas live på webben samt du har möjlighet att ta del av det i efterhand genom att titta på nätet. Men än finns det även möjlighet att anmäla sig och komma och träffa oss offline, så är du i Malmö, Stockholm, Göteborg eller Luleå, se till att passa på. Kom och träffa mig, Marie och Jacob samt lär dig mer om Webbstjärnan, bli inspirerad att använda Internet i skolan, det är skoj, utmanande och berikande, så passa på.

Källkritik på Internet – mars Internetguide

I mars kommer .SE ut med sin nästa guide. Den heter Källkritik på nätet är skriven av mig och handlar om vikten av att ha en kritisk hållning i vår digitala vardag. Den är naturligtvis gratis, och kommer att finnas att läsa på webben och vara möjlig att ladda ner gratis. Den  kommer också att ges ut i en begränsad upplaga så om du vill vara helt säker på att få ett eget tryckt ex så måste du beställa ett genom att skicka ditt namn och din adress till publikationer@iis.se, så kommer det ett ex i brevlådan.

Låt diskussionen kring Facebook i skolan få ett pedagogiskt perspektiv

Tidigare idag läste jag Jockes post om Lärare, elever och Facebook- hur hänger det ihop? och jag håller med honom. Det handlar inte om online kontra offline, det handlar om att vara 100% människa. Skolan, lärare och elever bör kunna förhålla sig till Facebook och samtalet kring om lärare kan vara vänner med sina elever är begränsande. Därefter borde jag inte behöva kommentera skola och Facebook mer. Men jag vill gärna komma med ett perspektiv på frågan, en aspekt, min sida av myntet, där jag står idag.

Facebook liksom många andra sociala plattformar används i skolan, eller inte används i skolan av olika skäl. Men diskussionen kring skola, sociala medier och lärande behöver komma till en annan nivå. Jag tycker att det pedagogiska samtalet kring sociala medier bör handlar om just lärande, kring vilka pedagogiska för och nackdelar olika sociala plattformar medför för lärandet. Vilka är begränsningarna? Vilka är förtjänsterna? Samtalet slutar nästan alltid i en diksussion kring om vi kan vara vänner eller inte, vilket ansvar en ”vänskapsrelation” mellan elever och lärare medför eller inte medför.

I bästa fall kommer samtalet till slutsatsen att Facebook är en grym plattform för där finns eleverna och då blir det lättare att motivera eleverna att göra skolarbetet.

Jag skulle vilja att samtalet kom längre, och kanske kan samtalet göra det om vi börja titta på Facebook och andra sociala plattformar mer nyanserat. Vad fungerar och vad fungerar inte? Sedan behöver vi fundera kring hur vi kan använda Facebook som pedagogiskt verktyg, och kanske om vi kan använda Facebook som pedagogiskt verktyg? Är Facebook ett pedagogiskt verktyg? Om ja, när? Alltid, ibland eller aldrig och om så för vilka syften?

I mina ögon kan skolarbete ske på alla delar av Internet så länge pedagogen som leder skolarbetet medvetet gör ett val utifrån de syften och de mål som arbetet i skolan har.

Jag kan ha invändningar mot Facebooks affärsmodell och därför tycka att det är olämpligt att skolarbetet sker inom ramen för den plattformen. Mina invändningar mot Facebooks affärsmodell är att den liksom Facebook eller Googles bygger på att mitt innehåll kopplas till ett tydlig annonsinnehåll. Mina invändningar mot att använda Facebook, handlar också om att jag inte tycker att skolarbete ska ske på de villkor där jag jag förväntar mig att eleverna skapar ett avtal med en tredje part för att jag ska kunna ta del av deras skolarbete.

Men samtidigt kan jag se pedagogiska förtjänster med att använda Facebook som utgångspunkt för att arbeta med just samma perspektiv.

Jag tycker att affärsmodellen i sig är intressant för att titta på den och se hur annonser kopplas till skolarbetet på Facebook, för jag tycker att vi behöver diskutera och medvetandegöra oss själva och eleverna kring hur Facebooks affärsmodell ser ut. Att skolarbetet används för att profilera dig för eventuella annonser, eller för att du ska köpa annonser. Det är ett samtal som vi vuxna bör föra, som kan undersökas med hjälpa av Facebook. Sedan tycker jag att allt skolarbete på Facebook bör diskutera vilka effekter ”facebooks vokabulär” spelar för skolarbetets insats och innehåll. Vi vill bli gillade, vi vill bli omtyckta, att ”gilla” är gilla och inte rekommendera, och kanske bör lärare diskutera skillnaden, skulle det innebära en skillnad i vår förhållningssätt om vi rekommenderade bilder som vi klickar på istället för att vi som nu är ”gillar” dem.

Jag önskar att samtalet kring Facebook och skolan skulle handla mer om när, hur och i vilken omfattning Facebook ska vara ett pedagogiskt verktyg, och att diskussionen kring att göra skolarbete på Facebook handlade de pedagogiska syftena, och om målen och effekterna. Jag önskar att samtalet om Facebook i skolan handlade om avtal, övervakning och vilka effekter det kan ha. Jag anser att Facebook är en utmärkt plattform för att arbeta med källkritik till exempel, så låt samtalet kring skola och Facebook lämna vänstadiet för att komma in på ett samtal kring pedagogiska vinster/förluster som Facebook eventuellt medför i det pedagogiska arbetet.

Digitala läromedel – några korta reflektioner kring en föreläsning

Jag fick frågan om jag kunde tänka mig att prata lite kort om digitala läromedel. Hur ser jag på digitala läromedel. Min presentation kom att belysa flera aspekter på digitala läromedel.

Jag startade presentationen med att prata om ”varumärken” om inlåsning kring vilken sorts ”apparat” eller ”maskin” som skolan ska ha, diskussionen kring ”en till en”, ”varsin”, ”en till alla” eller vad satsningarna kring att dela ut datorer kallas. Det digitala läromedel skapas inte per automatik för att elever och lärare har en Apple eller en PC. Sedan pratade jag om att infrastrukturen, att det fungerar, att det finns ett trådlöst nät som fungerar är ett villkor. Men jag vill trycka på att det är inte maskinen i sig som skapar läromedlet, eller förändrar lärandet.

Sedan gick jag över till en diskussion kring vilka behov som finns, skolan som en plats med många dimensioner, traditioner och nyheter, lärare befinner sig på olika platser, har olika behov, alla lektioner kan inte vara innovativa och nytänkande. Ibland behövs fylleriövningar också, sedan är de digitala verktygen/läromedlen ett bland många, kanske inte det enda.

Sedan stannade jag upp en stund kring kunskapssyn, och hur vi ser på förmedlingen av kunskap, vilka källor använder vi, är kunskap beständigt, kan vi lära andra, eller bara lära oss själva? Det är centralt att fundera kring vilken kunskapssyn som ett digitalt läromedel sprider, är uppbyggt kring. Sedan kan fundera på varför – ska läromedlet vara digitalt och sedan hur …

Vad kan digitala lärresurser ge som inte analoga kan? Min fasta inställning är att digital kompetens kan du inte uppnå om du inte använder, funderar, tar del, av den digitala vardagen, använder digitala verktyg, blir är digital. Inget analogt läromedel kan ge elever digital kompetens, kanske kan vi aningar om den digitala vardagen men det är lite som att torrsimma, och tro att man vet hur det är att simma på ett öppet hav.

Sedan tog jag fasta på andra delar som digitala medier/läromedel bör kunna ge eleverna, vara bra på, som t.ex färdighetsträning, diskuterade några aspekter kring spel och spelifierandet av lärandet. För att sedan gå över och prata om de som digitala läromedel bör ta möjligheten att vara, som låta användarna vara medskapande, internets autenticitet, möjligheterna till att dela, bygga vidare, kunskapa gemensamt, multimedialt och att alla läromedel bör leva som de lär.

Du kan ta del av min presentation här:

Skolarbete handlar om innehåll, kunskaper, färdigheter inte om tekniken!

Jag befinner mig ofta i samtal kring it, internet, skolan, arbetssätt och pedagogik. I många sammanhang pratar jag om skolarbete på Internet. Men samtidigt undrar jag ofta varför diskussionen inte handlar mer om hur och sedan skulle jag vilja att vi pratade mer om vilka som driver debatten kring teknik i skolan, it i skolan samt för vilka syften.

I diskussionen kring att varje elev/lärare ska få en dator, pratas det ofta om de vinster som skolan kommer att erfara bara elever/lärarna anammar tekniken och de möjligheter som den medför med att genom ett klick kunna komma åt världens största kunskapsbank, eller alla sina vänner. Bara rätt teknik får ta plats i skolan kommer elever att:

-nå bättre resultat
-bli mer motiverade
-uppleva skolan mer relevant
-etc

Och kanske blir det så, kanske inte. Jag tror inte att verktyget i sig gör förändringen, eller att tekniken i sig gör skillnaden utan det handlar om hur den används, och att skicklighet växer fram genom användning och genom reflektionen kring effekter och brister samt möjligheter.

Personligen kommer jag att fortsätta att föra diskussionen kring att skolarbete på 2000-talet ska handla om det som är det centrala för skolarbetet, nämligen innehållet. Jag skulle vilja att vi pratade mer om: hur och när samt i vilka sammanhang olika tekniker hjälper oss att bearbeta innehållet samt för vilket syfte. I min värld handlar inte skolarbete om tekniken, utan det handlar om innehållet och att uppnå kunskaper och färdigheter i förhållande till det innehåll som man bearbetar.

Jag tycker att vi ska prata mer om innehållet och skolarbetet, och mindre om ”datorer”, ”maskiner”, tekniken så kanske datorn kan ses som ett naturligt verktyg för att bearbeta innehåll, för att utveckla kunskaper och färdigheter. Tekniken i sig är inte det centrala utan de kunskaper/färdigheter som skolan har som mål att utveckla.