Etikettarkiv: introduktion

Ansvar och integritet på internet – hur ska man göra? #blogg100

Integritet, eller rätten till en privat sfär på nätet är en viktig fråga för alla som använder internet. För inte så länge sedan såg jag den här bilden på twitter, som är illustrativa för sambandet mellan integritet och internet:

Är den sann? Alltså att det inte finns någon privat sfär på internet. Den säger mycket svårigheterna att få syn på med vem/vilka vi delar information, eller vilka eller hur de delar vårinformation med andra. Integritetsfrågorna är viktiga som Cecilia Bengtsson också slår fast i sitt inlägg identitet, integritet och sociala medier. I vilket hon skriver om Nasrine Olson som föreläst kring:

Radikal transparens bygger på att användaren bara har en identitet, del vill säga att vi agerar lika hela tiden och inte skiljer på privat och jobb och att det är en del av Mark Zuckenbergs affärsidé med facebook. Nasrine visade på vad detta kan leda till och leder till. Att facebook förväntar sig radikal transparens av oss användare men själva är ett relativt slutet företag utan insyn. Att vi skapar innehållet i facebook och hur den kan återanvändas. En av Nasrine Olsons fråga till oss som deltog på konferensen är att bibliotekarier kanske borde ta ett extra ansvar för vilka tjänster man rekommenderar till sina låntagare/användare? Hon tycker också att vi bör läsa igenom facebookavtalen ofta eftersom det ändras efterhand.

Nasrine pratar om jag förstå Cecilia rätt om ansvar, och det ansvar som biblioteken har gentemot sina besökare kring vilka tjänster som de rekommenderar. Att de behöver ta del av vad ett användande av dessa tjänster innebär. Personligen skulle jag vilja säga att samma ansvar finns för all annan användning som kommer från institutioner och myndigheter. Ta skolan som exempel, de har också ansvar för vilka tjänster som de använder, hur och när tillsammans med elever.

Känner du dog osäker på vad integritet innebär vill jag rekommendera den ritfilm som vi gjorde i höstas för att försöka klargöra vad begreppet innebär, samt vilka frågor som man kan behöva fundera kring när man delar information på nätet.

Att börja blogga, hur gör man det?

Idag ringde det, en kollega ringde och vi pratade länge om allt mellan himmel och jord, och om skolan och om att börja, hur gör man egentligen det? Hur börjar man? Var börjar man? Hur börjar man ett skolarbete på nätet?

Det fick mig att inse att jag tillsammans med mina elever alltid börjar på samma sätt, vi börjar med ett introduktionsinlägg. Det låter tråkigt, formellt och stelt, men jag har insett att det är lättare att börja om någon har ger en en tydlig uppgift så här gör du, så här ska du börja och sedan är man bara igång och då flyter det på.

Och resultatet kan se ut som Camillas första inlägg som bloggare i romanbloggen om Bestarium:

En till romanbloggare -Camilla

Hej!

Jag heter Camilla Odenberg och går, tillsammans med de andra bloggarna på den här sidan, andra året på Enskilda Gymnasiet.

I kursen Svenska B har vår lärare, Kristina Alexanderson, gett oss uppgiften att under de närmaste fem veckorna diskutera romanen Bestiarium av Mare Kandre. Vi kommer använda oss av de kategorier som Louise räknade upp.

Tidigare erfarenhet?

Hösten 2008 arbetade vi tillsammans med ett projekt i Svenska B som till viss del redovisades på internet. Utifrån romanen Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist skapade vi egna hemsidor. Det är den enda egentliga erfarenhet av bloggosfären som jag har i bagaget, hitills det vill säga; det här projektet har ju bara börjat…

Under det tidigare projektet använde vi oss av Erik Geijers guide Hur man skriver för webben, den ger en bra grund att stå på.

Vad vill jag då ha ut av vår diskussion?

Vi är sex bloggare och eftersom vi är helt olika individer läser vi romanen på olika sätt, uppfattar olika detaljer, ja, vi tolkar det vi läser på olika sätt helt enkelt.

Det ska bli riktigt intressant att se vart det här leder, jag tror att vi kommer ha sett många olika aspekter av Bestiarium innan vi är färdiga.

//Camilla

PS. Om ni tycker att vårt litterära samtal är intressant kan ni även titta in på våra klasskamraters bloggar. De diskuterar romanerna Sandmannen, Frankenstein, Dr. Jekyll och Mr. Hyde, Dorian Greys porträtt och Värddjuret.

Sedan börjar Camilla igen och då låter det så här:

Läsare och bloggerskor

Hej

Jag heter Camilla Odenberg och går andra året på Enskilda Gymnasiet i Stockholm. Jag går samhällsvetenskapliga linjen tillsammans med de andra bloggerskorna här, och som de ”sammare” vi är ska vi analysera finanskrisen. Vår grupp ska lägga extra fokus på Japan, men det här har en av mina ”bloggarkollegor”, Louise Genétay, redan berättat om i sitt första inlägg. I listan till höger kan de som vill läsa vad vår lärarinna Kristina Alexanderson har sagt om uppgiften.

Gamla erfarenheter…

Vi i klass S2 har jobbat med internet en hel del förut; i höstas skapade vi webbsidor och nu på våren har vi bloggat, och precis som på de tidigare bloggarna ska vi diskutera. Det kommer att bli intressant.

… och nya

Vår första deluppgift är att definiera finanskrisen, men nu är klockan för mycket för att tänka i BNP, så det ska jag ta itu med först imorgon.

God natt

/Camilla

Sedan börjar alltså jag mina blogguppgifter och alla skriver ett introduktionsinlägg precis som Camilla gör. Det vi ser i båda texterna ovan är att hon utgår från samma uppgift:

  • presentera dig
  • dina tidigare erfarenheter av att arbeta med nätet och
  • din uppgift i den här bloggen

Det stora är inte uppgiften i sig utan vad den gör med mina elever, för eftersom uppgiften är skapad av mig, och jag vet tydligen vad de ska göra, så fyller introduktionsinlägget egentligen inget syfte för mig, mer än att det är en sorts enkel kick-off som alla klarar av. För alla elever klarar att presentera sig själv och sina erfarenheter av att arbeta med nätet/webbpublicering i skolan. Introduktionsinlägget gör att alla kommer igång, och det som syfte räcker gott, men denna enkla uppgift gör det också väldigt tydligt för eleverna att de inte längre bara skriver bara för mig, sina klasskamrater utan även för en läsare utanför klassrummet, och de måste förhålla sig till denne okände läsaren, se till att han/hon också kan och vill följa med i samtalet.

Det häftiga är att det gör de också, mina elever skriver när de bloggar inte längre bara för mig (som lärare) sina kamrater (som samtalspartners) utan även för de en okänd (riktig läsare) som vill och bör lyssna. Det är häftigt!