Etikettarkiv: it

När slutar en teknik vara ”ny” och bli självklar? #blogg100

Jag har ställt frågan tidigare, och då handlade det om Youtube och smygfilmning och behovet av etikettsregler, diskussionen förekommer idag också och vi pratar om behovet av nät-etikett. Den här gången fick jag en kommentar om att ”ny teknik” skapar rädsla och det utifrån mitt inlägg om eldsjälar som behöver stöd, oss och att vi står upp för dem och deras arbete i skolan.

En teknik som är en självklarhet för alla som vuxit upp sedan 1996, då Internet var årets julklapp (källa SVT, via Youtube). Det är 18 år sedan, vilken arton åring kallar vi ”ny”.

 

En it-strategi för skolan kräver ett tydligt uttalat mål…

Vi jublar över nyheterna att Björklund bestämt sig för att skolan behöver en it-strategi. Bra där, men inte för att vara den som ser smolk i bägaren? Men, det är ju så att en strategi, endast är en beskrivning av vägen till ett tänkt mål, så återigen undrar jag om målet? Vilket är målet med it-i-skolan? Vad ska strategin leda till för mål?

Är målet att få in burkar för att effektivisera administrationen (inte alltför sällan har dessa burkar med sina system lett till merarbete… eftersom systemen sällan är anpassade för skolans vardag…, men det är ju en annan fråga) eller ska målet med it-strategin handla om skolans övergripande mål, funktion och stödja lärande, göra verksamheten meningsfull och förberedande för vår samtid. Ska en it-strategi för skolan leda till att skolan blir relevant och viktig och riktig för våra barns vardag…

Jag jublar när jag vet målet som strategin ska leda till, utan mål blir prat om strategi bara en slag i luften. Vad vill du nå för mål med dina tankar om en it-strategi, Björklund?

Var finns målbilden för digitaliseringen av skolan? #blogg100

eleverointernet560I digitaliseringskommissionens senaste betänkande om skolan konstaterar de att det finns teknisk utrustning i skolan. Det har även Skolverket slagit fast och vi på .SE med rapporten Eleverna och internet. I Skolverkets rapport om it- användning och it-kompetens i skolan så framkommer det att it främst används för att skriva uppsatser, söka information och för att göra presentationer. I Skolverkets rapport framgår det att i matematik använda it, minst.

Jag tror att en av anledningarna till att det är så att användningen är begränsad är för att det inte tydligt finns en målbild med vad en digitaliserad skolan innebär. Var finns de  effektivitetsvinster som pedagoger får genom att arbeta digitalt? Det intressanta är att när jag frågar pedagoger så beskriver de sällan effektivitetsvinster i ett initialt skede, de pratar om tröga system, som inte är anpassade för uppgiften.

Men jag undrar var finns den gemensamma målbilden beskriven? Vem beskriver den? Vad anser vi att elever behöver kunna? Och vilka verktyg använder vi för att lära elever dessa färdigheter? Tydliggör, och konkretisera vad de digitala verktygen ska användas till vid sidan av att söka information och skriva uppsatser? Vilka kompetenser, färdigheter utvecklar vi speciellt genom digitala verktyg?

 

Ställa frågor om IT, teknik och internet tillsammans med barnen- gör ett barnhack!

I måndags lanserade .SE en barnhacksguide – en guide som är en presentation om varför det är viktigt att förstå hur tekniken, datorn fungerar, att det inte är magi utan att datorn fungerar som den gör för att programmerare har fattat beslut om hur det ska fungera. Den ger en kort och väldigt genomtänkt introduktion varför det kan vara en god idé att arrangera ett barnhack, samt hur du gör.

Till guiden finns också en handledning som Måns har gjort för att du ska kunna lära ut programmering med hjälp av Scratch. Så gör det!09122013-hack 2

Bilderna är från barnhacket på .SE i måndags.

Guiden kan du ladda ner här eller läsa på webben

Skolarbete handlar om innehåll, kunskaper, färdigheter inte om tekniken!

Jag befinner mig ofta i samtal kring it, internet, skolan, arbetssätt och pedagogik. I många sammanhang pratar jag om skolarbete på Internet. Men samtidigt undrar jag ofta varför diskussionen inte handlar mer om hur och sedan skulle jag vilja att vi pratade mer om vilka som driver debatten kring teknik i skolan, it i skolan samt för vilka syften.

I diskussionen kring att varje elev/lärare ska få en dator, pratas det ofta om de vinster som skolan kommer att erfara bara elever/lärarna anammar tekniken och de möjligheter som den medför med att genom ett klick kunna komma åt världens största kunskapsbank, eller alla sina vänner. Bara rätt teknik får ta plats i skolan kommer elever att:

-nå bättre resultat
-bli mer motiverade
-uppleva skolan mer relevant
-etc

Och kanske blir det så, kanske inte. Jag tror inte att verktyget i sig gör förändringen, eller att tekniken i sig gör skillnaden utan det handlar om hur den används, och att skicklighet växer fram genom användning och genom reflektionen kring effekter och brister samt möjligheter.

Personligen kommer jag att fortsätta att föra diskussionen kring att skolarbete på 2000-talet ska handla om det som är det centrala för skolarbetet, nämligen innehållet. Jag skulle vilja att vi pratade mer om: hur och när samt i vilka sammanhang olika tekniker hjälper oss att bearbeta innehållet samt för vilket syfte. I min värld handlar inte skolarbete om tekniken, utan det handlar om innehållet och att uppnå kunskaper och färdigheter i förhållande till det innehåll som man bearbetar.

Jag tycker att vi ska prata mer om innehållet och skolarbetet, och mindre om ”datorer”, ”maskiner”, tekniken så kanske datorn kan ses som ett naturligt verktyg för att bearbeta innehåll, för att utveckla kunskaper och färdigheter. Tekniken i sig är inte det centrala utan de kunskaper/färdigheter som skolan har som mål att utveckla.

Vad kan It-pedagogerna bidra med?

Vad kan it-pedagogerna bidra med?

Jag fick frågan i samband med min bloggpost om rundbordssamtalet hos IT-ministern. It-pedagoger, mediepedagoger och bibliotekarier och dramapedagoger kan bidra med massor för att ge it en naturlig pedagogisk funktion i skolan. Men frågan fick mig att minnas min trötthet, för  jag är trött på att skoldebatten skiljer ut it som ett speciellt område, ett som lärare också ska göra, inte klarar av, som skolan också ska göra. Jag vet, jag vet tekniken eller it är inte en självklar del av skolans vardag. Det borde den och den bästa stämpeln är kanske inte att it är något som skolan ”också” ska göra.

Jag tänker att reflexmässigt reagerar nog många lärare då, Nej, inte jag inte, jag vet hur det är att undervisa, jag vet allt vad eleverna behöver, jag har varit lärare X antal år. Inte behöver jag hålla på med it också.

Jag tycker att skolan ska ägna sig åt sina huvuduppgifter att förmedla kunskaper och demokratiska värden. För att det ska ske i en vardag där it och teknik är en naturlig del måste de vara en del av de pedagogiska verktygen, inte något som ”också” ska göras, inte något som ska frälsa skolan. Som pedagog i skolan behöver vi använda tekniken för att arbeta med de mål som skolan har för sin verksamhet.

Hmm… tekniken är verktyg, som underlättar skolan huvuduppgift och som sådant behöver det få en naturlig plats inte beskrivas som något som lärare också ska göra.

Sedan var det frågan om it i skolan och undervisningen

where is he?

Where is he?

Ända sedan rundbordssamtalet förra veckan har jag haft intentionen att skriva ner mina reflektioner, men … (ni behöver inte höra att hunden åt upp mina anteckningar, så…)

Jag blev precis som Jonas Hällebrand glad över att Anna-Karin Hatt gjorde en skillnad på skola och utbildning. Men så här en liten drygt en vecka senare så är det några saker en digital agenda bör fokusera på:

Den stora frågan handlar om vad vi, regeringen, skolpolitiken vill ska it användas till det finns olika perspektiv och olika synsätt som kanske kan sammanfattas i följande:

  1. IT är ett viktigt administrativt verktyg för dokumentation
  2. IT, ska bara ersätta dagens lärobok, penna, ett verktyg för att lära ut det vi lärt ut tidigare
  3. IT är ett verktyg som hjälper oss att ”göra rätt” laga hålen, fylla luckorna, förbättra resultaten
  4. IT är ett medium och ett verktyg som skapar nya förutsättande för lärande och ett nytt sätt att se på kunskap

och jag undrar stilla om det är så att regeringen genom uppropet om digital agenda anser att it främst ska vara ett administrativt verktyg, ett för dokumentation, frånvaro-rapportering, iup-dokumentation etc. Vad får mig att tro det? Flera saker i mina anteckningar:

Dels att ministern uppmanade samtalet att beröra just it som it som ett administrativt verktyg för skolan, dels att i slutet av mina anteckningar står det

it har inget egenvärde i sig, gåspenna till high-tech, mskligt, fokus på lärare och elever, forskning, vad behövs vad gör vi rätt vad gör vi fel?

Men den centrala frågan för en digital agenda för skola och utbildning måste handla om VAD ska IT användas till?

Jag som satt bredvid Anna Karlsson lärare på Viktor Rydbergs Samskola var lite undrande inför frågan om it som administrativt verktyg, för just den aspekten på it i skolan är ganska okontroversiell, vi kände båda att it som administrativt verktyg var mer eller mindre en självklarhet, så kanske det inte är, men om det inte är det så beror det snarare på tillgång…

Min åsikt är att någon måste säga att skolan inte längre kan vara en verksamhet som sker i slutet rum, i en sluten kupa, med egna eller konstruerade förutsättningar, vi kan inte prata om framtiden, om något som ska ske. Vi behöver prata om nuet och agera! IT är en naturlig del av vardagen och borde vara en naturlig del av skolvardagen, som medium (internet) men även som ett verktyg för att underlätta lärande, samarbeten, förståelse, möjligheten till lärande.

Vi diskuterar begreppet, men hur blir det en del av vardagen

I flera dagar har min bloggosfär fyllt med diskussioner kring begrepp och vilket eller vilka som ska användas. Idag är det it eller ikt – en het potatisit-mammans fantastiska blogg, igår adresserade min goda vän Hanna begreppet google generation, och granskade det ingående i ett gästinlägg. Mathias Klang och jag har diskuterat digital turist kontra digital inföding tillsammans med Mats Olsson och Morrica Diskussionen kring dessa begrepp är viktigt det är viktigt att vi har ett metaspråk, gemensamma begrepp som vi är överens om vad de står för och hur de ska användas, samt att vi belyser de problem som vissa av dessa begrepp skapar.

Jag har sagt det tidigare, och vill säga det igen, begreppet it (informationsteknik) skrämmer mig eftersom det svåra och mycket krävande ordet ”teknik” finns i det. Jag känner mig inte tekniskt bevandrad, är inte intresserad av teknik. Jag är intresserad av att använda redskap som underlättar lärande, skapar möjligheter för elever att få de färdigheter som de behöver för att klara sig i sin vardag. Jag vill använda pedagogiska verktyg tillsammans med mina elever i skolan. Sedan får dessa verktyg gärna vara ”datorn”, ”nätet”, ”bloggar”, ”twitter”, ”wikisar” etc men det har väldigt lite med teknik att göra. För mig är dessa kommunikationstjänster verktyg som underlättar min pedagogiska vardag, som gör det lättare för mig att se vad mina elever kan, uppfattar och upplever. Jag kan lättare få syn på varje enskild individ och jag tycker att jag med dessa verktyg lättare kan skapa en god pedagogisk vardag. Skapa bättre förutsättningar för lärande.

I mina öron får det gärna heta it, eller itk, bara jag får kalla det för mina pedagogiska verktyg. Jag vill inte kalla dem it, ikt, eller ngt annat tekniskt utan pedagogiska verktyg. Anledningen ligger också i de förväntningar som finns på att eleverna ska vara tekniska, de skrämmer både mig och dem.

Teknik är för mig svårt, komplicerat, avancerat och det jag ser och använder tillsammans med mina elever är enkla tjänster som är pedagogiska och väldigt lite tekniska, för kan jag, så kan alla. Jag behöver inte skriva en enda rad kod, inte göra några egentliga tekniska inställningar.

Diskussionen kring metaspråket leder fel och skapar onekligen vi-dom, men inte bara inom gruppen utan även gentemot de lärare som är teknikrädda.

Frågan borde inte handla om det heter it eller ikt utan om hur vi får dessa verktyg, denna teknik att bli en naturlig och integrerad del av vår vardag. Och jag tror, det må vara förment av mig, inte att vägen till en vardag med it/ikt i skolvardagen finns i att vi ensas om det ska vara förkortningen it eller ikt. Låt oss komma fram till samma slutsats som de gjorde på Bett det är inte it det är pedagogiskt lärande